12 mars 2026 00:49

Påverka

Tack till er alla som skrev på namninsamlingen för sänkt hyra under årets hyresförhandlingar!

Vi vet att Stockholm är på väg att bli en stad för allt färre. Hyrorna fortsätter att stiga snabbare än både löner och livskostnader.
Det är inte rimligt. Hyresgästerna pressas till bristningsgränsen, samtidigt som fastighetsbolagen kan luta sig tillbaka på höjda hyror som går rakt ner i deras vinstmarginaler.
Politikerna måste vakna!
 Den största anledningen till att hyrorna rusar är att politikerna har lämnat walkover. När kommuner och stat låter bostadsbolagen styra utvecklingen utan att ställa krav, då är det inte konstigt att hyrorna drar i väg.
Vi behöver politiker som både kan och vågar ta strid. Men för att kunna göra det måste de ha kunskap och vilja.
Det här måste bli en valfråga. Höga hyror är inte ett sidoproblem. Det är en livsavgörande fråga för hushållen. Ändå är bostadspolitiken ofta det tysta kapitlet i valrörelserna. Det kan vi inte acceptera längre.

Så hur gör vi bostadsfrågan omöjlig att ignorera?

1. Synliggör konsekvenserna. Berätta om vardagen som den blivit: vad människor tvingas välja bort och hur det påverkar tryggheten i våra områden. När politiker hör verkligheten från sina egna väljare blir det svårare att ducka.
2. Ställ tydliga krav. Fråga politiker i alla partier: Hur tänker du stoppa de oskäliga hyreshöjningarna? Vilka krav ska ställas på bostadsbolagen – och hur ska de följas upp?
Är svaren otydliga? Lyft det. Gör det tydligt att bostadsfrågan är deras ansvar.
3. Håll politiker ansvariga. Vi kräver politiska beslut som bromsar hyresökningarna, stärker hyresgästernas ställning och sätter samhällsnytta före vinstmaximering.
4. Mobilisera. Ju fler som engagerar sig, desto större blir trycket på politiker. En stark och samlad röst gör det omöjligt att låtsas som om bostadsfrågan inte är viktig.

Stockholm är en stad för alla – inte en stad där bara några få har råd att bo.

Vi har samlat flera tusen namn och årets hyresförhandlingar slutade inte med ett resultat som vi är nöjda med. Nu höjer vi rösten inför valet 2026.

Bostadsfrågan ska bli en valfråga. Det är nu det börjar.

Det är dags att sätta stopp och ta tillbaka kontrollen över Stockholms framtid.
Jaana Andersson

Massor av organisationer, intressegrupper och lobby-ister slåss om utrymmet för att nå ut med sina krav.
Hyresgästföreningen är en röst bland många. Vår styrka är
att vi har 80 000 hushåll som medlemmar i Stockholm. Många medlemmar är aktiva i de cirka trehundra lokala hyresgästföreningarna, är husombud eller representerar sina grannar på olika sätt. De är också med i andra organisationer. som har anledning att göra bostadsfrågorna till sina. Det gäller att samarbeta med alla som kan ställa sig bakom Hyresgästföreningens mål för bostadspolitiken.
Stockholms tio hyresgästföreningar ska fånga upp de lokala frågorna och stärka samarbetet mellan aktiva. Föreningarna samarbetar i sin tur i Bopolgruppen som tagit fram det bostadspolitiska programmet med bilaga. (se QR-kod) och skickat ut en enkät till de politiska partierna. i Stockholm. En regional valupptakt hölls 28 januari.
Vi kan läsa reportage nästan varje dag om hur ungdomar i världens storstäder tappar framtidstron när det är omöjligt att få bostäder. Men i länder över hela välden samlas nu breda rörelser kring bostadsfrågorna. I kommun- och regionalvalen i Danmark, var de avgörande när vänsterpartierna gick kraftigt framåt och socialdemokraterna tappade. I New York vann Zohran Mamdani borgmästarposten på bostadsfrågorna.
Det går att lyfta bostadspolitiken i valet!
Redaktionen

Hyresgästföreningen bjöd in till diskussioner med ledande aktörer, forskare och politiker i november, temat var ”Bostaden som social rättighet”.

Jag reste till Göteborg lyssnade och blev starkt oroad om det är denna framtid vi har att vänta.

