Allmännyttiga Familjebostäder har trots stadens nya direktiv inte
renoverat materiellt och socialt hållbart i kvarteret Väktaren vid
Fridhemsplan och arbetar på liknade sätt i kvarteret Draget vid
Hammarby Idrottsplats på Södermalm.
Hyresgästerna i Väktaren berättar här om sina vedermödor.
Om Draget har skrivits i Hyrespressen tidigare och kommer
mer i kommande nummer. Redaktionen
Fastigheten Väktaren, ägd av allmännyttiga Familjebostäder, har nyligen genomgått en omfattande renovering och stambyte.
Efter att Hyresnämnden och Svea hovrätt gett bifall till Familjebostäder att få riva ut allt i lägenheterna gavs en sista möjlighet efter valet 2022. Med hjälp av det nya bostadsborgarrådet lyckades hyresgästerna få till stånd återbruk. Originalkök kunde nu få behållas och renoveras – skadat bytas ut vid behov samt målas om.
Efter en evakuering på drygt ett år blev återflytten till ordinarie lägenheter en smärre chock.
Trots att lägenheterna bedöms vara välhållna före renoveringen vid Familjebostäders egen besiktning, har renoveringen lett till en påtaglig försämring av standard och bruksvärde.
Otaliga fel är dokumenterade bland annat – slarvigt/dåligt renoverat – felaktiga golv – produktförsämringar – mindre garderobsutrymme – ologiska/flyttade placeringar av el-/internetuttag.
Bruksvärdets försämring står INTE i paritet med den tilltagna hyran Familjebostäder och Hyresgästföreningen förhandlat fram.
Hyreshöjning: ca 3 000:-/månaden för återbrukat kök med sänkt standard. Ca 4 000:-/månaden för väsentligt höjd stan-
dard i material, produkter, utförande – skillnad endast ca 1 000:-/månaden.
Hyresgästerna anser att detta strider mot principen om bruksvärdeshyra och saknar rimlig proportion.
Särskilt när Familjebostäder och Hyresgästföreningen UTLOVADE en påtagligt lägre hyreshöjning om man behöll gamla köket.
Familjebostäder visar upp det första färdigställda köket med återbruk för bildartikel i ”Mitt i” Kungsholmen. En skenbild som inte överensstämmer med hur övriga bevarade kök blivit.
Familjebostäder visar inte ansvar eller god förvaltning med nya återbrukspolicyn då de, synligt, inte på ett framgent sätt ens eftersträvat en omsorgsfullt vårdande renovering av originalkök – TVÄRTOM. Kan närmast ses som en REPRIMAND av Familjebostäders tjänstemän, som trots givet domslut för renoveringen fick ändra till återbruk för Väktaren.
Dessa oskäliga hyreshöjningar tar nu hyresgästerna till Hyresnämnden i en prövning av hyresförhandlingen enligt förhandlingsöverenskommelser och hyresförhandlingslagen, (med yrkande om hyressänkning som bättre motsvarar den faktiska standarden och bruksvärdet i lägenheter med bevarade originalkök och övrig standardsänkning).
Föster, sprickor i ytterglas. Klarat slutbesiktningVattenrör dras genom skåpväggar ej under skåp som tidigare. Foton Christer Johansson
Detta är ett nödrop från hyresgästerna i några av de sista kvarteren på Södermalm där låginkomsttagare ännu har möjlighet att bo. Alla partier har uttalat att det ska var möjligt att bo kvar efter en varsam renovering. Om politikerna ska hålla sina löften måste de agera nu och ta ansvar. Det går t.ex. att tillämpa liknande avtal som på Järva, med ett rimligt påslag på hyran.
Till Dig som har politiskt ansvar för stadens allmännyttiga bostadsbolag:
Vi boende i Stockholmshems fastigheter i kvarteren Linjalen och Vattenpasset på Södermalm i Stockholm, omfattande cirka 640 bostäder och över 1 500 invånare, vill bjuda in dig till ett samtal med vår kampanjgrupp för rimliga hyror.
