20 juli 2026 09:35

Eva Fee

Vi hade en gång en bostadspolitik som byggde på allas rätt till en god bostad, med allmännyttiga bolag som drevs utan vinstsyfte, bostadskooperation, statliga regler för investerings- och räntestöd, kontroll över bankernas utlåning och kommunal markplanering. Hyrorna hölls nere genom bruksvärdessystemet. Det fanns möjlighet att skaffa bostadsrätt eller egnahem för en rimlig kostnad. Denna politik är fullt möjlig också idag.

Mot detta står företrädarna för marknadskapitalismen som de senaste femtio åren bit för bit har raserat den solidariska bostadspolitiken och nu vill ge ännu mer spelrum för marknaden och vinstintressena. I årets val finns tydliga skiljelinjer när det gäller bostadspolitiken. Det framgår av den sammanställning av partiernas politik som finns i detta nummer, som är Hyrespressens valnummer. Uppgifterna är hämtade från Hyresgästföreningens rapport Partiernas bostadspolitik, Stockholmsföreningarnas enkät till partierna i Stadshuset och partiernas egna uttalanden.

Söndagen 13 september avgörs det vilken sida son vinner.

Tillsammans måste vi lyfta bostadsfrågorna i valrörelsen. Det är nu det finns en chans att ändra grunden för bostadspolitiken. Det räcker inte med namninsamlingar för att sätta stopp för marknadshyra. Det krävs en gräsrotsrörelse, inte bara från Hyresgästföreningen utan också från andra organisationer och aktivister som agerar, ställer frågor och sätter politiker under tryck över hela linjen. Prata med dina grannar, gå samman och prata med många.

Eva Fee, redaktör, Hyresgästföreningen Södermalm

Det framkom när EU:s bostadskommissionär Dan Jörgensen 7 maj var med och firade IUT :s (International Union of Tenants) hundraårsjubileum i Malmö.

Dan Jörgensen inledde med ett tal som var ett starkt försvar för hyresrätten och för bostaden som en mänsklig rättighet – inte en handelsvara byggd på spekulation och vinstmaximering.   Han lyfte fram EU:s plan för Affordable Housing, (Se Hyrespressen nr 1 2026 s. 10.) och EU:s möjligheter att finansiera prisvärda och energieffektiva bostäder. EU har hittills mobiliserat 43 miljarder euro och kommer att satsa mycket mer för att bygga nytt och renovera. Det är nödvändigt för att komma till rätta med skenande hyror och boendekostnader som pressar miljontals europeiska hushåll. Ett lagförslag mot korttidsuthyrning kommer före sommaren. Innan vidare steg tas ska det göras en stor kartläggning av bostadsförhållanden i olika länder.

IUT:s och Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder lyssnade och instämde.

Under den följande diskussionen (https://audiovisual.ec.europa.eu/en/media/video/I-288955) tog Dan Jörgensen bl.a. upp frågan om social housing och hur det kan omfatta allt från slumbostäder till kvalitetsbostäder för en majoritet. Han påpekade att de ändrade statsstödsreglerna öppnar för många stödformer. Han lyfte fram att alla länder är olika och berömde det svenska och danska systemen med generell bostadspolitik, som allmännyttan är exempel på. Det bör alltså finnas goda möjligheter att diskutera hur stöd till allmännyttan kan utformas.

Vi har nu möjligheter att ändra bostadspolitiken i Sverige och återskapa en allmännytta med rimliga hyror och ett bruksvärdessystem som fungerar återhållande istället för hyresdrivande.

Hyresgästföreningen måste lyfta detta utan rädsla för att EU skulle hota förhandlingsrätten. Tvärtom bör Dan Jörgensen få stöd. Det är andra krafter som hotar förhandlingsrätten.

Eva Fee

 

Tidigare var det vanligt att de allmännyttiga bostadsbolagen tillämpade särskilda avtal vid stambyte.

2010 ingick Hyresgästföreningen och Svenska Bostäder ett ramavtal om stambyten och upprustning i Järva. Där regleras frågor om samråd, när nya hyror ska börja gälla, vilka åtgärder som räknas in i ombyggnadsnivåerna och hyreshöjningarna, m.m.

Basnivån anges som:

– Stambyte med badrumsombyggnad och ombyggnad av diskbänksskåp/ ny blandare kök.

– Trygghetsåtgärder i allmänna utrymmen.

-Standard motsvarande parkett i vardagsrum, frys och säkerhetsdörr.