Huvudbuskapet var att Moderaterna och en ny framtida Tidö-regering efter valet kommer att införa de så kallade ”Trygghetshyrorna” som går i linjen med Produktivitetskommissionens utlåtande och slutsatser som har till syfte att göra uthyrning av lägenheter mer effektivt bl.a genom att vi hyresgäster skall bo mer trångt och dyrare. Dessa Trygghetshyror innebär att man i princip kommer att införa marknadshyror i hela hyresbeståndet.

Man utgår från en räknesnurra för de årliga hyreshöjningarna som baseras på fastighetsägarens kostnadsökningar som liknar Trepartsavtalet men gör det systematiskt. Detta kommer att ske automatiskt. Förhandlingsrollen för Hyresgästföreningen kommer att kortslutas och försvinna vilket är Moderaternas avsikt. Ett mål är också att hyresgästen förhandlar direkt med fastighetsägaren vilket blir katastrof för hyresgäster och Hyresgästföreningen.

Man räknar med att det blir en 100% hyresökning på Norrmalm och Östermalm som tidningen Hem & hyra skrivit om, liksom även Stockholms handelskammares rapport ”Från reglering till rörlighet- vägar mot en fungerande hyresmarknad”.

Det var mycket lärorikt och intressant att få resa, det gav mej en kampanda inför valet i höst.                                   Mia

Runt ett bord i en kvarterslokal sitter ett tiotal människor och pratar om bostäder. Det är sju hyresgäster, de enda kvarvarande i ett tills nyligen helt ordinärt hyreshus på östra Södermalm, samt ett par representanter för hyresgästföreningen. Genom mod, vilja och gemensam kamp har de närvarande hyresgästerna hållit sig kvar i huset trots att hyresvärden gjort sitt bästa för att bli av med dem. Han vill av allt att döma göra fastigheten till ett renodlat hotell – vilket ger betydligt mer klirr i plånboken – och de gamla hyresgästerna står i vägen för hans planer. För så är det – fasta hyresgäster är inte lika inkomstbringande som hotell- och korttidshyresgäster och i över 700 fastigheter runt om i Stockholm bedriver fastighetsägare och privata hyresvärdar därför hotellverksamhet.  De manövrerar ofta i lagens gråzoner, men med hjälp av bulvaner och fulspel och lögner lyckas de som regel med sina skumraskaffärer.

Men inte alltid. Det finns de som stör. Som vägrar flytta, som kämpar emot, som inte ger sig.

– De värsta de vet är när hyresgäster börjar prata med varandra, säger en representant för hyresgästföreningen, som är på plats för att stötta hyresgästerna.

Påverkar hyresmarknaden

Det finns olika nivåer av hotellverksamhet. Dels handlar det om regelrätta hotell där gäster bokar övernattning via hotellsajter och Airbnb och där städpersonal anlitas för att iordningställa lägenheterna mellan varje hotellgäst. Där sker självincheckning via fasta nyckeldosor och kodlås, och i vindsförråden förvaras sänglinne och städattiraljer. Ett annat sätt att tjäna storkovan på sin fastighet är att, via bulvanföretag, hyra ut delar av lägenhetsbeståndet för korttidsboende. Det är en lukrativ näring för mindre nogräknade värdar som älskar pengar men saknar samhällsansvar och effekterna på hyresmarknaden är förödande, då det leder till högre hyror och en växande grå hyresmarknad.

Sociala konsekvenser

Social otrygghet är en konsekvens. Den trygghet det innebär att känna igen sina grannar är viktig för människor och vantrivseln ökar när okända människor ständigt kommer och går i fastigheten.

– Ljudet av rullväskor ute på trottoaren alla tider på dygnet är ett tecken på att hotellifiering pågår, säger en av hyresgästerna vid bordet.

Hon och hennes grannar kämpar tillsammans för att få bo kvar i sina hem och deras gemensamma kamp är en nagel i ögat på hyresvärden.

Det finns flera instanser att vända sig till om man misstänker hotellifiering  i huset där man bor. Räddningstjänsten, miljöförvaltningen, ekobrottsmyndigheten och polisen är myndigheter som kan vilja ha ett ord i laget, beroende på hur hotellverksamheten ser ut i den aktuella fastigheten. Och kommunens stadsbyggnadskontor har koll på om verksamheten har bygglov och är tillåten enligt detaljplanen.

