19 januari 2026

Bostadspolitik

Hyresgästföreningen i region Stockholm har för första gången på många decennier krävt hyressänkning i årets hyresförhandling med de privata Fastighetsägarna.  Privata förhandlingsdelegationen kräver sänkningar på mellan 2,41 och 4,45 procent.  Fastighetsägarna som har krävt höjning på 6,1 procent kallar hyresgästföreningens krav för brott mot Trepartsavtalet, men hyresgästföreningen har ett solitt underlag för sina krav.

Kostnaderna för hyresvärdarna har inte alls motsvarat de kostnadsökningar som har använts som underlag vid tidigare förhandlingar.  De har under de tre senaste åren varit lägre än 10 procent. De stora hyreshöjningarna på uppåt 16 procent har varit oskäligt höga.

Fastighetsägarna har i årets förhandling begärt skiljeman så fort de lagligen kunde. Någon förhandling har det inte varit fråga om. Hyresgästföreningen begärde då också en skiljeman. När detta skrivs vet vi inte hur hyresnämnden tänker behandla ärendena.

Vi vet inte heller vilka krav respektive part har i förhandlingarna mellan hyresgästföreningen och övriga privata fastighetsägare och allmännyttiga Svenska bostäder, Micasa och Stadsholmen. Kan vi hoppas på hyresänkningskrav? Familjebostäder och Stockholmshem har två-årsavtal på 3,5 procent och det finns all anledning att kräva sänkt hyra nästa år.

Nu gäller det att backa upp kraven med aktioner av olika slag. Under medlemsveckan i oktober lyftes kravet på hyressänkning genom olika aktioner och flygbladsutdelning organiserade av föreningarna.  En namninsamling pågår på Skiftet (mittskifte.org. Alla ska ha råd att betala hyran!)  Skriv under! Sprid och dela!   QR kod finns på affischen och på sista sidan.

Redaktionen

 

År 2022 slöt Sveriges Allmännytta, privata Fastighetsägarföreningen och Hyresgästföreningen ett avtal om vilka faktorer som skulle beaktas i de årliga hyresförhandlingarna, kallat Treparten. Det löper till april 2026 och förlängs om inte någon part säger upp det senast 31 oktober 2025. Treparten har inte fungerat tillfredsställande för hyresgästerna, eftersom parterna tolkat den olika och Hyresgästföreningens tolkning inte har haft någon kraft i förhandlingarna. Hyrorna har de tre senaste åren gått upp med 15-16 procent. Innan Treparten hade vi betydligt lägre hyreshöjningar och då kunde vi också diskutera förvaltningskvalitetens betydelse för hyran. Det finns inte med i detta avtal. Löneutvecklingen har legat långt under hyreshöjningarna, matpriserna har stigit oerhört och hyresgäster tvingas lägga större delen av sin inkomst på bostaden. Beslut om utvärdering

Hyresgästföreningen Södermalm har, i en motion till Stockholmsregionens fullmäktige i april 2025, begärt att nu måste Trepartsöverenskommelsen utvärderas. Även Hyresgästföreningen i Brännkyrka-Hägersten lade en sådan motion. Bägge motionerna fick bifall av Regionfullmäktige och Brännkyrka-Hägerstens dessutom av Förbundsstämman i juni 2025. Det beslutades att vi förtroendevalda skulle sätta igång med en utvärdering av Treparten: Ska vi säga upp Treparten och förhandla fram en ny överenskommelse? Eller ska vi återgå till årliga förhandlingar med 1-årsavtal enligt reglerna i Hyreslagen. Som är baserat på bruksvärdet och förhandlingskvalitet?

