Gustav Vasa Kyrka foto Beatrice Erikkson
Snett över gatan bakom Gustav Vasa kyrka vill Svenska kyrkan bebygga den lilla innergården till hörnhuset Västmannagatan 63 och Karlbergsvägen 7, i kvarteret Snöklockan 3 och 4.
Stadsbyggnadskontoret skriver att syftet är att utveckla fastigheten genom att möjliggöra fortsatt användning av bostäder, kontor och religiös verksamhet.
Förslaget innebär att gården till ett hörnhus ska bebyggas med ett gårdshus, för ett fåtal små lägenheter som inte kan uppfylla dagens regler och standard. Från slutet av 1800-talet har man inte tillåtit att bygga gårdshus bakom hörnhus. Det är inte lämpligt eftersom gården till ett hörnhus oftast är liten och gårdshuset skulle skymma de befintliga husen och gårdarna omkring. I detta fall blir det en schaktliknande, fragmenterad, mörk gård där större ytan av gården går åt till ett nytt hus, resten av ytan används för ljuslanterniner m.m, en del av gården skyms redan av balkonger.
Förslaget innebär dessutom:
- Oacceptabla ljus- och rumsförhållanden.
- Allvarliga brister i integritet och privatliv, då det nya huset och det befintliga ligger för nära varandra och skulle få direkt insyn.
- Oproportionerlig förtätning och förlust av gårdens funktion.
Om detta tillåts skapas ett prejudikat som riskerar att bl.a. öppnar för exploatering av innergårdar i hela stenstaden!
En lösning skulle enkelt vara att bygga om tre av kyrkans stora församlingslokaler och kontor till hyreslägenheter. Det skulle ge 6-7 nya mindre lägenheter motsvarande de planerade i gårdshuset och till betydligt lägre kostnad. Vidare finns plats för ett mindre kontor och stora lokaler för undervisning att utöva kyrkans sociala omsorg i. Den religiösa verksamheten, kyrkans huvuduppgift, kan fortsatt bedrivas i dess renoverade och prisade rum samt i Församlingsvåningen under gården.
Hyresgäster i; Snöklockan 4 Lena Ahlström,
Snöklockan 3 Rolf Almkvist, Inga Ullén
Kyrkan ska väl inte trakta efter mammon
Om det är, som Fastighetskontoret skriver, att det är omöjligt att fortsätta använda den befintliga fastigheten på det sätt den är byggd för och så som det fungerat i 100 år, då borde man väl låta någon annan ta över. Men vem skulle vilja det om det är omöjligt att använda den till bostäder, kontor m.m, Alternativet är väl att kyrkan drar ner på sin verksamhet? Eller hitta något annat inkomstbringande, kanske köpa eller bygga ett hyreshus på ett lämpligare ställe?
Ska kyrkans pengar gå till ett mycket kostsamt och komplicerat bygge, där det i princip blir omöjligt att uppfylla kraven på tillgänglighet, ljusförhållanden, brandkrav m.m.? Värdet av den fastighet som finns i dag sänks genom att miljön försämras för de befintliga verksamheterna. Att spekulera i att lägga kyrkans kostnader på hyresgästerna i de sex små lägenheterna i det planerade gårdshuset är inte etiskt rätt.
Ska de nya hyresgästerna bekosta byggandet av huset, den fortsatta driften av det planerade huset, försämringen av det befintliga, samt dessutom ge en vinst så att kyrkan kan fortsätta sina verksamheter i hela fastigheten. Det är tveksamt om det alls går att räkna hem detta bygge.
Hyresgästföreningen Norrmalm g.m. Beatrice Eriksson
About the Author