– Men det sker inte utan arbete, säger hyresgästen, som ägnat mycket tid åt att dokumentera hotellverksamheten, skicka in anmälningar och gå i svaromål mot hyresvärden.

Om hyresgästerna på östra Södermalm lyckas sätta stopp för sin hyresvärds klandervärda affärer återstår att se, men det finns exempel på att kamp lönar sig. Häromdagen landade ett meddelande i inboxen; hyresgästföreningen på Östermalm berättade där om ett lyckat exempel, där en hyresgäst genom idog dokumentation och mängder av anmälningar, lyckats få sin hyresvärd att ge upp och helt enkelt sälja fastigheten, när han blev hindrad i sitt uppsåt.

Politisk fråga

Men det kan förstås inte vara meningen att vår rätt att bo och leva under rimliga villkor, i Stockholm, ska vara avhängig enskilda hyresgästers uthållighet. Problemet med hotellifiering är djupt sammankopplat med den otyglade hyresmarknaden i stort. Den blottlägger en rad brister i nuvarande bostads-
politik – eller kanske bristen på politik. Och det är därför de
lokala hyresgästföreningarna på Kungsholmen, Norrmalm och Södermalm har bestämt sig för att göra hotellifiering till sin speciella valfråga.

Vi vill öka medvetenheten om hotellifiering hos allmänheten och lyfta problemet politiskt. Bland annat genom att kräva ett starkare skydd för hyresrätter och krav på tillstånd för korttidsuthyrning. Men vi vill lyfta blicken högre än så. Vi vill att hyresrätten ska vara en tillgänglig och attraktiv bostadsform, vilket den en gång var.

Helena Gillinger

 

Samtala om och agera mot hotellifiering!

För den som vill prata om hotellifiering och korttidsuthyrning håller HGF Södermalm öppna träffar den tredje onsdagen varje månad klockan 18.00–19.30 i lokalen på Krukmakargatan 6. Här kan du dela erfarenheter, prata ihop dig med andra i liknande situation och få råd och tips om hur man bäst agerar mot sin hyresvärd men också vad man kan göra för att nå ut politiskt.

Välkomna!

 

 

 

 

När två lägenheter i vår fastighet vid Döbelnsgatan började användas för korttidsuthyrning förändrades vardagen snabbt. Nya gäster kom varannan till var tredje dag, och på bara ett år rörde det sig om mer än trehundra hotellgäster som passerade genom huset. Sopnedkasten fylldes, ljudnivån ökade och okända personer ryckte i förstahandshyresgästers dörrar.

Jag började med att ta reda på vilka myndigheter som faktiskt kan agera mot olovlig hotellverksamhet. Efter anmälningar till flera instanser stod det klart att avgörandet i praktiken ligger hos stadsbyggnadskontoret, men att deras handläggningstider ofta är mycket långa, där interna utredningar talar om runt 500 dagar.

Vändpunkten blev miljöförvaltningen. De hanterar frågor om buller, nedskräpning och andra störningar, och deras ärenden går betydligt snabbare. Jag anmälde konkreta problem och kopplade dem tydligt till hotellverksamheten. Det ledde till att fastighetsägaren tvingades vidta åtgärder, samtidigt som en omfattande dokumentation byggdes upp som visade att korttidsuthyrning faktiskt pågick.

Med detta underlag vände jag mig åter till stadsbyggnadskontoret. Efter cirka 350 dagars väntan åberopade jag att hotellifieringen avsevärt försämrade förstahandshyresgästernas mentala hälsa, vilket i sådana fall ska ge ärendet högre prioritet och snabbare handläggning. Jag redovisade också hur många gäster som passerade genom lägenheterna under ett år, baserat på bokningar och offentliga uppgifter på Airbnb.

I december 2025 kom beskedet. Stadsbyggnadskontoret bedömde att uthyrningen i två av fastighetens tjugofem lägenheter utgjorde en väsentligt ändrad användning som kräver bygglov, och att verksamheten därför är olovlig om den fortsätter utan tillstånd. Fastighetsägaren fick välja mellan att söka bygglov i efterhand eller att upphöra med korttidsuthyrningen. De valde såklart att upphöra med uthyrningen, eftersom ett bygglov för hotellverksamhet i ett bostadshus aldrig hade kunnat godkännas.