Den 13 augusti 2025 samlades alla hyresgästföreningar i Stockholms stad för att göra en utvärdering på uppmaning av förhandlingsstrategerna. Södermalmsföreningen hade dessförinnan gjort en utvärdering och kommit fram till att det inte är värt att fortsätta om inte villkoren blir mycket mer hyresgästvänliga. Dessutom har de privata fastighetsägarna satt i system att gå till skiljeman, ett nytt förfarande som lagstiftades om 2023 och enligt förarbetena bara skulle användas i undantagsfall. De senaste tre åren har Fastighetsägarna kommit med orimligt höga utgångsbud, kring 15% per år, skenförhandlat i tre månader för att sedan gå till skiljeman med tiotusentals lägenheter (2025 var det 40 000). Vi enades om att man borde återgå till årliga förhandlingar med ettårsavtal. Annars måste Treparten omförhandlas på följande sätt:

  1. Förvaltningskvalitet ska finnas med i förhandlingarna
  2. Boinflytandeavtal ska finnas
  3. Hänsyn ska tas till försämrade reallöner, realvärde av pensioner och prishöjningar
  4. Faktorerna BNP och Inflation ska bort De finns redan med itaxor, underhåll och räntor
  5. Fastighetsägarna får bara vända sig till skiljeman om man kan visa protokoll från en reell förhandling där man sammanvägt faktorerna och tagit hänsyn till hyresgästernas fördyringar

I region Stockholm bildades tre olika grupper, Stockholm, Norrkommunerna, och Söderkommunerna, för att arbeta med utvärderingen. Sedan har man lagt ihop respektive inlägg till en gemensam skrivelse som Regionkontoret skickat till Förbundsstyrelsen, tillsammans med varje grupps egen skrivelse.

Gemensamma synpunkter från Stockholmsregionen

  • Löne- och pensionsutvecklingen är faktorer som måste påverka.
  • Man måste hitta en lösning där förvaltningskvaliteten kan förhandlas och påverka hyran. Nu får vi förhandla om förvaltningskvalitet vid sidan om eftersom det inte ingår i Treparten, men vi har inga påtryckningsmedel att tillgå i en sådan förhandling
  • Det går inte att fortsätta med en oförändrad Trepart eftersom förhandlingarna numera sker med skiljeman där fastighetsägarna givit orimligt höga förhandlingsbud som inte varit förhandlingsbara
  • Lagen om skiljeman måste bort eftersom den underminerar alla incitament till att genomföra en reell förhandling. Eller så måste protokoll uppvisas från reella förhandlingar innan skiljeman tillsätts, där man sammanvägt faktorerna och tagit hänsyn till hyresgästernas fördyringar. Begäran om årlig förhandling ska inte tillåtas innan siffror för utvecklingen av kostnader m.m. finns. Fastighetsägarna vet att de får minst 1 % högre hyra om skiljeman sätter hyran än om den förhandlas med Hyresgästföreningen.

I Treparten talas det om att lokala utvärderingar av förvaltning ska ske i genomlöpande utvecklingsarbete där parterna kontinuerligt genomför hyresdialoger. Men det sker inte någon hyresdialog eller realförhandling när förhandlingarna varje år skickas vidare till skiljeman för medling.

Förbundsstämman fattade beslut i juni. Förbundsstyrelsen genomför en enkät med förtroendevalda i först i oktober.

Frågan kvarstår

Kommer Trepartsöverenskommelsen att förändras eller fortsätta löpa ett år i taget?

Förbundsstyrelsens svar bör komma i slutet av oktober.

 

Agneta Liljesköld och Yngve Sundblad

 

 

 

Har du märkt att det är mycket spring i din trappuppgång? Är det många rullväskor som passerar ut och in genom porten? Eller finns det ett förråd av sänglinne på vinden? I så fall är det stor risk att din värd hyr ut en del av hyresrättsbeståndet som hotellrum. Företeelsen blir allt vanligare och innebär, förutom att antalet hyresrätter minskar, en hel del olägenheter för vanliga hyresgäster. Dessutom är det stor risk att det hela sker olagligt.

Hyresgästföreningen på Södermalm kommer att ha återkommande träffar för medlemmar som vill prata om detta. Vi ses i hyresgästföreningens lokal på Krukmakargatan 6. Träffarna äger rum var tredje onsdag kl 18.00, med start 5 november. Ni kan också nå oss på e-postadress: kontakt@sodermalmsforeningen.se

I Hyresgästföreningen region Stockholm finns en grupp med förtroendevalda medlemmar och personal som jobbar mot hotellifiering.

