24 april 2026 12:17

Eva Fee

Nu har manifestationen pågått i snart ett och ett halvt år med uppehåll under sommaren. Varje tisdag 11.30–12.30, med något enstaka undantag, har aktivisterna samlats för att hålla uppe banderollen och dela ut flygblad. Ofta har vi varit runt ett tiotal. Vi har verkligen gjort oss synliga och diskuterat med politiker, allmänhet och turister. Många har bråttom förbi, men överlag är de flesta positiva till både flygbladen och namninsamlingar. Det är roligt att vara med. Till och med när det är blåst och minusgrader händer det något man blir glad av.
Ju närmare valet vi kommer desto viktigare blir det att vi står där. Men också på många andra platser i stan och i förorterna. Håll koll på vad som planeras i din förening och ställ upp!
Eva Fee

I mitten av januari tog sig Magdalena Andersson tid att stanna en stund vid banderollen för att ge sitt stöd till våra krav.

Foto Jan Bagge

   Vi måste diskutera prioriteringarna i valet!

Eva Fee
Försvarsanslagen har mer än fördubblats sedan 2020. Ökningen ska fortsätta, snart är vi uppe i 3,5 % av BNP och det kan bli 5 %. Alla partier är i princip överens om att detta är nödvändigt och om att låna upp 300 miljarder. Frågan är om det kommer att bli som en nationalekonom säger i ett debattinlägg i DN 24 januari: ”Alla måste vi betala med lägre bidrag, slopade välfärdsprogram och högre skatter”.
Samtidigt föreslår vår regering att staten ska stödja kärnkraftsägare med lån på upp till 440 miljarder för nya reaktorer plus att upp till 400 miljarder ska subventionera elpriset i 40 år för att ge garanterad vinst med skattebetalarnas pengar. Tidigast 2035 kan det ge el motsvarande elen från två av dagens reaktorer.
2024 stod kärnkraften för 30%, vatten-kraften för 40%, vindkraften för 25%. El från vind och sol växer snabbt, trots regeringens svaga intresse och är mycket billigare än kärnkraft. Hur det går och vad socialdemokraterna har för inställning är oklart.
Det som är säkert är att inget parti vill satsa statens pengar på en fungerande bostadspolitik!
Självklart behöver Europa bygga upp ett försvar mot Ryssland och försvara Ukraina med vapenhjälp när USA sviker.
Men receptet kan inte vara att offra välfärden för vapentillverkning. Det som behövs är en stabil infrastruktur och ett civilsamhälle som bygger på sammanhållning. En grundbult i vårt försvar är att det finns bostäder för alla och hållbara energisystem.
Det uttrycks betydligt tydligare av EU än av svenska politiker. EU har utsett en kommissionär, Dan Jörgensen, för energi och bostäder och har i december antagit en Affordable Housing Plan för att komma till rätta med boendekostnader, bostadsbrist och skapa samarbete och finansiering av hållbar bostadsproduktion och renoveringar.
I planen ingår också en översyn av statsstödsreglerna för att göra det möjligt att ge statligt stöd till nationella lösningar som kommer även medelinkomsttagare tillgodo. Det öppnar för att Sverige kan återgå till en allmännytta som inte är vinstdrivande.
I en annan intressant DN-artikel 28 januari redovisar en forskare en Harvard-studie om globalt välbefinnande. Sverige sticker ut. Våra unga är ovanligt olyckliga, våra äldre är betydligt lyckligare än äldre i andra länder. Undersökningen ”Global flourishing study” omfattar 22 länder spridda över världen och överallt mår de unga sämre över tid.
I den svenska studien ligger äldre personer genomgående högre än unga när det gäller lycka, mening, social tillhörighet och ekonomisk trygghet. De unga har förhoppningar om framtiden men mår dåligt i nuet. De äldre har relativt höga framtidsförväntningar trots att tiden är utmätt. Kanske, funderar skribenten, är det just bristen på mening och syfte med nuet som gör framtiden tung att bära för de unga. Mot det hjälper inte strategier för att minska ensamhet. Man kan inte skapa gemenskap genom att erbjuda aktiviteter i färdiga former. Det handlar om att få vara med och dela mening, ansvar och riktning.
Hos mig väcker det tankar om vad som behöver ändras för att få unga att tro på sig själva och sin förmåga att ta i tu med samhällsfrågorna. Men också hur viktigt det är att alla vi pensionärer som finner mening i att bära upp våra folkrörelser fortsätter att ägna krafterna åt detta. Nu är det nomineringstider för förtroendevalda. Det kan kännas trist om det mest bara är gråhåriga pensionärer som ställer upp. Men det har sin förklaring. Vi har fortfarande mening, riktning och framtidshopp som vi vill dela med oss av.

