Stockholmshems fastigheter Linjalen och Vattenpasset med 480 respektive 139 lägenheter vid Magnus Ladulåsgatan ska stambytas. Efter samråd har hyresgästrepresentanterna i samrådsgrupperna ingått överenskommelser med Stockholmshem om ett antal åtgärder på basnivå och utökad nivå.
Åtgärderna på basnivå är förutom på en punkt, klinker på badrumsgolv, sådana att de avser underhåll inte standardhöjning.
Helt i enlighet med stadens intentioner blir renoveringen alltså varsam. Lägenheterna förändras inte, utan åtgärdas bara enligt gällande regelverk för tillgänglighet och tekniska installationer, helt i fastighetsägarens intresse. Ändå har Stockholmshem aviserat hyreshöjningar grundat på bruksvärdesprövning som kan leda till hyreshöjningar på mer än 30 procent. Det är omöjligt för många att betala. Ett stort antal hyresgäster måste flytta. Redan idag har många svårt att klara hyran.
En bruksvärdeshyra förhandlas mellan bolaget och hyresgästföreningen och sätts enligt hyreslagen genom jämförelse med andra lägenheter som har en förhandlad hyra och är likvärdig i standard, storlek, antal rum, allmänna utrymmen och läge.
Stockholmshem hävdar att läget är avgörande för hyran och räknar med att hitta jämförelseobjekt med hög hyra, som gör höjning möjlig. Hyresgästföreningen kan vid förhandlingen hänvisa till andra lägenheter med lägre hyra, men har svårt att hålla emot. Om ärendet går till hyresnämnden är praxis sådan att det troligen blir som bolaget vill.
Varsamma renoveringar blir till ett skämt
Politikernas löften om att varsamma renoveringar ska leda till låga hyreshöjningar år omöjliga med den nuvarande lagstiftningen. Politikerna måste istället ge tydliga anvisningar om hur hyressättningen bör gå till för att hålla hyrorna nere. För stambyte med badrumsrenovering på basnivå har det tidigare funnits badrumsavtal, med en rimlig överenskommen hyreshöjning. Det måste återinföras. Annars blir varsamma renoveringar ett dåligt skämt. Standarden förblir densamma men hyran tar ett språng uppåt.
Våtrumsmatta eller klinker
Hyresgästrepresentanterna har under samråden ställt krav på att få behålla våtrumsmattor i badrummen. Klinker har både praktiska och miljömässiga nackdelar. Stockholmshem har lyssnat och det verkade som det skulle ges möjlighet till frånval. Men Stockholmshem höll fast vid den enligt praxis standardhöjande åtgärden. I överenskommelsen för Linjalen finns en redogörelse för parternas ståndpunkter och det framgår att frågan ligger som en utredningspunkt för Stockholmshems projekteringsanvisningsgrupp.
Att detta var med liksom ett löfte om att hyresgästerna, Stockholmshem och entreprenören i fortsättningen ska ha regelbundet informationsutbyte gjorde att en majoritet i samrådsgruppen, fyra mot tre, skrev på överenskommelsen.
Vi jobbar vidare
I Linjalen skickas blankett för hyresgästgodkännanden snart ut. Det blir ett bomöte och en Linjalentidning där vi informerar om vad som gäller och att man ska skriva på bara om man förstår konsekvenserna. Genom vårt långvariga arbete med information och organisering har vi en bra grund för att ställa krav både på Stockholmshem och våra politiker.
I Vattenpasset har det varit förhandling i hyresnämnden mellan Stockholmshem och den grupp som inte skrivit på godkännanden. Beslut väntas i november.
Så här har vi i Linjalen arbetat hittills.
Att det var aktuellt med stambyte visste vi i Linjalen redan i samband med ICA-ombyggnaden som medförde kaos för hyresgästerna och många har känt stor oro för att det ska upprepas. I december 2022 fick vi genom Hyresgästföreningen veta att det skulle bli ett stort projekt för båda fastigheterna Linjalen och Vattenpasset med start 2025. I Linjalen började vi genast att engagera hyresgästerna genom att bilda en stambytesgrupp med några som varit med om stambyte och med byggtekniskt kunniga. Först i slutet av januari 2023 fick alla hyresgäster ett brev ”Dags att undersöka husets skick” som väckte många frågor. Stambytesgruppen träffades flera gånger under våren, jämförde erfarenheter och tog fram underlag som presenterades för hyresgästerna vid vårens bomöte.