Helena Gillinger

hyresgastforeningen.se/hotellifiering

hotellifiering@hyresgastforeningen.

 

Ett planförslag har varit på granskning. Handlingarna finns på regionstockholm.se

Målet är att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion att bo, leva och verka i. Vid samrådet 2024 ställde Länsstyrelsen mycket tydliga krav på planens innehåll och efterlyste tydliga konsekvensutredningar och analyser av motstridiga mål och intressen. Andra myndigheter, organisationer och aktörer var också kritiska, inklusive hyresgästföreningen.

Det har gjorts en del ändringar och kompletteringar i planen, framför allt finns det mer utredningsunderlag, men det är fortfarande stora brister när det gäller analyser och konkreta mål. Hyresgästföreningen Södermalm har lämnat synpunkter till Hyresgästföreningen, Region Stockholm, och bl.a. påpekat:

Verklighet – inte visioner

Visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsområde är orealistisk och närmast pinsam. Jämförelser saknas, trots att andra städer som Paris, Köpenhamn, Amsterdam och Wien ligger före Stockholm när det gäller miljö och social hållbarhet. Vilka är det regionen vill locka hit? Turister, företagare, barnfamiljer, kapitalstarka investerare?

Hur mycket ska regionen växa?

Är det rimligt att Stockholmregionen ska öka från 2,5 miljoner invånare till 3,3 miljoner 2060 när det är lågt barnafödande,

invandringsstopp och behov av arbetskraft och bostäder i andra regioner. Stockholmsregionen behöver i första hand bygga bostäder för de som lever och jobbar här. En lägre befolkningstillväxt ger utrymme för att förbättra befintliga bostäder, bygga ut dagens bristfälliga infrastruktur och satsa på miljön och kulturen. Om inte klimatfärdplanen för en hållbar grön omställningföljs, så kommer inga mål att kunna uppfyllas.

Var och hur ska det byggas?

Ny sammanhängande bebyggelse i regionala centra och städer längs kollektivtrafiken ska ge effektivt markutnyttjande. Men vad innebär det? Blir resultatet tätt med höghus, som inte är anpassade till den lokala miljön? Det måste bli gröna gårdar och parker och en variation i bebyggelsen. Annars blir områdena inte attraktiva.

Den centrala regionkärnan d.v.s. ”de centrala delarna av Stockholm, Solna, Sundbyberg och Nacka”, ska enligt förslaget stärkas för att öka attraktiviteten. Men de nya nav som ska skapas bör även de ses som tillväxtmotorer och få urbana kvaliteter som tillgänglighet och väl gestaltade stadsmiljöer och ett rikt kultur- och nöjesliv. Poängen är ju att det ska finnas snabba kollektiva förbindelser och att de nya områdena ska vara attraktiva att bo i. En jämlik region kan inte skapas genom att styra ännu fler viktiga institutioner till Stockholm.

I de centrala delarna som redan är tätbebyggda bör det sättas ett klart stopp för ytterligare bebyggelse. Spara och återskapa grönytor och skapa breda cykelbanor och gångstråk. Om större områden kan bebyggas som Bromma Flygfält bör det noga övervägas hur mycket mark som ska tas i anspråk. Kollektivtrafik och cykelbanor ska utvecklas, men målkonflikter mellan att bygga ut vägar för ökad biltrafik och satsning på spårbunden trafik diskuteras inte.