Under de senaste månaderna har ett antal hyresgästmöten hållits i området. Utifrån den växande oron bland de boende har en kampanjgrupp bildats för att arbeta för rimliga hyror och möjligheten att kunna bo kvar efter kommande stambyten. Snart inleds arbeten för stambyte i våra kvarter, som uppfördes inom ramen för miljonprogrammet.
Hyresnämnden har gett tillstånd till de åtgärder som Stockholmshem begärt i kvarteret Vattenpasset och nu pågår process i Hovrätten. Trots detta har Stockholmshem redan startat förhandlingar med Hyresgästföreningen om hyrorna i Vattenpasset efter renoveringarna och aviserat mycket kraftiga hyreshöjningar.
I området bor många pensionärer, barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning. Cirka 35 procent av de boende är över 65 år och det finns flera särskilt anpassade lägenheter för personer med olika behov. I en enkät som genomfördes bland de boende i Linjalen 2024 uppgav nära 70 procent av de svarande att de inte klarar ytterligare större hyreshöjningar. Sedan dess har både hyror och levnadskostnader fortsatt att öka. För många hushåll innebär utvecklingen en risk att tvingas flytta från sina hem.
De åtgärder som planeras omfattar stambyte i badrum och kök, byte av el, installation av jordfelsbrytare och kontroll av ventilation – det vill säga normala underhållsåtgärder som enligt vår uppfattning inte är standardhöjande och inte bör motivera orimliga hyreshöjningar. Renoveringen blir varsam helt i enlighet med vad som anges i stadens budget och ägardirektiv.
Situationen har skapat stor oro bland de boende och väcker frågor om hur rimliga hyror och möjligheten att bo kvar ska kunna säkerställas framöver. Mot denna bakgrund vill vi gärna föra en dialog om hur stadens politiska företrädare ser på utvecklingen och vilka åtgärder som kan bli aktuella framöver. Därför bjuds du in till Lokala Hyresgästföreningen Linjalens lokal på Åsögatan 79 den 8 juni kl. 14.00 för samtal och fika. Samma inbjudan har skickats till samtliga partier i Stadshuset samt till styrelsen för Stockholmshem.
Tidigare var det vanligt att de allmännyttiga bostadsbolagen tillämpade särskilda avtal vid stambyte.
2010 ingick Hyresgästföreningen och Svenska Bostäder ett ramavtal om stambyten och upprustning i Järva. Där regleras frågor om samråd, när nya hyror ska börja gälla, vilka åtgärder som räknas in i ombyggnadsnivåerna och hyreshöjningarna, m.m.
Basnivån anges som:
– Stambyte med badrumsombyggnad och ombyggnad av diskbänksskåp/ ny blandare kök.
– Trygghetsåtgärder i allmänna utrymmen.
-Standard motsvarande parkett i vardagsrum, frys och säkerhetsdörr.
Hyreshöjningarna för basnivån var 450- 600 kr/mån som fasades in under tre år.
Stambytena i Järva har pågått sedan dess och det återstår nu ett mindre antal fastigheter. Mellan 2010 och 2022 stambyttes närmare 4 000 lägenheter helt i linje med villkoren i avtalet. Samtidigt gjordes normalt underhåll för att uppnå att alla lägenheter hade godtagbar standard. Det innebar att de flesta lägenheterna fick en reell renovering.
2023 slutade Svenska Bostäder tillämpa avtalet och införde ”varsam renovering”, vilket på basnivå innebär stambyte i kök och badrum utan några standardhöjande åtgärder. Det sker utan hyreshöjning och kräver inte godkännande av hyresgästerna, eftersom det är rent underhåll. Många hyresgäster i de senaste etapperna är besvikna eftersom de inte får lägenheterna renoverade.