Hyreshöjningarna för basnivån var 450- 600 kr/mån som fasades in under tre år.

Stambytena i Järva har pågått sedan dess och det återstår nu ett mindre antal fastigheter. Mellan 2010 och 2022 stambyttes närmare 4 000 lägenheter helt i linje med villkoren i avtalet. Samtidigt gjordes normalt underhåll för att uppnå att alla lägenheter hade godtagbar standard. Det innebar att de flesta lägenheterna fick en reell renovering.

2023 slutade Svenska Bostäder tillämpa avtalet och införde ”varsam renovering”, vilket på basnivå innebär stambyte i kök och badrum utan några standardhöjande åtgärder. Det sker utan hyreshöjning och kräver inte godkännande av hyresgästerna, eftersom det är rent underhåll. Många hyresgäster i de senaste etapperna är besvikna eftersom de inte får lägenheterna renoverade.

Eva Fee

Nu har manifestationen pågått i snart ett och ett halvt år med uppehåll under sommaren. Varje tisdag 11.30–12.30, med något enstaka undantag, har aktivisterna samlats för att hålla uppe banderollen och dela ut flygblad. Ofta har vi varit runt ett tiotal. Vi har verkligen gjort oss synliga och diskuterat med politiker, allmänhet och turister. Många har bråttom förbi, men överlag är de flesta positiva till både flygbladen och namninsamlingar. Det är roligt att vara med. Till och med när det är blåst och minusgrader händer det något man blir glad av.
Ju närmare valet vi kommer desto viktigare blir det att vi står där. Men också på många andra platser i stan och i förorterna. Håll koll på vad som planeras i din förening och ställ upp!
Eva Fee

I mitten av januari tog sig Magdalena Andersson tid att stanna en stund vid banderollen för att ge sitt stöd till våra krav.

Foto Jan Bagge

   Vi måste diskutera prioriteringarna i valet!

Eva Fee
Försvarsanslagen har mer än fördubblats sedan 2020. Ökningen ska fortsätta, snart är vi uppe i 3,5 % av BNP och det kan bli 5 %. Alla partier är i princip överens om att detta är nödvändigt och om att låna upp 300 miljarder. Frågan är om det kommer att bli som en nationalekonom säger i ett debattinlägg i DN 24 januari: ”Alla måste vi betala med lägre bidrag, slopade välfärdsprogram och högre skatter”.
Samtidigt föreslår vår regering att staten ska stödja kärnkraftsägare med lån på upp till 440 miljarder för nya reaktorer plus att upp till 400 miljarder ska subventionera elpriset i 40 år för att ge garanterad vinst med skattebetalarnas pengar. Tidigast 2035 kan det ge el motsvarande elen från två av dagens reaktorer.
2024 stod kärnkraften för 30%, vatten-kraften för 40%, vindkraften för 25%. El från vind och sol växer snabbt, trots regeringens svaga intresse och är mycket billigare än kärnkraft. Hur det går och vad socialdemokraterna har för inställning är oklart.
Det som är säkert är att inget parti vill satsa statens pengar på en fungerande bostadspolitik!
Självklart behöver Europa bygga upp ett försvar mot Ryssland och försvara Ukraina med vapenhjälp när USA sviker.
Men receptet kan inte vara att offra välfärden för vapentillverkning. Det som behövs är en stabil infrastruktur och ett civilsamhälle som bygger på sammanhållning. En grundbult i vårt försvar är att det finns bostäder för alla och hållbara energisystem.
Det uttrycks betydligt tydligare av EU än av svenska politiker. EU har utsett en kommissionär, Dan Jörgensen, för energi och bostäder och har i december antagit en Affordable Housing Plan för att komma till rätta med boendekostnader, bostadsbrist och skapa samarbete och finansiering av hållbar bostadsproduktion och renoveringar.
I planen ingår också en översyn av statsstödsreglerna för att göra det möjligt att ge statligt stöd till nationella lösningar som kommer även medelinkomsttagare tillgodo. Det öppnar för att Sverige kan återgå till en allmännytta som inte är vinstdrivande.
I en annan intressant DN-artikel 28 januari redovisar en forskare en Harvard-studie om globalt välbefinnande. Sverige sticker ut. Våra unga är ovanligt olyckliga, våra äldre är betydligt lyckligare än äldre i andra länder. Undersökningen ”Global flourishing study” omfattar 22 länder spridda över världen och överallt mår de unga sämre över tid.
I den svenska studien ligger äldre personer genomgående högre än unga när det gäller lycka, mening, social tillhörighet och ekonomisk trygghet. De unga har förhoppningar om framtiden men mår dåligt i nuet. De äldre har relativt höga framtidsförväntningar trots att tiden är utmätt. Kanske, funderar skribenten, är det just bristen på mening och syfte med nuet som gör framtiden tung att bära för de unga. Mot det hjälper inte strategier för att minska ensamhet. Man kan inte skapa gemenskap genom att erbjuda aktiviteter i färdiga former. Det handlar om att få vara med och dela mening, ansvar och riktning.
Hos mig väcker det tankar om vad som behöver ändras för att få unga att tro på sig själva och sin förmåga att ta i tu med samhällsfrågorna. Men också hur viktigt det är att alla vi pensionärer som finner mening i att bära upp våra folkrörelser fortsätter att ägna krafterna åt detta. Nu är det nomineringstider för förtroendevalda. Det kan kännas trist om det mest bara är gråhåriga pensionärer som ställer upp. Men det har sin förklaring. Vi har fortfarande mening, riktning och framtidshopp som vi vill dela med oss av.