En hållbar bostadsförsörjning som möter invånarnas behov

En dryg tredjedel av bostäderna ligger i Stockholms stad, som förväntas fortsätta bygga 5 000 – 6 000 bostäder om året. Nyproduktionen i länet och i staden har hållit en ganska jämn takt och man verkar räkna med att proportionerna bibehålls. Det stämmer dåligt med att huvuddelen av utvecklingen bör ske i och omkring de olika regionala stadskärnorna. I planen finns ett mål ”Bostadsbristen har minskat”. Det borde vara ”Bostadsbristen är borta”. Det saknas utredning av vem som ska bygga och var, och hur stora bostäder. Hur ska bostadskön fungera och vilka intressen ska tillgodoses? Stora grupper saknar möjlighet att efterfråga de bostäder som byggs. Länsstyrelsen borde kunna tvinga kommunerna att uppfylla sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Ett krav bör vara att alla kommuner ska ha en allmännytta.

Det är viktigt att slå vakt om hyresrätten och förstärka lagstiftningen till skydd för hyresgästerna om man vill ha social hållbarhet. Det krävs inflytande för hyresgäster vid renoveringar och att det finns möjlighet att påverka miljöfrågor vid nybyggnation.

Hyresgästföreningens remissvar

Region Stockholm lämnade synpunkter i början av oktober. Många av punkterna ovan togs upp. Men ingen fråga ställdes om det är rimligt att Stockholmsregionen ska växa till minst 3,3 miljoner invånare 2060.

Vad kan vi göra?

Beslut om den nya Rufsen ska fattas i april 2026. Den kommer att lägga fast inriktningen för kommunernas kommande planering, deras översiktsplaner och därmed också för detaljplanearbete och miljöåtgärder. Det är viktig att ställa frågor och väcka diskussion om planen i stadsdelsnämnder, kommunfullmäktige, regionfullmäktige och i andra forum.

Eva Fee

 

Sagan om bristen på detaljplaner för bostadsbyggande

Kring 2010, när det blev uppenbart att det byggdes för få bostäder, uppstod en skröna om att det fanns för få detaljplaner, att de tog för lång tid och att för många gjorde motstånd. Redan 2013 gjorde Länsstyrelsen i Stockholm en ordentlig undersökning. Alla kommuner i regionen fick frågor om hur mycket färdiga detaljplaner det fanns och hur mycket som pågick. Resultatet var häpnadsväckande.

Länsstyrelsen konstaterade att det fanns färdiga detaljplaner för 47 000 nya bostäder i Stockholmsregionen. Därtill fanns 8 000 bostäder i överklagade detaljplaner plus 8 000 bostäder i outnyttjade byggrätter. Vidare rapporterade kommunerna om ett omfattande pågående detaljplanearbete.

Vid den här tidpunkten byggdes cirka 10 000 bostäder per år i regionen. Färdiga planer fanns således för sex årsproduktioner. Knappast en brist på detaljplaner. Numera får kommunerna i hela Sverige vartannat år frågor om planberedskap, pågående planering och byggande mm. Slutsatsen blir varje gång att antalet färdiga detaljplaner är högt och att det i de flesta fall inte tar särskilt lång tid att göra detaljplaner. 2023 fanns färdiga detaljplaner för  75 000 bostäder i Stockholmsregionen. 2024 påbörjas byggandet av knappt 9 000 bo-städer. Även om byggtakten skulle öka finns färdiga detaljplaner för sju årgångar.

Vilka driver då påståendena om brist på detaljplaner mot bättre vetande?

Det är främst byggintressena som driver detta. När de får kritik, då skyller de ifrån sig på kommunerna och på medborgarna som använder sin rätt att överklaga. Det finns också tyckare, politiker och t.o.m. folk i Hyresgästföreningen, som okritiskt sprider felaktigheterna vidare.

De falska påståendena om brist på detaljplaner används också som argument, när man i Stockholms stad i vinstsyfte försöker pressa in fler bostäder i detaljplanerna och accepterar planer som förstör miljö- och kulturvärden.

Påståendena om brist på mark och planer för byggande har pågått länge trots att det hela tiden funnits kunskap som visar att det är fel. När politiker påstår saker beror det ofta på att ingen upplyst dem om hur det är.