Välkommen till Paris, staden som har flest restauranger och bagerier per kvadratkilometer i Europa. Paris har även det högsta antalet invånare per kvadratkilometer i Europa; i Saint-Mande – kvarteret jag bott i de senaste tjugo åren – bor det 24 000 personer per kvadratkilometer. Att jämföra med 5 300 i Stockholms innerstad. Vad gör detta för parisarnas boende?
Pris – ägaren till en lägenhet är fri att sätta vilken ingångshyra de önskar. Konsekvensen är dyra hyror, särskilt i de mest attraktiva områdena. Innerstan kostar alltid mer än förorten oberoende av fastighetens byggår (till skillnad från i Stockholm där nybyggnation är dyrare). Fri hyressättning i all framtid? Din hyresvärd får enligt lag endast höja hyran en gång per år och endast så mycket som den franska staten beslutat. Det finns inga förhandlingar med hyresvärdar överhuvudtaget. Denna indexerade höjning har varit markant lägre än de senaste årens hyreshöjningar i Stockholm.
Trångboddhet – hyresnivåerna gör att definitionen på trångboddhet är en helt annan än i Stockholm; det är ovanligt att barn har egna rum. Eftersom deras klasskamrater inte heller har egna rum är det inte pinsamt för dem. Familjer med barn väljer områden efter ”skolkartan”; barnen tillhör den skola där de bor. Vi valde att flytta till ett annat kvarter när barnen kom i skolåldern för att de skulle gå i en av de få skolor med en mer förstående pedagogisk inriktning.
Bostadskö – det finns ingen bostadskö som i Stockholm. Du tittar på annonser, kontaktar annonsören, går på visning, lämnar lönebesked och blir accepterad eller ej som hyresgäst. Du skriver på kontraktet, betalar två månadshyror som garantie (betalas tillbaka när du flyttar ut om lägenheten ej är skadad) och inflyttning genast. Du behöver en garant eller en bankgaranti. För att bli accepterad som hyresgäst måste du visa:
–Att du haft inkomst de senaste tre månaderna. Din och din partners sammanlagda inkomst ska vara tre gånger hyran.
– Att du har goda chanser för fortsatt inkomst (kontrakt förvärvsarbete eller annan inkomst)
– ID-handling (vilken nationalitet som helst. Du behöver inte ha motsvarighet BankID.)
Du behöver ej visa utdrag från register om betalningsanmärkningar (fransmän är ytterst måna om sina personliga uppgifter och ett liknande register finns ej).
Studentlägenheter – det finns inte. Studenter (och låginkomsttagare) hyr ofta s k chambre de bonne alltså de vindskupor som så pittoreskt utmålas av våra konstnärer i Paris under impressionismens höjdpunkt. Verkligheten är bostad på 5-15 kvadratmeter på sjätte eller sjunde våningen oftast utan tillgång till fastighetens hiss (tjänstefolket skulle inte synas i huvudentrén) med en kokplatta och delad WC eller dusch. Mindre pittoreskt. Det finns inga tvättstugor i Paris m a o tvättomater på stan för dessa lägenheter. Studenters enda chans att hyra lägenhet (de har ingen inkomst och det finns inga studiemedel) är att föräldrarna betalar och är garanter. Eftersom de minimala chambre de bonne kostar minst 5 000 kr/månad bor de flesta studenter hemma tills de har fått sitt första jobb.
När du flyttar in gör du en besiktning av lägenheten tillsammans med hyresvärden. Du visar intyg på att du har en hemförsäkring på adressen. Ni skriver ett protokoll. Detta protokoll tas fram när du flyttar ut. Om diskrepanser finns får du att inte tillbaka hela garantibeloppet du betalat när du skrev på kontraktet.