I juni delade Stockholmshem ut ett brev till hyresgästerna om att information skulle komma till hösten. Men ingen information kom. Däremot kallades Vattenpassets hyresgäster till ett informationsmöte !8 oktober. Det ryktades att det skulle bli informationsmöte i Linjalen i januari 2024. Det blev livliga diskussioner på Linjalens bomöte i oktober 2023 och fler anmälde sig till stambytesgruppen. Vid årsmötet i februari 2024 var punkten om stambyte öppen för alla hyresgäster och många synpunkter kom upp. Det gjorde det också vid bomötet i april.
Stambytesgruppen förberedde under våren en hyresgästenkät med frågor om lägenhetens storlek och skick, hyran och önskemål inför stambytet och också ett antal frågor till Stockholmshem. Inte förrän vid Öppet hus 13 och 15 maj 2024 presenterade Stockholmshem planerna på renovering. Enkäten delades ut i juni och sammanställdes efter sommaren. Stambytesgruppen hade möten, då även representanter för Hyresgästföreningen, Region Stockholm var med. Vi förberedde oss inför det kommande samrådet. På bomötet i oktober utsågs tio personer för att delta vid samrådet med Stockholmshem. I december hölls ett första förberedande samrådsmöte. I december delade vi också ut hyresgästtidningen Linjalen med information om vad som händer vid samråd och hyresförhandlingar och med en presentation av samrådsgruppen.
Gruppen har haft sju samrådsmöten med Stockholmshem under 2025 och har informerat i portarna och lagt upp protokoll på hemsidan. 2 oktober undertecknades en överenskommelse. När detta skrivs väntar vi på att Stockholmshem ska skicka ut begäran om hyresgästgodkännanden.
Därför är det bättre med våtrumsmatta!
Det finns idag biobaserade våtrumsmattor som är återvinningsbara. En beräkning av utsläppen som Tarkett gjort för sitt märke iQLOOP baserad på fyrahundra normalstora badrum, visar skillnaden mellan våtrumsmatta och klinker.
Totalt utsläpp
Kakelkonstruktion 36 000 kg co2
Standardvinylgolv 12 000 kg co2
Återvunnet vinylgolv 4 000 kg co2
Skillnaden mellan klinker och återvunnen matta är 32 000 co2 vilket motsvarar utsläppet från 16 000 mils körning med fossilt bränsle.
Klinker köps oftast från Turkiet. Materialet ska brytas, transporteras och är krångligt att lägga. Det krävs någon form av våtrumsmatta under som tätskikt. Livslängden för klinker är lång men ofta är andra installationer slut efter tjugofem år. Klinker ska då knackas bort. Det är inte återvinningsbart, utan läggs på deponi. Enligt Länsförsäkringar är livslängden på tätskiktet bakom kakel och klinker 25 -30 år, samma som våtrumsmatta för vägg och golv. Tarketts våtrumsmatta har en garanti på tjugo år. Spill från installation av våtrumsmatta kan återvinnas, genom att bli granulat som blir material för nya mattor. På samma sätt återvinns mattorna när de byts ut.
Klinker och kakel är svårskött. Det blir avlagringar i fogarna som är svåra att rengöra och missfärgade med tiden. Tandborste och specialmedel rekommenderas. Våtrumsmatta rengörs med trasa rengörs med en trasa med vanligt rengöringsmedel.
Klinker är hårt. Barn och äldre kan skadas vid fall och glas går sönder. Klinker ger också en kallare känsla, när det inte finns golvvärme.
Klimatmål
Enligt direktiven för allmännyttan från politikerna i Stockholms stad ska bolagen aktivt arbeta för att uppnå klimatmålen, bl.a. en fossilbränslefri organisation 2030 och halverade konsumtionsbaserade utsläpp 2030.
Hyresgästerna ska ges reellt inflytande över grad av standardhöjning utöver lägsta godtagbara standard i syfte att stärka livscykelperspektivet, värna kulturhistoriskt klassade värden och säkra hyresgästernas möjligheter att bo kvar även efter upprustning.
Även den av Stockholmshem anlitade entreprenören NCC har som mål att minska klimatpåverkan i sina husbyggnadsprojekt och har ett program Hållbar renovering, med mål att renovera miljonprogrammet med social hänsyn.