 Ragnar von Malmborg

 

Den 6-7 oktober i Hägerstensåsens medborgarhus samlades aktivister från hela landet på Bostadsvrålet 2025. Stormötet var öppet för alla som arbetar för att organisera hyresgäster och försvara deras rättigheter, i och utanför Hyresgästföreningen. Syftet var att samla rörelsen och hitta nya sätt att möta utmaningarna på bostadsmarknaden. Många av deltagarna kom från Stockholms stads hyresgästföreningar. Diskussionerna handlade om allt från motstånd mot hyreshöjningar till visioner om långsiktig organisering. Men framför allt delade man med sig erfarenheter från lokala protester och aktioner som man kunde dra lärdom av.

Särskilt intressant var söndagens program, då en grek, en spanjor och en tyska som alla är bostadsforskare i Sverige berättade om hur hyresgästerna organiserar sig i respektive land och gjorde jämförelser med förhållandena i Sverige. Bostadskris råder i hela Europa men organiseringen är olika beroende på lagstiftning och tradition. Samtalet gav också viktiga insikter om vad den svenska rörelsen kan lära – och kanske undvika.

 

BOSTADSVRÅLET är en nationell plattform där vi gemensamt för fram de boendes perspektiv. Tillsammans lär vi oss av varandras erfarenheter, om bostadspolitik och vi ställer krav! Till Bostadsvrålet bjuder vi också in intressanta forskare. Bostadsvrålet arrangeras av boende och bostadslösa, och vi är partipolitiskt obundna.

Bostadsvrålet ordnades i år för 9:e gången sedan starten 2014. Tidigare möte har hållits i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Umeå och via Zoom. Bostadsvrålet 2025 anordnades med hjälp av Centralförbundet för socialt arbete och ABF Stockholm.

 

När Ursula von der Leyen höll sitt inledningstal i september 2025 om ”Tillståndet i Unionen” manade hon till krismedvetande av många skäl. Europa måste stå emot stormakternas och deras underhuggares ambitioner att bygga en ny världsordning och det är nödvändigt att ta kontroll över teknik och energi, som behövs för Europas ekonomi och försvar. Hon betonade också att Europa måste bestämma vilket slags samhälle och demokrati vi vill leva i och uppmanade till enighet mot Rysslands krig, för pengar till Ukraina och sanktioner mot Israel.

Men en stor del av talet tog upp vad som krävs för att göra Europa bättre för invånarna. Det går inte att vika ifrån miljömålen som ska vara uppfyllda 2040 och omställningen måste både stödja människorna och industrin. Det kräver stora investeringar, t.ex. genom den sociala klimatfonden (Social Climate Fund.). Det är bråttom med en ambitiös antifattigdomsstrategi (European Anti-Poverty Strategy). Det ska antas en plan för att utplåna fattigdomen till 2050 och skapa en stark garanti mot barnfattigdom.

Det ska läggas fram flera paket som kan ge rimliga levnadskostnader, t.ex. när det gäller energipriser och inte minst bostadskostnader.

När det gäller bostäder är Ursula von der Leyen mycket tydlig:

”Ett hem är inte bara fyra väggar och ett tak. Det är trygghet, värme, en plats för familj och vänner. Det är tillhörighet. Men för många europeer idag, är bostaden ångestladdad. Den kan innebära skulder eller osäkerhet. Siffrorna visar den olidliga sanningen. Huspriser har stigit med mer än 20 % sedan 2015. Bygglov har gått ner med 20 % på fem år. Det här är mer än en bostadskris. Det är en social kris. Den förstör Europas sociala väv. Den försvagar vår sammanhållning. Och den hotar vår konkurrenskraft. Sjuksköterskor, lärare och brandmän har inte råd att bo. Studenter hoppar av när de inte kan betala hyran. Barnafödande skjuts upp. Därför ska vi i år – efter parlamentets synpunkter – presentera Europas första plan för boenden med rimliga kostnader (European Affordable Housing Plan). Det ska göra bostäder billigare, mer hållbara och med bättre kvalitet. Det är ett europeiskt projekt grundat på lokala realiteter. Det behövs ett radikalt grepp för att tackla frågorna. Vi behöver ändra våra statsstödsregler för att möjliggöra bostadsstöd. Det måste bli lättare att bygga nya hus och studentbostäder. Det kommer lagförslag om korttidsuthyrning för att lösa kvarstående problem.