Hyresvärdar – till skillnad från i Stockholm kan alla som äger en bostadsrätt hyra ut den: det är ett förstahandskontrakt. De flesta hyreslägenheter är bostadsrätter. Det finns värdar som äger en eller flera fastigheter och som bygger fastigheter. Det finns ingen motsvarighet till allmännyttan. Andrahandskontrakt – sous-location – är ej tillåtet och är giltig orsak till uppsägning. För att främja uthyrning av lägenheter som permanentbostad betalar bostadsrättsägare som hyr ut korttid, t ex AirBnB, mer i skatt (50 procent) och betydligt högre taxe d’habitation (boendeskatt) än de som hyr ut sina lägenheter på långtidskontrakt (30 procent).
HLM – det finns faktiskt hyresrätter utan marknadshyror. De ägs av staden Paris. De förvaltas av staden och det finns en bostadskö. Dessa lägenheter utgör en försvinnande liten del av det totala antalet hyreslägenheter. Endast låginkomsttagare får bli hyresgäster. En vanlig tjänsteman kan ej komma i fråga för en HLM eftersom han/hon skulle komma över inkomsttaket.
Uppsägning – giltiga skäl till uppsägning är framför allt 1) obetald hyra och 2) sous-location m a o andrahandsuthyrning.
Vräkning – det är svårt att vräka en hyresgäst som motsätter sig vräkning. Lagen skyddar dem och de kan i princip stanna utan att betala hyran i flera månader. Vräkning under vintermånader är omöjligt. Barnfamiljer är särskilt skyddade.
Boendestandard – mina svenska vänner som hälsade på mig i Paris var lyriska över de vackra franska fönstren och takhöjden men köket? Hur kan ni leva så här? Standarden är betydligt lägre än i Stockholm. I Paris blåste vinden friskt genom de vackra fönstren under vintermånaderna och ventilation finns inte. Tack vare de dragiga fönstren fick jag frisk luft ändå…
När jag flyttade in i min lägenhet i mina ungdomskvarter på Södermalm – efter 25 år i bostadskön – fick jag inte gå på visning innan jag accepterade kontraktet. Hyresvärden varnade mig att lägenheten var i dåligt skick. Jag var nervös när jag låste upp lägenheten med mina två barn i släptåg. Jag skickade foton till min man på det, enligt våra mått mätt, fantastiskt utrustade köket i toppskick och vi skrattade högt. Och skållande varmt vatten så fort man skruvade på kranen! Varje gång! Och ingen blåst genom fönstren! Liselott Marbaix
En typisk studentlägenhet i ett attraktivt område, 7 kvm med pentry och duschrum. Sjätte våningen utan hiss. 7 190 kr/månad. Foto Liselotte Marbaix.
I början av maj 2026 kom Hyresgästföreningen, Fastighetsägarföreningen och Allmännyttan överens om att fortsätta med trepartsförhandlingar med en ny vägledning som finns på https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/bilder/trepartens-gemensamma-vagledning-infor-de-arliga-hyresforhandlingarna-2026.pdf
Grundprinciperna är i stor utsträckning kvar trots de kritiska synpunkter som framförts av Region Storstockholm (med 130 000 medlemmar), som krävde men inte fick omförhandling av själva avtalet med ökad hänsyn till hyresgästernas situation och förvaltningskvalitet som faktor i hyresförhandlingarna.
Enligt vägledningen ska parterna först enas om ingångsvärden i form av den lokala kostnadsutvecklingen och komma överens om en viktning av de faktorer som ingår. Därefter ska ska resultatet relateras till hyresvärdarnas och hyresgästernas perspektiv.
Ingångsvärdena är som tidigare finansieringskostnader, lokala taxeförändringar och förvaltnings- och underhållskostnader.
En nyhet är att man explicit hänvisar till FFI (Fastighetsförvaltningsindex), som tas fram av Statistiska Centralbyrån, och, som framgår av artikel i Hyrespressen 1/2026, sid.4, visar att hyreshöjningarna 2023-25 var betydligt större än kostnadsökningarna. FFI finns på https://www.fastighetsagarna.se/globalassets/dokument/pdf/nyheter/2025-ffi-bostader.pdf
Där sammanvägs 11 faktorer till index 151,8 2023, 150,3 2024 och 151,8 2025. Det innebär en ökning med 1% från 2024 till 2025 och oförändrat från 2023 till 2025.