Frågan om hur hyror ska sättas i Sverige är åter på den politiska agendan. Efter att tidigare förslag om marknadshyror stoppades och regeringen Löfven föll har ämnet under några år varit relativt frånvarande i den politiska debatten. Nu har dock nya signaler kommit om förändringar av hyressättningen i det befintliga beståndet av hyresrätter.

Vad dessa förslag konkret kommer att innebära är i nuläget oklart. Moderaterna och Kristdemokraterna har talat om så kallade ”trygghetshyror”, men utan att presentera detaljerade förslag, lagtexter eller tydliga definitioner. Det finns därför i dag mer frågor än svar.

Ett förändrat system – men hur?

Det som hittills har kommunicerats offentligt tyder på att man vill se någon form av förändring jämfört med dagens modell för kollektiv hyresförhandling. I vilken utsträckning hyrorna ska sättas friare, hur snabbt eventuella förändringar ska genomföras och vilka skydd som kan komma att gälla för befintliga hyresgäster är ännu inte känt.

I den offentliga diskussionen har även resonemang förts om en möjlig gradvis övergång, där hyreshöjningar sker stegvis över flera år. Liknande modeller har tidigare diskuterats i forskningssammanhang, bland annat i rapporter som tagits fram för Stockholms Handelskammare.

Fastighetsvärden påverkas av förväntningar

Oavsett hur ett framtida system skulle utformas är det viktigt att förstå hur hyresmarknaden fungerar ekonomiskt. Hyresfastigheter värderas utifrån sina förväntade framtida intäkter. Det innebär att förändringar i regelverk och förväntningar om framtida hyror kan få omedelbara effekter på fastighetsvärden, även om faktiska hyreshöjningar sker successivt över tid.

På Kungsholmen visar beräkningar och granskningar att en övergång till friare hyressättning skulle kunna innebära en värdeökning i storleksordningen cirka 2 miljoner kronor per hyreslägenhet. Sammanlagt motsvarar detta cirka 20–35 miljarder kronor i ökade fastighetsvärden i stadsdelen.

Vad betyder detta för hyresgästerna?

Kungsholmen har i dag omkring 13 700 hyreslägenheter, med en genomsnittlig hyra runt 10 000 kronor per månad. Enligt analyser i Handelskammarens rapport ”Från reglering till rörlighet ”(2025) kan marknadsanpassade hyror på sikt innebära betydande hyreshöjningar i attraktiva innerstadsområden – i vissa fall uppemot 70 procent.

Hur stora höjningarna i praktiken skulle bli beror helt på hur ett nytt system utformas. Men det är tydligt att även relativt små förändringar i regelverket kan få stora ekonomiska konsekvenser för hushåll med begränsade marginaler.

En fråga som berör fler än hyresgäster

Detta är inte enbart en fråga för dem som bor i hyresrätt. Kraftigt ökade hyror påverkar även behovet av bostadsbidrag och andra stöd. På nationell nivå har det uppskattats att ökade hyror kan leda till flera miljarder kronor i ökade statliga kostnader per år, beroende på hur systemen utformas.