Det krävs att hela samhället, lagstiftare och intressenter kommer samman. I den andan ska vi sammankalla det första EU. bostadstoppmötet. (EU Housing Summit) för att säkerställa att frågan ligger på toppen av vår agenda. Bostaden handlar om värdighet. Om rättvisa. Och om Europas framtid”.

”För åtta år sedan antogs den europeiska pelaren om sociala rättigheter (the European Pillar of Social Rights) som gjorde bostaden till en social rättighet i Europa. Nu är det tid att göra detta löfte till verklighet.”

Kommer våra politiker att bry sig om vad Ursula von der Leyen säger? Eller vad som sägs när hennes initiativ följs upp med en stor bostadskonferens i Köpenhamn 29 september under ledning av EU:s bostadskommissionär Dan Jörgensen? En konferens där varken bostadsministern eller andra ansvariga svenska politiker var anmälda att delta!

Eva Fee

Det går en skiljelinje mellan de partier som står för en bostadspolitik där staten tar ansvar för att alla ska kunna ha råd till bra bostäder och de partier som vill fortsätta att låta marknaden styra. Men partierna ligger lågt, därför att bostadsfrågorna spänner över mycket och saknar enkla lösningar. Vi vet att Tidöregeringen har kvar sin marknadsagenda och har starka krafter bakom sig som måste bemötas.

Regeringens Produktivitetskommission för ökad tillväxt har kommit med en ny rapport där bostadssektorn kallas ”ett av få kvarvarande systemfel i Sverige” och där man kräver fri hyressättning kombinerat med andra reformer varav några kan vara bra. Man föreslår t.ex. att rotavdraget ska avskaffas, vilket har fått Elisabeth Svantesson att sparka bakut.

Stockholms handelskammare har lanserat en rapport av en universitetslektor på KTH ”Från reglering till rörlighet” som hävdar att dagens hyresreglering kostar samhället 13,6 miljarder. Borgerlig media driver ständigt på för fri hyressättning och den borgerliga tankesmedjan Timbro och SD:s tankesmedja Oikos har skrivit ett gemensamt manifest där marknadshyra är ett av kraven.

Hos tankesmedjor till vänster och inte minst hos Hyresgästföreningen finns massor av kunskap och rapporter till stöd för en bostadspolitik som inte är marknadsstyrd. Partierna till vänster måste inse detta och sätta bostadsfrågan högt på agendan.

Redaktionen

 

Delta i manifestationen på Mynttorget som nu pågått i ett år. Varje tisdag mellan 11.30 och 12.30 står Hyresgästföreningarna i Stockholms stad med banderoller och flygblad. Vi fångar upp både politiker och allmänhet och för diskussioner om bostadspolitiken och Hyresgästföreningarnas krav.

Vi uppmanar alla att skriva under namninsamlingen. Det är nog nu! Se sid 4 i tidningen.

Glöm inte att underteckna och dela till fler.

Stockholmshems fastigheter Linjalen och Vattenpasset med 480 respektive 139 lägenheter vid Magnus Ladulåsgatan ska stambytas. Efter samråd har hyresgästrepresentanterna i samrådsgrupperna ingått överenskommelser med Stockholmshem om ett antal åtgärder på basnivå och utökad nivå.

Åtgärderna på basnivå är förutom på en punkt, klinker på badrumsgolv, sådana att de avser underhåll inte standardhöjning.

Helt i enlighet med stadens intentioner blir renoveringen alltså varsam. Lägenheterna förändras inte, utan åtgärdas bara enligt gällande regelverk för tillgänglighet och tekniska installationer, helt i fastighetsägarens intresse. Ändå har Stockholmshem aviserat hyreshöjningar grundat på bruksvärdesprövning som kan leda till hyreshöjningar på mer än 30 procent. Det är omöjligt för många att betala. Ett stort antal hyresgäster måste flytta. Redan idag har många svårt att klara hyran.