Det borde innebära att 2026 års hyreshöjning på typiskt 3,6% är omotiverad och att det, liksom inför 2026, finns gott underlag för krav på en hyressänkning inför 2027.
Faktorer enligt hyresvärdarnas perspektiv är enligt vägledningen Bostadsbehov på orten och Förvaltningens lönsamhet utöver kostnaderna. Båda baseras på marknadstänkande och borde avvisas eller ges mycket liten vikt.
Faktorer enligt hyresgästernas perspektiv är enligt vägledningen Utveckling av disponibel inkomst, Arbetslöshet och Inflation i relation till hushållens inkomster. Detta är steg i rätt riktning, som tar hänsyn till hyresgästernas ekonomiska situation.
Förvaltningskvalitet finns inte med trots återkommande krav från Hyresgästföreningen. I vägledningen står att ”Treparten har tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett gemensamt underlag om förvaltningskvalitet. Arbetet redovisas i ett separat dokument.” Detta har utlovats redan tidigare. Hoppas det realiseras snart.
I vägledningen står ”Parterna ska verka för att förhandlingen resulterar i överenskommelse och att de respektive tvistelösningsfunktionerna används restriktivt.” Det är en tydlig pekpinne mot Fastíghetsägarföreningen som de senaste åren inte realförhandlat hyrorna utan avvaktat skiljeman.
Det återstår att se om de ändrade skrivningarna innebär att hyresgästernas intressen får en starkare ställning. För detta måste hyresgästernas förhandlare vara kraftfulla, pålästa, real-förhandla och avvisa skiljeman.
I år hölls det stora mötet ”Tala om din bostad” på Oscarsteatern. Flera föreningar var arrangörer med en arbetsgrupp från Hyresgästföreningen Norrmalm som samordnare. Det fanns goda möjligheter för medlemmarna att träffa jurister och förhandlare, Förbundsordförande Marie Linder m.fl.talade från scenen. om det kommande valet och besvarade frågor.
Åren 2023-2025 höjdes hyrorna med totalt mer än 15%. Hyresgästföreningen Region Stockholm har från offentlig statistik visat att bostadsföretagens kostnader inte ökat lika mycket. Därför krävde föreningen i förhandlingarna 2025 med Fastighetsägarföreningen hyressänkningar på mellan 2,5 och 4,5% år 2026. Fastighetsägarna realförhandlade inte utan gick efter tre månader till den 2023 inrättade förlikningsmannaproceduren för avgörande med ett motbud på höjning ca 7%. Förlikningsmannens utslag blev en ökning på 3,6% utan hänsyn till Hyresgästföreningens underlag och bud.
Hyresgästföreningens bud om hyressänkning måste i årets förhandlingar inför 2027 upprepas och stärkas och ges mera kraft. Det behövs en tydlig opinion genom debattartiklar, demonstrationer, politikerpåverkan inför valet mm. Vi har ju fakta på vår sida tack vare utmärkt arbete av regionens tjänstemän.
Även Allmännyttan, med liknande höjningar, har antagligen tagit ut mer i höjning än kostnadsökningarna. Även i de hyresförhandlingarna måste Hyresgästföreningen ta fram ett underlag för krav på hyressänkning 2027.
Trepartsmodellen och förlikningsmannaproceduren
Från Hyresgästernas Riksförbund har vi fått veta att
• det pågår förhandlingar om en ny trepartsmodell som tar fäste på att stärka hyresgästernas intresse.
• det har nu också tillsatts en arbetsgrupp för Förvaltningskvalitet inom treparten. Det måste komma in mer i förhandlingarna. Allt enligt stämmobeslutet.