I stället för att satsa på nyproduktion för att lösa bostadsbristen vill regeringen öka andrahandsuthyrningen av ägda bostäder.  I en lagrådsremiss ”En mer flexibel hyresmarknad” föreslås utökade möjligheter att hyra ut och friare hyressättning.

Förslaget till ny privatuthyrningslag ger ägare rätt att hyra ut två bostäder utöver delar av den egna bostaden. Hyressättningen är fri. Hyresgästen kan fortfarande få en prövning av om hyran är skälig, men det ska inte bedömas utifrån kostnaderna för ägaren utan om hyran är väsentligt högre än den hyra som i allmänhet tas ut när liknande lägenheter hyrs ut.  Det innebär ett tydligt steg mot marknadshyra.

Möjligheten för bostadsrättsföreningar att säga nej till uthyrning begränsas. Det har väckt mycket kritik från remissinstanser som varnat för spekulation.

Nya regler i hyreslagen om blockuthyrning ska göra det lättare att ”möta företags behov av bostäder till sin personal (företagsbostäder) och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor (delningsbostäder). Förslagen innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras.”

Detta när fler och fler larmrapporter kommer om hur bostadslösa tvingas välja s. k. co-living alternativ med undermåliga förhållanden och överhyror.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

31 januari, samtidigt som lagrådsremisssen presenteras. rapporterar P 3 Nyheter om hur mellanhandsföretaget Guestit driver hotellverksamhet i flera bostadsrättsföreningar i Stockholm. Företagets chefer sitter som ordförande i minst tre föreningar i Stockholm utan att vara skrivna där.  De flesta lägenheterna hyrs ut som korttidsboende eller övernattning.  Guestit förnekar att de ägnar sig åt hotellverksamhet och menar att de bara hjälper bostadsägare att hyra ut i andra hand. Stadsbyggnadskontoret har inlett en granskning gällande hotellannonser som kopplas till en av fastigheterna men Guestiits vd är inte misstänkt för något brott kopplat till detta.

Fritt fram alltså och det lär inte bli bättre med den nya lagstiftningen.                                                                     Redaktionen

 

 

I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Stockholm ska vara en stad där vanliga människor har råd att bo. Alla ska kunna hitta en bostad oavsett var i livet de befinner sig och alla som vill bo i hyresrätt ska kunna göra det.

Minst hälften av det som byggs ska vara hyresrätter och fler hyresrätter med rimliga hyror, exempelvis Stockholmshus, ska byggas i hela staden. En långsiktig målsättning är att allmännyttan ska öka i alla stadsdelar, i synnerhet i områden som idag domineras av andra upplåtelseformer, som en del i arbetet med att bryta segregationen.

Fler bostäder med många rum ska byggas för att minska trångboddheten som finns i staden.

Det ska finnas tillräckligt med bostäder i Stockholm för att unga ska kunna flytta hemifrån, äldre ska kunna flytta till tillgängligare och tryggare boenden och för att ingen i staden ska behöva vara hemlös.

Stockholm ska fortsätta arbetet mot hemlöshet och förebygga orsakerna till att människor blir hemlösa.

Utvecklingen av centrum i fokusområdena (t.ex.Järva och Skärholmen) är en viktig del när områden utvecklas

Mer natur skyddas genom nya biotopskyddsområden och naturreservat

Staden ska samarbeta med fastighetsägare och näringslivet för att tillvarata och främja stadsgrönska

Utgångspunkten för stadsplanering som initieras under mandatperioden är att mycket stor försiktighet ska råda med byggnation i ekologiskt särskilt betydelsefulla områden.

Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats i syfte att omvandla området till Bromma Parkstad, Stadsplaneringen ska medverka till att staden har en mer blandad bebyggelse.