En bruksvärdeshyra förhandlas mellan bolaget och hyresgästföreningen och sätts enligt hyreslagen genom jämförelse med andra lägenheter som har en förhandlad hyra och är likvärdig i standard, storlek, antal rum, allmänna utrymmen och läge.

Stockholmshem hävdar att läget är avgörande för hyran och räknar med att hitta jämförelseobjekt med hög hyra, som gör höjning möjlig. Hyresgästföreningen kan vid förhandlingen hänvisa till andra lägenheter med lägre hyra, men har svårt att hålla emot. Om ärendet går till hyresnämnden är praxis sådan att det troligen blir som bolaget vill.

Varsamma renoveringar blir till ett skämt

Politikernas löften om att varsamma renoveringar ska leda till låga hyreshöjningar år omöjliga med den nuvarande lagstiftningen. Politikerna måste istället ge tydliga anvisningar om hur hyressättningen bör gå till för att hålla hyrorna nere. För stambyte med badrumsrenovering på basnivå har det tidigare funnits badrumsavtal, med en rimlig överenskommen hyreshöjning. Det måste återinföras. Annars blir varsamma renoveringar ett dåligt skämt. Standarden förblir densamma men hyran tar ett språng uppåt.

Våtrumsmatta eller klinker

Hyresgästrepresentanterna har under samråden ställt krav på att få behålla våtrumsmattor i badrummen. Klinker har både praktiska och miljömässiga nackdelar. Stockholmshem har lyssnat och det verkade som det skulle ges möjlighet till frånval. Men Stockholmshem höll fast vid den enligt praxis standardhöjande åtgärden. I överenskommelsen för Linjalen finns en redogörelse för parternas ståndpunkter och det framgår att frågan ligger som en utredningspunkt för Stockholmshems projekteringsanvisningsgrupp.

Att detta var med liksom ett löfte om att hyresgästerna, Stockholmshem och entreprenören i fortsättningen ska ha regelbundet informationsutbyte gjorde att en majoritet i samrådsgruppen, fyra mot tre, skrev på överenskommelsen.

Vi jobbar vidare

I Linjalen skickas blankett för hyresgästgodkännanden snart ut. Det blir ett bomöte och en Linjalentidning där vi informerar om vad som gäller och att man ska skriva på bara om man förstår konsekvenserna. Genom vårt långvariga arbete med information och organisering har vi en bra grund för att ställa krav både på Stockholmshem och våra politiker.

I Vattenpasset har det varit förhandling i hyresnämnden mellan Stockholmshem och den grupp som inte skrivit på godkännanden. Beslut väntas i november.

Så här har vi i Linjalen arbetat hittills.

Att det var aktuellt med stambyte visste vi i Linjalen redan i samband med ICA-ombyggnaden som medförde kaos för hyresgästerna och många har känt stor oro för att det ska upprepas. I december 2022 fick vi genom Hyresgästföreningen veta att det skulle bli ett stort projekt för båda fastigheterna Linjalen och Vattenpasset med start 2025. I Linjalen började vi genast att engagera hyresgästerna genom att bilda en stambytesgrupp med några som varit med om stambyte och med byggtekniskt kunniga. Först i slutet av januari 2023 fick alla hyresgäster ett brev ”Dags att undersöka husets skick” som väckte många frågor. Stambytesgruppen träffades flera gånger under våren, jämförde erfarenheter och tog fram underlag som presenterades för hyresgästerna vid vårens bomöte.