Behov av öppen och faktabaserad debatt

I dag vet vi alltså ännu inte exakt vad de föreslagna förändringarna innebär. Det gör det desto viktigare att den fortsatta debatten förs öppet, transparent och med tydlig redovisning av konsekvenser – både för hyresgäster, fastighetsägare och skattebetalare.

För alla som bor i hyresrätt är det avgörande att förstå hur olika modeller för hyressättning fungerar och vilka effekter de kan få på både boendekostnader och långsiktig trygghet.

När förslagen väl presenteras i sin helhet bör de därför granskas noggrant – inte utifrån vad de kallas, utan utifrån vad de faktiskt innebär i praktiken.

Oskar Enoksson
Adjungerad ledamot, Hyresgästföreningen Kungsholmen

I stället för att satsa på nyproduktion för att lösa bostadsbristen vill regeringen öka andrahandsuthyrningen av ägda bostäder.  I en lagrådsremiss ”En mer flexibel hyresmarknad” föreslås utökade möjligheter att hyra ut och friare hyressättning.

Förslaget till ny privatuthyrningslag ger ägare rätt att hyra ut två bostäder utöver delar av den egna bostaden. Hyressättningen är fri. Hyresgästen kan fortfarande få en prövning av om hyran är skälig, men det ska inte bedömas utifrån kostnaderna för ägaren utan om hyran är väsentligt högre än den hyra som i allmänhet tas ut när liknande lägenheter hyrs ut.  Det innebär ett tydligt steg mot marknadshyra.

Möjligheten för bostadsrättsföreningar att säga nej till uthyrning begränsas. Det har väckt mycket kritik från remissinstanser som varnat för spekulation.

Nya regler i hyreslagen om blockuthyrning ska göra det lättare att ”möta företags behov av bostäder till sin personal (företagsbostäder) och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor (delningsbostäder). Förslagen innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras.”

Detta när fler och fler larmrapporter kommer om hur bostadslösa tvingas välja s. k. co-living alternativ med undermåliga förhållanden och överhyror.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

31 januari, samtidigt som lagrådsremisssen presenteras. rapporterar P 3 Nyheter om hur mellanhandsföretaget Guestit driver hotellverksamhet i flera bostadsrättsföreningar i Stockholm. Företagets chefer sitter som ordförande i minst tre föreningar i Stockholm utan att vara skrivna där.  De flesta lägenheterna hyrs ut som korttidsboende eller övernattning.  Guestit förnekar att de ägnar sig åt hotellverksamhet och menar att de bara hjälper bostadsägare att hyra ut i andra hand. Stadsbyggnadskontoret har inlett en granskning gällande hotellannonser som kopplas till en av fastigheterna men Guestiits vd är inte misstänkt för något brott kopplat till detta.

Fritt fram alltså och det lär inte bli bättre med den nya lagstiftningen.                                                                     Redaktionen

 

 

I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Stockholm ska vara en stad där vanliga människor har råd att bo. Alla ska kunna hitta en bostad oavsett var i livet de befinner sig och alla som vill bo i hyresrätt ska kunna göra det.

Minst hälften av det som byggs ska vara hyresrätter och fler hyresrätter med rimliga hyror, exempelvis Stockholmshus, ska byggas i hela staden. En långsiktig målsättning är att allmännyttan ska öka i alla stadsdelar, i synnerhet i områden som idag domineras av andra upplåtelseformer, som en del i arbetet med att bryta segregationen.

Fler bostäder med många rum ska byggas för att minska trångboddheten som finns i staden.

Det ska finnas tillräckligt med bostäder i Stockholm för att unga ska kunna flytta hemifrån, äldre ska kunna flytta till tillgängligare och tryggare boenden och för att ingen i staden ska behöva vara hemlös.

Stockholm ska fortsätta arbetet mot hemlöshet och förebygga orsakerna till att människor blir hemlösa.

Utvecklingen av centrum i fokusområdena (t.ex.Järva och Skärholmen) är en viktig del när områden utvecklas

Mer natur skyddas genom nya biotopskyddsområden och naturreservat

Staden ska samarbeta med fastighetsägare och näringslivet för att tillvarata och främja stadsgrönska

Utgångspunkten för stadsplanering som initieras under mandatperioden är att mycket stor försiktighet ska råda med byggnation i ekologiskt särskilt betydelsefulla områden.

Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats i syfte att omvandla området till Bromma Parkstad, Stadsplaneringen ska medverka till att staden har en mer blandad bebyggelse.

