20 april 2026 08:41

Hotellifiering

Runt ett bord i en kvarterslokal sitter ett tiotal människor och pratar om bostäder. Det är sju hyresgäster, de enda kvarvarande i ett tills nyligen helt ordinärt hyreshus på östra Södermalm, samt ett par representanter för hyresgästföreningen. Genom mod, vilja och gemensam kamp har de närvarande hyresgästerna hållit sig kvar i huset trots att hyresvärden gjort sitt bästa för att bli av med dem. Han vill av allt att döma göra fastigheten till ett renodlat hotell – vilket ger betydligt mer klirr i plånboken – och de gamla hyresgästerna står i vägen för hans planer. För så är det – fasta hyresgäster är inte lika inkomstbringande som hotell- och korttidshyresgäster och i över 700 fastigheter runt om i Stockholm bedriver fastighetsägare och privata hyresvärdar därför hotellverksamhet.  De manövrerar ofta i lagens gråzoner, men med hjälp av bulvaner och fulspel och lögner lyckas de som regel med sina skumraskaffärer.

Men inte alltid. Det finns de som stör. Som vägrar flytta, som kämpar emot, som inte ger sig.

– De värsta de vet är när hyresgäster börjar prata med varandra, säger en representant för hyresgästföreningen, som är på plats för att stötta hyresgästerna.

Påverkar hyresmarknaden

Det finns olika nivåer av hotellverksamhet. Dels handlar det om regelrätta hotell där gäster bokar övernattning via hotellsajter och Airbnb och där städpersonal anlitas för att iordningställa lägenheterna mellan varje hotellgäst. Där sker självincheckning via fasta nyckeldosor och kodlås, och i vindsförråden förvaras sänglinne och städattiraljer. Ett annat sätt att tjäna storkovan på sin fastighet är att, via bulvanföretag, hyra ut delar av lägenhetsbeståndet för korttidsboende. Det är en lukrativ näring för mindre nogräknade värdar som älskar pengar men saknar samhällsansvar och effekterna på hyresmarknaden är förödande, då det leder till högre hyror och en växande grå hyresmarknad.

Sociala konsekvenser

Social otrygghet är en konsekvens. Den trygghet det innebär att känna igen sina grannar är viktig för människor och vantrivseln ökar när okända människor ständigt kommer och går i fastigheten.

– Ljudet av rullväskor ute på trottoaren alla tider på dygnet är ett tecken på att hotellifiering pågår, säger en av hyresgästerna vid bordet.

Hon och hennes grannar kämpar tillsammans för att få bo kvar i sina hem och deras gemensamma kamp är en nagel i ögat på hyresvärden.

Det finns flera instanser att vända sig till om man misstänker hotellifiering  i huset där man bor. Räddningstjänsten, miljöförvaltningen, ekobrottsmyndigheten och polisen är myndigheter som kan vilja ha ett ord i laget, beroende på hur hotellverksamheten ser ut i den aktuella fastigheten. Och kommunens stadsbyggnadskontor har koll på om verksamheten har bygglov och är tillåten enligt detaljplanen.

– Men det sker inte utan arbete, säger hyresgästen, som ägnat mycket tid åt att dokumentera hotellverksamheten, skicka in anmälningar och gå i svaromål mot hyresvärden.

Om hyresgästerna på östra Södermalm lyckas sätta stopp för sin hyresvärds klandervärda affärer återstår att se, men det finns exempel på att kamp lönar sig. Häromdagen landade ett meddelande i inboxen; hyresgästföreningen på Östermalm berättade där om ett lyckat exempel, där en hyresgäst genom idog dokumentation och mängder av anmälningar, lyckats få sin hyresvärd att ge upp och helt enkelt sälja fastigheten, när han blev hindrad i sitt uppsåt.