Stadsplaneringen ska i ökande grad utgå från principen om områdesplanering, exempelvis med hjälp av ankarbyggaktörer, och genom att i fler fall driva detaljplaner i tidiga skeden för att öka kvaliteten, social hållbarhet och invånarnas möjlighet till inflytande över stadsutvecklingen.

Exploateringsintäkter ska kunna tas från lönsamma projekt för att möjliggöra angelägna icke lönsamma exploateringsprojekt i prioriterade ytterstadsområden.

Kommentar: Det sista innebär fortsatt förtätning i innerstaden, Det är där de lönsamma projekten finns.

Redaktionen

”En statlig utredning föreslog ett återinförande av hyresförvärvslagen. Kritiken från fastighetsbranschen var tung. Nu har regeringen satt ner foten och skippar förslaget.” skriver Fastighetstidningen.

Det är svårt att förstå varför seriösa fastighetsägare är emot lagstiftning som ska hindra oseriösa köp.

Den gamla hyresförvärvslagen som gav kommuner möjlighet till förköp, om en fastighetsköpare varit misskötsam, avskaffades 2010. Våren 2024 lades det äntligen fram ett urvattnat förslag till ny lagstiftning. Det har varit på remiss och välkomnats av bl.a. Hyresgästföreningen.

Utredarens förslag var att överlåtelser av hyresfastigheter skulle anmälas till kommunen, som kunde välja på att antingen lämna en anmälan utan åtgärd eller lämna vidare till hyresnämnden för tillståndsprövning. Efter massiva protester från fastighetsägarnas organisationer, som förklarade att detta skulle hota hela bostadsmarknaden, har regeringen bestämt att man inte går vidare med några förslag.

Under de senaste tjugo åren har det lagts olika utredningsförslag för att stärka hyresrättens ställning och motverka spekulation och misskötsel av fastigheter. Inga har genomförts.

Redaktionen

 

När två lägenheter i vår fastighet vid Döbelnsgatan började användas för korttidsuthyrning förändrades vardagen snabbt. Nya gäster kom varannan till var tredje dag, och på bara ett år rörde det sig om mer än trehundra hotellgäster som passerade genom huset. Sopnedkasten fylldes, ljudnivån ökade och okända personer ryckte i förstahandshyresgästers dörrar.

Jag började med att ta reda på vilka myndigheter som faktiskt kan agera mot olovlig hotellverksamhet. Efter anmälningar till flera instanser stod det klart att avgörandet i praktiken ligger hos stadsbyggnadskontoret, men att deras handläggningstider ofta är mycket långa, där interna utredningar talar om runt 500 dagar.

Vändpunkten blev miljöförvaltningen. De hanterar frågor om buller, nedskräpning och andra störningar, och deras ärenden går betydligt snabbare. Jag anmälde konkreta problem och kopplade dem tydligt till hotellverksamheten. Det ledde till att fastighetsägaren tvingades vidta åtgärder, samtidigt som en omfattande dokumentation byggdes upp som visade att korttidsuthyrning faktiskt pågick.

Med detta underlag vände jag mig åter till stadsbyggnadskontoret. Efter cirka 350 dagars väntan åberopade jag att hotellifieringen avsevärt försämrade förstahandshyresgästernas mentala hälsa, vilket i sådana fall ska ge ärendet högre prioritet och snabbare handläggning. Jag redovisade också hur många gäster som passerade genom lägenheterna under ett år, baserat på bokningar och offentliga uppgifter på Airbnb.

I december 2025 kom beskedet. Stadsbyggnadskontoret bedömde att uthyrningen i två av fastighetens tjugofem lägenheter utgjorde en väsentligt ändrad användning som kräver bygglov, och att verksamheten därför är olovlig om den fortsätter utan tillstånd. Fastighetsägaren fick välja mellan att söka bygglov i efterhand eller att upphöra med korttidsuthyrningen. De valde såklart att upphöra med uthyrningen, eftersom ett bygglov för hotellverksamhet i ett bostadshus aldrig hade kunnat godkännas.