Erfarenheten har lärt mig att det går att påverka, men att det kräver tålamod, noggrann dokumentation och att man använder rätt myndighet på rätt sätt. Min förhoppning är att fler hyresgäster kan använda mitt ärende som mall och slippa ge upp när processen känns för lång eller krånglig.

För den som är intresserad, kolla upp diarienummer 2024-15955 hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

Monir Bounadi

Ledamot Hyresgästföreningen Norrmalm

 

 

EU:s Affordable Housing Plan – hållbara bostäder till rimlig kostnad är beslutad

Jag har skrivit tidigare om EU:s bostadspolitiska initiativ och om hur lite intresse det har väckt hos politiker och i den offentliga debatten i Sverige.  Arbetet har pågått i flera år och har nu landat i en omfattande plan som antogs av EU-kommissionen i december 2025.

Bostadskris råder i Europa, hyror och huspriser har ökat kraftigt.  Alltfler unga saknar bostad. Många människor med samhällsviktiga uppgifter kan inte längre hitta överkomligt boende i närheten av sina arbetsplatser. Köer, orimliga hyror, låg bostadsproduktion, korttidsuthyrning ökat antal vräkningar och hemlöshet är problem som lyfts fram i planen.

Bostadsfrågor är nationella. Mycket i planen bygger på samarbete mellan länder, regioner, städer och organisationer. Målet är att se till att alla EU-medborgare har råd att bo under anständiga förhållanden. De offentliga och privata investeringarna i hållbara bostäder till överkomliga kostnader ska öka. Det planeras ett EU-toppmöte 2026 för att säkerställa att boendefrågan behåller sin plats högt upp på den politiska dagordningen och att politiska åtgärder vidtas på fältet.

I bostadskommissionären Dan Jörgensens uppdrag ingår också att under mandatperioden ta fram lagstiftningsförslag, t.ex. en lag som begränsar korttidsuthyrning.

Planen ska möjliggöra snabbare och enklare offentligt stöd för subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad för låg- och medelinkomsthushåll.  Kommissionen har sett över det gällande beslutet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som reglerar vad som är tillåtet statsstöd. Hittills har det omfattat subventionerade bostäder, nu ska det omfatta andra och större grupper. På så sätt kan enligt kommissionen medlemsstaterna behålla sina befintliga system och skapa ytterligare system för bostäder till överkomliga kostnader.

Detta ändrar förutsättningarna för bostadspolitiken i Sverige och gör det möjligt att återgå till en allmännytta utan vinstsyfte.  Det borde inte längre gå att hävda att det strider mot statsstödsreglerna. Det hindrar inte heller subventioner.

I planen ges exempel från olika länder på fungerande system för allmännyttiga bostadsbolag, stiftelser, fonder och investeringsstöd.  Skillnaderna i uppbyggnad av systemen är stora. Ingenting nämns om Sverige. Det kan bero på att Sverige inte deltagit i arbetet med planen. Nu borde det vara dags för politiken att ta den på allvar.

Vi måste också ta den på allvar. Medan regeringen och medierna har varit helt tysta har det dragits i gång diskussioner i mer slutna rum. På ett seminarium hos Danske bank (finns på Youtube Nextconomy*) diskuterade moderaternas David Josefsson och socialdemokraternas nytillträdda bostadspolitiske talesperson Joakim Järrebring, Båda lyfte fram att bostadspolitiken är avgörande för tillväxt och näringsliv. De var relativt samstämmiga även om Josefsson talade om behov av regeländringar och brist på mark och Järrebring talade om allmännyttan och betonade vikten av att slå vakt om den svenska förhandlingsordningen. Men han var också öppen för att göra ändringar i lagstiftning och ville ha en blocköverskridande bostadskommission.

Fastighetstidningen har rapporterat från ett intressant seminarium hos Fastighetsägarna, där Josefsson m.fl. upprepade budskapet och varnade för att godtyckliga statsstöd kan missgynna privat kapital. Bostadsforskare och Chatrine Holgerson, vd för Sveriges Allmännytta var däremot positiva till planen. Nu kan vi strunta i hela debatten om vi ska ha social housing eller inte och kan istället titta på de problem vi behöver lösa och se om några av de ideer som kommer från EU kan hjälpa oss, sa forskaren Anna Granath Hansson. Lisa Pelling från Arena Idé pratade om Wienmodellen och hoppades på en ny gryning för allmännyttan.