I juni delade Stockholmshem ut ett brev till hyresgästerna om att information skulle komma till hösten. Men ingen information kom. Däremot kallades Vattenpassets hyresgäster till ett informationsmöte !8 oktober. Det ryktades att det skulle bli informationsmöte i Linjalen i januari 2024. Det blev livliga diskussioner på Linjalens bomöte i oktober 2023 och fler anmälde sig till stambytesgruppen. Vid årsmötet i februari 2024 var punkten om stambyte öppen för alla hyresgäster och många synpunkter kom upp. Det gjorde det också vid bomötet i april.

Stambytesgruppen förberedde under våren en hyresgästenkät med frågor om lägenhetens storlek och skick, hyran och önskemål inför stambytet och också ett antal frågor till Stockholmshem. Inte förrän vid Öppet hus 13 och 15 maj 2024 presenterade Stockholmshem planerna på renovering. Enkäten delades ut i juni och sammanställdes efter sommaren. Stambytesgruppen hade möten, då även representanter för Hyresgästföreningen, Region Stockholm var med. Vi förberedde oss inför det kommande samrådet. På bomötet i oktober utsågs tio personer för att delta vid samrådet med Stockholmshem. I december hölls ett första förberedande samrådsmöte. I december delade vi också ut hyresgästtidningen Linjalen med information om vad som händer vid samråd och hyresförhandlingar och med en presentation av samrådsgruppen.

Gruppen har haft sju samrådsmöten med Stockholmshem under 2025 och har informerat i portarna och lagt upp protokoll på hemsidan. 2 oktober undertecknades en överenskommelse. När detta skrivs väntar vi på att Stockholmshem ska skicka ut begäran om hyresgästgodkännanden.

Därför är det bättre med våtrumsmatta!

Det finns idag biobaserade våtrumsmattor som är återvinningsbara. En beräkning av utsläppen som Tarkett gjort för sitt märke iQLOOP baserad på fyrahundra normalstora badrum, visar skillnaden mellan våtrumsmatta och klinker.

Totalt utsläpp

Kakelkonstruktion        36 000 kg co2

Standardvinylgolv         12 000 kg co2

Återvunnet vinylgolv     4 000 kg co2

Skillnaden mellan klinker och återvunnen matta är 32 000 co2 vilket motsvarar utsläppet från 16 000 mils körning med fossilt bränsle.

Klinker köps oftast från Turkiet. Materialet ska brytas, transporteras och är krångligt att lägga. Det krävs någon form av våtrumsmatta under som tätskikt. Livslängden för klinker är lång men ofta är andra installationer slut efter tjugofem år.  Klinker ska då knackas bort. Det är inte återvinningsbart, utan läggs på deponi. Enligt Länsförsäkringar är livslängden på tätskiktet bakom kakel och klinker 25 -30 år, samma som våtrumsmatta för vägg och golv. Tarketts våtrumsmatta har en garanti på tjugo år. Spill från installation av våtrumsmatta kan återvinnas, genom att bli granulat som blir material för nya mattor. På samma sätt återvinns mattorna när de byts ut.

Klinker och kakel är svårskött. Det blir avlagringar i fogarna som är svåra att rengöra och missfärgade med tiden. Tandborste och specialmedel rekommenderas. Våtrumsmatta rengörs med trasa rengörs med en trasa med vanligt rengöringsmedel.

Klinker är hårt. Barn och äldre kan skadas vid fall och glas går sönder. Klinker ger också en kallare känsla, när det inte finns golvvärme.

Klimatmål

Enligt direktiven för allmännyttan från politikerna i Stockholms stad ska bolagen aktivt arbeta för att uppnå klimatmålen, bl.a. en fossilbränslefri organisation 2030 och halverade konsumtionsbaserade utsläpp 2030.

Hyresgästerna ska ges reellt inflytande över grad av standardhöjning utöver lägsta godtagbara standard i syfte att stärka livscykelperspektivet, värna kulturhistoriskt klassade värden och säkra hyresgästernas möjligheter att bo kvar även efter upprustning.

Även den av Stockholmshem anlitade entreprenören NCC har som mål att minska klimatpåverkan i sina husbyggnadsprojekt och har ett program Hållbar renovering, med mål att renovera miljonprogrammet med social hänsyn.