Stadsplaneringen ska i ökande grad utgå från principen om områdesplanering, exempelvis med hjälp av ankarbyggaktörer, och genom att i fler fall driva detaljplaner i tidiga skeden för att öka kvaliteten, social hållbarhet och invånarnas möjlighet till inflytande över stadsutvecklingen.

Exploateringsintäkter ska kunna tas från lönsamma projekt för att möjliggöra angelägna icke lönsamma exploateringsprojekt i prioriterade ytterstadsområden.

Kommentar: Det sista innebär fortsatt förtätning i innerstaden, Det är där de lönsamma projekten finns.

Redaktionen

”En statlig utredning föreslog ett återinförande av hyresförvärvslagen. Kritiken från fastighetsbranschen var tung. Nu har regeringen satt ner foten och skippar förslaget.” skriver Fastighetstidningen.

Det är svårt att förstå varför seriösa fastighetsägare är emot lagstiftning som ska hindra oseriösa köp.

Den gamla hyresförvärvslagen som gav kommuner möjlighet till förköp, om en fastighetsköpare varit misskötsam, avskaffades 2010. Våren 2024 lades det äntligen fram ett urvattnat förslag till ny lagstiftning. Det har varit på remiss och välkomnats av bl.a. Hyresgästföreningen.

Utredarens förslag var att överlåtelser av hyresfastigheter skulle anmälas till kommunen, som kunde välja på att antingen lämna en anmälan utan åtgärd eller lämna vidare till hyresnämnden för tillståndsprövning. Efter massiva protester från fastighetsägarnas organisationer, som förklarade att detta skulle hota hela bostadsmarknaden, har regeringen bestämt att man inte går vidare med några förslag.

Under de senaste tjugo åren har det lagts olika utredningsförslag för att stärka hyresrättens ställning och motverka spekulation och misskötsel av fastigheter. Inga har genomförts.

Redaktionen

 

När två lägenheter i vår fastighet vid Döbelnsgatan började användas för korttidsuthyrning förändrades vardagen snabbt. Nya gäster kom varannan till var tredje dag, och på bara ett år rörde det sig om mer än trehundra hotellgäster som passerade genom huset. Sopnedkasten fylldes, ljudnivån ökade och okända personer ryckte i förstahandshyresgästers dörrar.

Jag började med att ta reda på vilka myndigheter som faktiskt kan agera mot olovlig hotellverksamhet. Efter anmälningar till flera instanser stod det klart att avgörandet i praktiken ligger hos stadsbyggnadskontoret, men att deras handläggningstider ofta är mycket långa, där interna utredningar talar om runt 500 dagar.

Vändpunkten blev miljöförvaltningen. De hanterar frågor om buller, nedskräpning och andra störningar, och deras ärenden går betydligt snabbare. Jag anmälde konkreta problem och kopplade dem tydligt till hotellverksamheten. Det ledde till att fastighetsägaren tvingades vidta åtgärder, samtidigt som en omfattande dokumentation byggdes upp som visade att korttidsuthyrning faktiskt pågick.

Med detta underlag vände jag mig åter till stadsbyggnadskontoret. Efter cirka 350 dagars väntan åberopade jag att hotellifieringen avsevärt försämrade förstahandshyresgästernas mentala hälsa, vilket i sådana fall ska ge ärendet högre prioritet och snabbare handläggning. Jag redovisade också hur många gäster som passerade genom lägenheterna under ett år, baserat på bokningar och offentliga uppgifter på Airbnb.

I december 2025 kom beskedet. Stadsbyggnadskontoret bedömde att uthyrningen i två av fastighetens tjugofem lägenheter utgjorde en väsentligt ändrad användning som kräver bygglov, och att verksamheten därför är olovlig om den fortsätter utan tillstånd. Fastighetsägaren fick välja mellan att söka bygglov i efterhand eller att upphöra med korttidsuthyrningen. De valde såklart att upphöra med uthyrningen, eftersom ett bygglov för hotellverksamhet i ett bostadshus aldrig hade kunnat godkännas.

Erfarenheten har lärt mig att det går att påverka, men att det kräver tålamod, noggrann dokumentation och att man använder rätt myndighet på rätt sätt. Min förhoppning är att fler hyresgäster kan använda mitt ärende som mall och slippa ge upp när processen känns för lång eller krånglig.

För den som är intresserad, kolla upp diarienummer 2024-15955 hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

Monir Bounadi

Ledamot Hyresgästföreningen Norrmalm