Erfarenheten har lärt mig att det går att påverka, men att det kräver tålamod, noggrann dokumentation och att man använder rätt myndighet på rätt sätt. Min förhoppning är att fler hyresgäster kan använda mitt ärende som mall och slippa ge upp när processen känns för lång eller krånglig.

För den som är intresserad, kolla upp diarienummer 2024-15955 hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

Monir Bounadi

Ledamot Hyresgästföreningen Norrmalm

 

 

EU:s Affordable Housing Plan – hållbara bostäder till rimlig kostnad är beslutad

Jag har skrivit tidigare om EU:s bostadspolitiska initiativ och om hur lite intresse det har väckt hos politiker och i den offentliga debatten i Sverige.  Arbetet har pågått i flera år och har nu landat i en omfattande plan som antogs av EU-kommissionen i december 2025.

Bostadskris råder i Europa, hyror och huspriser har ökat kraftigt.  Alltfler unga saknar bostad. Många människor med samhällsviktiga uppgifter kan inte längre hitta överkomligt boende i närheten av sina arbetsplatser. Köer, orimliga hyror, låg bostadsproduktion, korttidsuthyrning ökat antal vräkningar och hemlöshet är problem som lyfts fram i planen.

Bostadsfrågor är nationella. Mycket i planen bygger på samarbete mellan länder, regioner, städer och organisationer. Målet är att se till att alla EU-medborgare har råd att bo under anständiga förhållanden. De offentliga och privata investeringarna i hållbara bostäder till överkomliga kostnader ska öka. Det planeras ett EU-toppmöte 2026 för att säkerställa att boendefrågan behåller sin plats högt upp på den politiska dagordningen och att politiska åtgärder vidtas på fältet.

I bostadskommissionären Dan Jörgensens uppdrag ingår också att under mandatperioden ta fram lagstiftningsförslag, t.ex. en lag som begränsar korttidsuthyrning.

Planen ska möjliggöra snabbare och enklare offentligt stöd för subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad för låg- och medelinkomsthushåll.  Kommissionen har sett över det gällande beslutet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som reglerar vad som är tillåtet statsstöd. Hittills har det omfattat subventionerade bostäder, nu ska det omfatta andra och större grupper. På så sätt kan enligt kommissionen medlemsstaterna behålla sina befintliga system och skapa ytterligare system för bostäder till överkomliga kostnader.

Detta ändrar förutsättningarna för bostadspolitiken i Sverige och gör det möjligt att återgå till en allmännytta utan vinstsyfte.  Det borde inte längre gå att hävda att det strider mot statsstödsreglerna. Det hindrar inte heller subventioner.

I planen ges exempel från olika länder på fungerande system för allmännyttiga bostadsbolag, stiftelser, fonder och investeringsstöd.  Skillnaderna i uppbyggnad av systemen är stora. Ingenting nämns om Sverige. Det kan bero på att Sverige inte deltagit i arbetet med planen. Nu borde det vara dags för politiken att ta den på allvar.

Vi måste också ta den på allvar. Medan regeringen och medierna har varit helt tysta har det dragits i gång diskussioner i mer slutna rum. På ett seminarium hos Danske bank (finns på Youtube Nextconomy*) diskuterade moderaternas David Josefsson och socialdemokraternas nytillträdda bostadspolitiske talesperson Joakim Järrebring, Båda lyfte fram att bostadspolitiken är avgörande för tillväxt och näringsliv. De var relativt samstämmiga även om Josefsson talade om behov av regeländringar och brist på mark och Järrebring talade om allmännyttan och betonade vikten av att slå vakt om den svenska förhandlingsordningen. Men han var också öppen för att göra ändringar i lagstiftning och ville ha en blocköverskridande bostadskommission.

Fastighetstidningen har rapporterat från ett intressant seminarium hos Fastighetsägarna, där Josefsson m.fl. upprepade budskapet och varnade för att godtyckliga statsstöd kan missgynna privat kapital. Bostadsforskare och Chatrine Holgerson, vd för Sveriges Allmännytta var däremot positiva till planen. Nu kan vi strunta i hela debatten om vi ska ha social housing eller inte och kan istället titta på de problem vi behöver lösa och se om några av de ideer som kommer från EU kan hjälpa oss, sa forskaren Anna Granath Hansson. Lisa Pelling från Arena Idé pratade om Wienmodellen och hoppades på en ny gryning för allmännyttan.