• om missbruket av förlikningsmannaproceduren har HyresgästernasRiksförbund skickat förfrågan till Justitieministern och för samtal med Fastighetsägarföreningen.
Agneta Liljesköld och Yngve Sundblad, förtroendevalda förhandlare inom Södermalmsföreningen
Frågan om hur hyror ska sättas i Sverige är åter på den politiska agendan. Efter att tidigare förslag om marknadshyror stoppades och regeringen Löfven föll har ämnet under några år varit relativt frånvarande i den politiska debatten. Nu har dock nya signaler kommit om förändringar av hyressättningen i det befintliga beståndet av hyresrätter.
Vad dessa förslag konkret kommer att innebära är i nuläget oklart. Moderaterna och Kristdemokraterna har talat om så kallade ”trygghetshyror”, men utan att presentera detaljerade förslag, lagtexter eller tydliga definitioner. Det finns därför i dag mer frågor än svar.
Ett förändrat system – men hur?
Det som hittills har kommunicerats offentligt tyder på att man vill se någon form av förändring jämfört med dagens modell för kollektiv hyresförhandling. I vilken utsträckning hyrorna ska sättas friare, hur snabbt eventuella förändringar ska genomföras och vilka skydd som kan komma att gälla för befintliga hyresgäster är ännu inte känt.
I den offentliga diskussionen har även resonemang förts om en möjlig gradvis övergång, där hyreshöjningar sker stegvis över flera år. Liknande modeller har tidigare diskuterats i forskningssammanhang, bland annat i rapporter som tagits fram för Stockholms Handelskammare.
Fastighetsvärden påverkas av förväntningar
Oavsett hur ett framtida system skulle utformas är det viktigt att förstå hur hyresmarknaden fungerar ekonomiskt. Hyresfastigheter värderas utifrån sina förväntade framtida intäkter. Det innebär att förändringar i regelverk och förväntningar om framtida hyror kan få omedelbara effekter på fastighetsvärden, även om faktiska hyreshöjningar sker successivt över tid.
På Kungsholmen visar beräkningar och granskningar att en övergång till friare hyressättning skulle kunna innebära en värdeökning i storleksordningen cirka 2 miljoner kronor per hyreslägenhet. Sammanlagt motsvarar detta cirka 20–35 miljarder kronor i ökade fastighetsvärden i stadsdelen.
Vad betyder detta för hyresgästerna?
Kungsholmen har i dag omkring 13 700 hyreslägenheter, med en genomsnittlig hyra runt 10 000 kronor per månad. Enligt analyser i Handelskammarens rapport ”Från reglering till rörlighet ”(2025) kan marknadsanpassade hyror på sikt innebära betydande hyreshöjningar i attraktiva innerstadsområden – i vissa fall uppemot 70 procent.
Hur stora höjningarna i praktiken skulle bli beror helt på hur ett nytt system utformas. Men det är tydligt att även relativt små förändringar i regelverket kan få stora ekonomiska konsekvenser för hushåll med begränsade marginaler.
En fråga som berör fler än hyresgäster
Detta är inte enbart en fråga för dem som bor i hyresrätt. Kraftigt ökade hyror påverkar även behovet av bostadsbidrag och andra stöd. På nationell nivå har det uppskattats att ökade hyror kan leda till flera miljarder kronor i ökade statliga kostnader per år, beroende på hur systemen utformas.
Behov av öppen och faktabaserad debatt
I dag vet vi alltså ännu inte exakt vad de föreslagna förändringarna innebär. Det gör det desto viktigare att den fortsatta debatten förs öppet, transparent och med tydlig redovisning av konsekvenser – både för hyresgäster, fastighetsägare och skattebetalare.
För alla som bor i hyresrätt är det avgörande att förstå hur olika modeller för hyressättning fungerar och vilka effekter de kan få på både boendekostnader och långsiktig trygghet.