Nu måste diskussionerna komma ut i offentligheten!

Eva Fee

 

Fram till mitten av 1990-talet fanns en genomtänkt tanke för svensk bostadspolitik. Målen sattes till bostad till alla och en god bostadsstandard. Bort med omodernt och bort med inneboende och fram för rimliga boendekostnader också i nyproduktionen.

Denna politik kom att leda till en mycket stor boendestandardökning. 1993 hade vi ingen bostadsbrist och priserna och hyrorna var hyggligt rimliga, också i nyproduktionen.

Viktiga medel var allmännyttan, bostadskooperationen, finansieringssystem och planeringssystem.

Finansieringssystemet skulle tillhandahålla kapital. Nyproduktionen skulle subventioneras och det skulle betalas tillbaka via fastighetsskatten.

Till detta fogades statliga regler för finansiering, byggkostnader, hyror, kommunal planering och kommunala garantier. Finansiering fanns till nästan hela byggkostnaden för hyresrätt till stor del för bostadsrätt. Insatsen till bostadsrätt var låga.

Det mesta bostadsbyggandet skedde efter dessa system. Ränteavdragen var relativt små i nyproduktionen, men blev höga för vissa äldre bostäder.

Stort skifte ett par år in på 1990-talet

Ett par år in på 1990-talet sattes det statliga finansieringssystemet och subventionerna på avveckling. Det fick snabbt stora konsekvenser för bostadsbyggandet som sjönk med 80 procent från 1993 till 1995.

För nya hyreshus försvann subventionerna så småningom helt. Några år under 2000-talet har det funnits ett investeringsstöd till en mindre del av hyreshusbyggande av småbostäder.

För bostadsrätt ändrades finansieringssystemet. Lån ges till den enskilde som får del av avdragsrätten, istället för till fastigheten. På det sätes återinfördes en subvention, men förutsätter att den enskilde får lån. De tidigare låga insatserna gav många möjlighet att köpa. Avdragsrätten innebär dessutom inte bara en subvention till nyroduktionen utan till alla som tar lån

För välbeställdadet en fördel, för staten och mindre välbeställda en stor nackdel.

Varför ändrades systemet i början på 1990-talet?

Ett viktigt argument var att det tidigare systemet ansågs ge höga statliga kostnader. Den statliga kostnaden beräknades till 30 miljarder om året.

Men det fanns också intäkter. Byggandet gav momsintäkter, Byggandet ledde till nya fastighetsskatter och de anställda i byggsektorn betalade inkomstskatt. Det fanns de som hävdade att byggsektorn före den stora förändringen gick med vinst för staten.

Hur gick det då med statens utgifter?

Till idag har statens utgifter för bostadssektorn ökat mycket snabbt. Och intäkterna har minskat.

Idag kostar ränteavdragen cirka 55 miljarder om året. Rotbidragen kostar runt 13 miljarder (men 18 miljarder 2025). Till det kommer bostadsbidrag och bostadstillägg på drygt 20 miljarder. Men statens inkomster från fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har upphört, liksom den schablonbeskattning som fanns för bostadsrätt. Dock finns nu en mindre kommunal fastighetsskatt.

Statens utgifter ligger således i storleksordningen 95 miljarder och inkomsterna från fastighetsskatten och schablonskatt har försvunnit.

De 30 miljarder som bostadssektorn hävdades kosta i början på 90-talet skulle med dagens penningvärde ha ökat till cirka 45 miljarder.

Dagens bostadssektor kostar såldes staten väsentligt mer än vad bostadssektorn kostade i början på 1990-talet.

Effekter av den stora förändringen av bostadspolitiken.

Bostadsbyggandet har minskat. Hyrorna har ökat påtagligt mer än konsu-mentprisindex och mycket mer för nyproduktionen. Bostadsrättspriserna regionen har ökat fem gånger och villapriserna 3,5 gånger i regionen. De samlade bostadslånen har femdubblats.

Gårdagens bostadsstöd gick främst till att hålla byggkostnader, priser och hyror nere till förmån för hushåll med medel- och lite lägre inkomster. Dagens stöd går mest till dem med högre inkomster.

Idag bor 70 procent av svenskarna i kommuner med bostadsbrist.

Många är inneboende, andrahandsboende, hemmaboende och står i bostadsköer.