Nu måste diskussionerna komma ut i offentligheten!

Eva Fee

 

 Sedan 2020 har vräkningarna ökat med nästan 60 procent. Den vanligaste orsaken till en vräkning är att hyran inte betalas.

2025 genomförde Kronofogden totalt 3 330 vräkningar. Det är drygt nio procent fler än under 2024.

– Efter flera tuffa år med ökade levnadskostnader och små ekonomiska marginaler har fler hushåll fått det svårare att klara sina fasta utgifter. Vi vet att många prioriterar hyran in i det sista när ekonomin är pressad, men trots det får man det inte att gå ihop, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Under 2025 fanns barn med i 447 vräkningsärenden. Sammantaget berördes 824 barn, varav 433 barn var skrivna på adressen där vräkningen genomfördes. 391 barn var inte skrivna på adressen, men hade en förälder som vräktes.

– Att så många barn är direkt kopplade till den adress där vräkningen sker visar hur allvarligt det här är. En vräkning kan få stora konsekvenser för barnens vardag, trygghet och skolgång, säger Reza Baars, chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet.

Under 2025 kom det in 7 907 ansökningar om att få Kronofogdens hjälp att genomföra en vräkning. Av dessa återkallades 58 procent.

Tabell: Kommuner med flest vräkningar under 2025

   Kommun        2023             2024          2025

Stockholm       237               224            254

Göteborg        210               229            241

Malmö             155               119            143

Eskilstuna       87                 87              108

Hämtat ur pressmeddelande från Kronofogden

Redaktionen

Cirka 240 nya bostäder planeras på kv. Tegelbruket 4 i S:t Eriksområdet på Kungsholmen. Att det i huvudsak blir bostadsrätter kan låta som en framgångssaga: nya kvarter, liv i bottenvåningarna och en attraktiv stadsmiljö. Men frågan vi måste våga ställa är enkel: för vem byggs det?

Stockholm har ett tydligt underskott av hyresrätter. Bostadskön är lång, ombildningar har minskat beståndet och unga, nyinflyttade och många barnfamiljer har i praktiken stängts ute från innerstaden. När mark i ett så centralt läge används till bostadsrätter, skapas ett boende som i första hand kräver kontantinsats, hög belåning och en privatekonomi som långt ifrån alla har. Resultatet blir att bostaden riskerar att bli ett sparobjekt snarare än ett hem – och att staden tappar social blandning.

Hyresrätten fyller en annan funktion. Den är rörlig, den gör att människor kan ta jobb, studera och etablera sig utan att först ha kapital. Den ger utrymme för nyckelgrupper – vårdpersonal, serviceyrken, studenter och småföretagare – att bo nära arbetsplatser, kollektivtrafik och samhällsservice. När nya centrala områden nästan uteslutande byggs som bostadsrätter förstärks en redan tydlig uppdelning: den som har kapital får tillgång, resten hänvisas längre bort.

Det handlar inte om att stoppa bostadsbyggande. Tvärtom. Men vi behöver styra mot en bostadsmarknad som fungerar för fler. På Tegelbruket 4 borde utgångspunkten ha varit en tydlig andel hyresrätter – gärna i blandade upplåtelseformer, med rimliga hyror och långsiktig förvaltning. Kommunen och regionen har verktyg: markanvisningskrav, sociala villkor och möjlighet att ge allmännyttan bättre förutsättningar att bygga och förvalta även i attraktiva lägen.

Om vi menar allvar med en sammanhållen stad måste vi också våga prioritera hem före spekulation. Tegelbruket 4 är en möjlighet att bygga ett kvarter där människor med olika inkomster kan bo sida vid sida. Den möjligheten borde inte släppas.

Brandon Österberg

 Ledamot Hyresgästförningen Kungsholmen

Staden har tagit fram ett förslag till ny handlingsplan som tillsammans med dokumentet ”Riktlinjer för markanvisning” ska vara styrande för stadens bostads- försörjning. Handlingsplanen är kopplad till översiktsplanen och till nationella och regionala mål som RUFS. Till handlingsplanen finns två bilagor. ”Lokala behov” redovisar behoven inom respektive stadsdelsområde och vad som bör tillföras för att skapa en mer blandad och sammanhållen stad. Där beskrivs bl.a. befolkning, åldersfördelning, bostadsbestånd och socioekonomiska förhållanden. Bilagan ”Kunskaps- och nulägesanalys” analyserar bostadsbeståndet, hushållsprognos, behov av bostäder och marknadsförutsättningar.