Politisk fråga

Men det kan förstås inte vara meningen att vår rätt att bo och leva under rimliga villkor, i Stockholm, ska vara avhängig enskilda hyresgästers uthållighet. Problemet med hotellifiering är djupt sammankopplat med den otyglade hyresmarknaden i stort. Den blottlägger en rad brister i nuvarande bostads-
politik – eller kanske bristen på politik. Och det är därför de
lokala hyresgästföreningarna på Kungsholmen, Norrmalm och Södermalm har bestämt sig för att göra hotellifiering till sin speciella valfråga.

Vi vill öka medvetenheten om hotellifiering hos allmänheten och lyfta problemet politiskt. Bland annat genom att kräva ett starkare skydd för hyresrätter och krav på tillstånd för korttidsuthyrning. Men vi vill lyfta blicken högre än så. Vi vill att hyresrätten ska vara en tillgänglig och attraktiv bostadsform, vilket den en gång var.

Helena Gillinger

 

Samtala om och agera mot hotellifiering!

För den som vill prata om hotellifiering och korttidsuthyrning håller HGF Södermalm öppna träffar den tredje onsdagen varje månad klockan 18.00–19.30 i lokalen på Krukmakargatan 6. Här kan du dela erfarenheter, prata ihop dig med andra i liknande situation och få råd och tips om hur man bäst agerar mot sin hyresvärd men också vad man kan göra för att nå ut politiskt.

Välkomna!

 

 

 

 

När två lägenheter i vår fastighet vid Döbelnsgatan började användas för korttidsuthyrning förändrades vardagen snabbt. Nya gäster kom varannan till var tredje dag, och på bara ett år rörde det sig om mer än trehundra hotellgäster som passerade genom huset. Sopnedkasten fylldes, ljudnivån ökade och okända personer ryckte i förstahandshyresgästers dörrar.

Jag började med att ta reda på vilka myndigheter som faktiskt kan agera mot olovlig hotellverksamhet. Efter anmälningar till flera instanser stod det klart att avgörandet i praktiken ligger hos stadsbyggnadskontoret, men att deras handläggningstider ofta är mycket långa, där interna utredningar talar om runt 500 dagar.

Vändpunkten blev miljöförvaltningen. De hanterar frågor om buller, nedskräpning och andra störningar, och deras ärenden går betydligt snabbare. Jag anmälde konkreta problem och kopplade dem tydligt till hotellverksamheten. Det ledde till att fastighetsägaren tvingades vidta åtgärder, samtidigt som en omfattande dokumentation byggdes upp som visade att korttidsuthyrning faktiskt pågick.

Med detta underlag vände jag mig åter till stadsbyggnadskontoret. Efter cirka 350 dagars väntan åberopade jag att hotellifieringen avsevärt försämrade förstahandshyresgästernas mentala hälsa, vilket i sådana fall ska ge ärendet högre prioritet och snabbare handläggning. Jag redovisade också hur många gäster som passerade genom lägenheterna under ett år, baserat på bokningar och offentliga uppgifter på Airbnb.

I december 2025 kom beskedet. Stadsbyggnadskontoret bedömde att uthyrningen i två av fastighetens tjugofem lägenheter utgjorde en väsentligt ändrad användning som kräver bygglov, och att verksamheten därför är olovlig om den fortsätter utan tillstånd. Fastighetsägaren fick välja mellan att söka bygglov i efterhand eller att upphöra med korttidsuthyrningen. De valde såklart att upphöra med uthyrningen, eftersom ett bygglov för hotellverksamhet i ett bostadshus aldrig hade kunnat godkännas.

Erfarenheten har lärt mig att det går att påverka, men att det kräver tålamod, noggrann dokumentation och att man använder rätt myndighet på rätt sätt. Min förhoppning är att fler hyresgäster kan använda mitt ärende som mall och slippa ge upp när processen känns för lång eller krånglig.

För den som är intresserad, kolla upp diarienummer 2024-15955 hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

Monir Bounadi

Ledamot Hyresgästföreningen Norrmalm