Ragnar von Malmborg

 

 Sedan 2020 har vräkningarna ökat med nästan 60 procent. Den vanligaste orsaken till en vräkning är att hyran inte betalas.

2025 genomförde Kronofogden totalt 3 330 vräkningar. Det är drygt nio procent fler än under 2024.

– Efter flera tuffa år med ökade levnadskostnader och små ekonomiska marginaler har fler hushåll fått det svårare att klara sina fasta utgifter. Vi vet att många prioriterar hyran in i det sista när ekonomin är pressad, men trots det får man det inte att gå ihop, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Under 2025 fanns barn med i 447 vräkningsärenden. Sammantaget berördes 824 barn, varav 433 barn var skrivna på adressen där vräkningen genomfördes. 391 barn var inte skrivna på adressen, men hade en förälder som vräktes.

– Att så många barn är direkt kopplade till den adress där vräkningen sker visar hur allvarligt det här är. En vräkning kan få stora konsekvenser för barnens vardag, trygghet och skolgång, säger Reza Baars, chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet.

Under 2025 kom det in 7 907 ansökningar om att få Kronofogdens hjälp att genomföra en vräkning. Av dessa återkallades 58 procent.

Tabell: Kommuner med flest vräkningar under 2025

   Kommun        2023             2024          2025

Stockholm       237               224            254

Göteborg        210               229            241

Malmö             155               119            143

Eskilstuna       87                 87              108

Hämtat ur pressmeddelande från Kronofogden

Redaktionen

Det är knappt ett och ett halvt år kvar till valet i september 2026. Tyvärr är det inget som tyder på att partierna frivilligt lyfter fram de bostadspolitiska frågorna. Ändå är bostäder och fungerande infrastruktur grundläggande för vår säkerhet.

Det finns mycket kunskap om bostadsfrågor och om hur viktig hyresrätten är som boendeform. Hyresgästföreningen har tagit fram ett stort antal rapporter och program med tydliga krav på förändringar. Utredningar om bostadsmarknaden görs av länsstyrelsen, regionen, handelskammaren, SCB, Boverket, intresseorganisationer och tankesmedjor av olika slag, som alla pekar ut bristerna.

Men nya fakta hördes det inte mycket av när hyresrätten behandlades i riksdagen 9 maj. Det blev en lam debatt, där alla höll sig till det som var förväntat. En ren formsak för att kunna avslå motionerna. I dessa fanns både bra och dåliga förslag.

Vänsterpartiet kräver att allmännyttan ska återgå till att drivas utan vinst och få tillbaka sin hyresledande roll. Socialdemokraterna lyfter fram kraven i Hyresgästföreningens tiopunktsprogram. Så finns förstås också krav på marknadshyra från moderater, liberaler och centern.

Det råder bostadskris i Sverige och i stora delar av världen. Folkrättsvidriga krig raserar bostäder och infrastruktur, klimatförändringar driver människor från sina hem. Bistånd pausas och investeringar stoppas när världsekonomin vacklar. Hur människors rätt till bostäder och till trygghet i sina hem ska kunna tillgodoses i Sverige och i världen måste lyftas i valet både på riksnivå och i Stockholms kommun.

Stockholmsföreningarna har ett bra bostadspolitiskt program och vi har kunskaperna för att backa upp våra krav. Nu måste vi alla tillsammans våga gå ut på gator och torg och väcka opinion.

Kom till årets Järvavecka 11–14 juni! Dit kommer politiker och politiskt intresserade. Där deltar också bostadsbolagen Victoriahem, Hemsö, Einar Mattson och Familjebostäder.  Hyresgästföreningen har inget eget arrangemang. Men Hyresgästföreningen Järva och Järvas lokala hyresgästföreningar kommer att vara synliga med flygblad och med frågor till politiker och bostadsbolag. Det är ett bra tillfälle att sluta upp från hela staden. Det är viktigt att föreningarna samarbetar och att vi medlemmar deltar i varandras aktiviteter.

Passa på att sprida information när folk samlas under sommaren. Kontakta någon av föreningarna om du vill ha sällskap, flygblad och affischer. Se sista sidan.

När riksdagen öppnar i september kommer vi att stå på Mynttorget igen. Då är det bara ett år kvar till valet. Under hösten, t.ex. vid medlemsveckan i oktober, blir det fler gemensamma aktiviteter för att lyfta våra krav.