Föreningarna fick med kort varsel möjlighet att lämna synpunkter till regionstyrelsen i Hyresgärsföreningen. Södermalm och Norrmalm anslöt sig till de synpunkter som framfördes av föreningen Brännkyrka /Hägersten som bl. a. påpekade:

  • Det saknas siffror för de tre senaste åren, då hyresnivåerna ökat med 16 %, matpriserna med över 23% och reallönerna minskat med 7 %. Det anges att boende i hyresrätt betalar 27,4 % av sin disponibla inkomst i hyra, när verkligheten idag är att allt fler lägger mer än 50 %. Särskilt utsatta är kvinnliga pensionärer över 80 är.
  • Inga ambitioner finns att allmännyttans andel ska återställas som den var innan ombildningarna drog igång.
  • Det är bra att det föreslås en utredning om ändrade köregler hos bostadsförmedlingen. T.ex. står idag många bostadsrättsinnehavare i kö, och gör sig miljonvinster då de får en hyresrätt.
  • Att 900 000 personer står i kö i Bostadsförmedlingen visar att många vill ha en hyresrätt. Ändå tycker staden att det i nyproduktion ska vara hälften bostadsrätt och hälften hyresrätt. Det är inte i nyproducerade bostadsrätter som lösningen finns för ensamhushåll och unga vuxna. Som länsstyrelsen redogör för i sin årliga rapport ”Läget i länet” – det som byggs är alltför dyrt och riktas till alltför få.
  • När grönområden och parker bebyggs och hus ersätts eller blir högre förstörs hyresgästernas närmiljö. Hyresgästföreningen har nyligen utkommit med en rapport som visar att i kranskommuner runt Stockholm stad finns stora möjligheter att bygga nytt. Gedigen sammanhållande kollektivtrafik gör det möjligt.
  • För lite hänsyn tas till de klimatåtgärder som krävs.
  • Att staden vill att allmännyttan ska genomföra varsamma renoveringar är bra, men då brukshyran fastställs får dessa hyresgäster ändå betala groteska hyreshöjningar. Det sägs inte i dokumenten. Hyresgästföreningen Region Stockholm lämnade sitt remissvar i slutet av september. Det tar upp hyresgästernas ekonomiska situation och behovet av hyresrätter med rimliga hyror. Man vill ha tydligare åtgärder mot diskriminering på bostadsmarknaden och mot segregation, och har flera bra förslag för att få kontroll över oseriösa hyresvärdar och kriminella aktörer. Men framför allt lyfter man fram bostadsbristen och vill att byggtakten i staden ska vara 7500 bostäder om året mot planerade 6000. Här har man inte beaktat vad föreningarna anfört om att styra nyproduktion till kranskommunerna. Man vill att nyproduktionen i huvudsak ska ske i de allmännyttiga bolagen, vilket förstås vore bra. Men när det saknas statliga stödåtgärder och bolagen ska lånefinansiera byggandet blir det allmännyttans hyresgäster som till slut får betala räntekostnaderna med sina hyror.

Det finns ytterligare ett problem med handlingsplanen, som ingen har tagit upp. I avsnittet finansiering står: ”För att uppnå ett högt bostadsbyggande är det viktigt att tillvarata de marknadsmässiga förutsättningar som finns genom att i högre utsträckning prioritera projekt med god genomförandeförmåga. Där det är möjligt bör lönsamheten öka, bland annat genomatt hålla nere investeringsutgifterna i områden där stadskvalitéerna redan är goda. Detta möjliggör angelägna och ickelönsamma exploateringsprojekt i översiktsplanens fokusområden.”

Det är inte rimligt att förstöra miljön i innerstaden i vinstsyfte. Staden måste kunna bygga bra och på sikt tillräckligt lönsamma och attraktiva projekt även i stadens ytterområden.

Eva Fee