När förslagen väl presenteras i sin helhet bör de därför granskas noggrant – inte utifrån vad de kallas, utan utifrån vad de faktiskt innebär i praktiken.
Oskar Enoksson
Adjungerad ledamot, Hyresgästföreningen Kungsholmen
I stället för att satsa på nyproduktion för att lösa bostadsbristen vill regeringen öka andrahandsuthyrningen av ägda bostäder. I en lagrådsremiss ”En mer flexibel hyresmarknad” föreslås utökade möjligheter att hyra ut och friare hyressättning.
Förslaget till ny privatuthyrningslag ger ägare rätt att hyra ut två bostäder utöver delar av den egna bostaden. Hyressättningen är fri. Hyresgästen kan fortfarande få en prövning av om hyran är skälig, men det ska inte bedömas utifrån kostnaderna för ägaren utan om hyran är väsentligt högre än den hyra som i allmänhet tas ut när liknande lägenheter hyrs ut. Det innebär ett tydligt steg mot marknadshyra.
Möjligheten för bostadsrättsföreningar att säga nej till uthyrning begränsas. Det har väckt mycket kritik från remissinstanser som varnat för spekulation.
Nya regler i hyreslagen om blockuthyrning ska göra det lättare att ”möta företags behov av bostäder till sin personal (företagsbostäder) och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor (delningsbostäder). Förslagen innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras.”
Detta när fler och fler larmrapporter kommer om hur bostadslösa tvingas välja s. k. co-living alternativ med undermåliga förhållanden och överhyror.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
31 januari, samtidigt som lagrådsremisssen presenteras. rapporterar P 3 Nyheter om hur mellanhandsföretaget Guestit driver hotellverksamhet i flera bostadsrättsföreningar i Stockholm. Företagets chefer sitter som ordförande i minst tre föreningar i Stockholm utan att vara skrivna där. De flesta lägenheterna hyrs ut som korttidsboende eller övernattning. Guestit förnekar att de ägnar sig åt hotellverksamhet och menar att de bara hjälper bostadsägare att hyra ut i andra hand. Stadsbyggnadskontoret har inlett en granskning gällande hotellannonser som kopplas till en av fastigheterna men Guestiits vd är inte misstänkt för något brott kopplat till detta.
Fritt fram alltså och det lär inte bli bättre med den nya lagstiftningen. Redaktionen
Hyresgästföreningen bjöd in till diskussioner med ledande aktörer, forskare och politiker i november, temat var ”Bostaden som social rättighet”.
Jag reste till Göteborg lyssnade och blev starkt oroad om det är denna framtid vi har att vänta.
Huvudbuskapet var att Moderaterna och en ny framtida Tidö-regering efter valet kommer att införa de så kallade ”Trygghetshyrorna” som går i linjen med Produktivitetskommissionens utlåtande och slutsatser som har till syfte att göra uthyrning av lägenheter mer effektivt bl.a genom att vi hyresgäster skall bo mer trångt och dyrare. Dessa Trygghetshyror innebär att man i princip kommer att införa marknadshyror i hela hyresbeståndet.
Man utgår från en räknesnurra för de årliga hyreshöjningarna som baseras på fastighetsägarens kostnadsökningar som liknar Trepartsavtalet men gör det systematiskt. Detta kommer att ske automatiskt. Förhandlingsrollen för Hyresgästföreningen kommer att kortslutas och försvinna vilket är Moderaternas avsikt. Ett mål är också att hyresgästen förhandlar direkt med fastighetsägaren vilket blir katastrof för hyresgäster och Hyresgästföreningen.
Man räknar med att det blir en 100% hyresökning på Norrmalm och Östermalm som tidningen Hem & hyra skrivit om, liksom även Stockholms handelskammares rapport ”Från reglering till rörlighet- vägar mot en fungerande hyresmarknad”.
Det var mycket lärorikt och intressant att få resa, det gav mej en kampanda inför valet i höst. Mia