På Hyrespressen.se hittar du det bostadspolitiska programmet för Stockholms stad med bilaga. Där finns också en särskild flik ”Rapporter ” med länkar och QR-koder till bostadsrapporter från Hyresgästföreningen och olika organisationer.  Jag hoppas att det kan bli en kunskapsbank när föreningar och bostadspolitiska grupper ska ordna diskussioner och skriva insändare och flygblad.

På Hyrespressen.se kommer vi att publicera nyheter löpande.

 

För det är nu det gäller om vi ska få en rättvis bostadspolitik!

Därför att det är viktigt och därför att jag har möjlighet. Nu i slutet på januari har vi varit där elva gånger, stått med banderoller och delat ut flygblad.

Krig och flyktingar som ingenstans har att ta vägen. Stormakter som hotar och slåss om resurser och land. Enorma rikedomar samlade hos några få som styr ekonomin och världen. Och för oss andra, hot mot demokratin, inflation, lågkonjunktur, höga boendekostnader, minskade reallöner, arbetslöshet, trångboddhet och segregation. Inga lösningar i sikte, ökat missnöje som eldar på populismen. Klimatmålen som blir allt svårare att nå.

Vad gör man i sådana tider?

Ett svar är att glida med strömmen, hoppas att den egna familjen klarar sig och att några starka män löser problemen. Satsa på dig själv och hoppas att du blir rik nog att flyta ovanpå.

Du kan också som Kristofer Ahlström föreslår i DN 24 januari hitta din egen frihet i litteraturen och omfamna eskapismen. Läsa berättelser om gott och ont, hopp och förtvivlan, i fantasy eller i andra galaxer eller ägna dig åt något varmt och välkomnande som stickning. Enligt honom behöver verkligheten med dess fasor drömmare som kan uppfinna något bättre.

Drömmar är en sak, men för att förändra verkligheten krävs kunskap och motstånd. Du kan bestämma dig för att göra något på riktigt om än i det lilla och även om det känns tröstlöst. Bestäm vad som är viktigt och var du kan göra nytta där du står.

Själv är jag övertygad om att rätten till en bostad måste lyftas fram som en grundbult för samhället och demokratin. Ett välfärdssamhälle måste ta ansvar för bostadspolitiken, lika mycket som för skola, vård, omsorg och nationell säkerhet. Utan goda bostäder till rimliga kostnader inget fungerande samhälle och det kan vi se i dag.

Istället för fantasy (som jag också gillar) har jag försökt förstå hur vi hamnat där vi är och hur verkligheten ser ut. Jag har följt diskussioner i media, läst rapporter, utredningar och böcker. Nu senast av Andreas Cervenka och Elinor Odeberg, som beskriver hur politikens frisläppande av det vinstmaximerande fastighetskapitalet har drivit fram en bostadskris över hela världen med inflation och ojämlikhet som följd.

I Hyresgästföreningen lär vi oss. Det vi lär oss försöker vi sprida genom tidningen Hyrespressen. Men också genom det bostadspolitiska programmet för Stockholms stad 2023, som nu har fått en bilaga med uppdatering för 2024. Vi hoppas att bilagan ska vara publicerad på regionens hemsida tillsammans med programmet när detta nummer av Hyrespressen kommer ut. Men det skrivna ordet räcker inte.

Genom att stå på Mynttorget varje tisdag gör vi oss synliga både för politiker och allmänhet. Vi står i kyla och regn och visar att vi är levande människor, villiga att offra tid och kraft på att argumentera för det vi tror på.

Jag hoppas vi får sällskap av fler daglediga på Mynttorget men jag är också övertygad om att det kommer att bli en mängd andra manifestationer och aktiveter fram till valet 2026 på tider som ger alla möjlighet att delta. Vi kommer att lyckas bäst när idéerna väcks underifrån av enskilda medlemmar, i lokala hyresgästföreningar och i föreningarna. Vi har medlemmar i föreningen Brännkyrka/Hägersten att tacka för initiativet till manifestationen vid Mynttorget.

Jag hoppas också att den digitala Hyrespressen ska bli en bra hjälp för att sprida idéer och erfarenhet. Rapportera gärna till redaktionen om olika bostadspolitiska aktiviteter i regionen. Bostadspolitiken är inte förbehållen innerstadsföreningarna.

Som pensionär kan jag delta i aktiviteter på dagtid.