Marknadshyra
Hyresgästföreningen säger Nej till marknadshyror. Konsultföretaget Ramböll har på uppdrag av hyresgästföreningen undersökt hur marknadshyror skulle slå i Stockholm, med utgångspunkt från priserna för bostadsrätter. Hyrorna i innerstaden skulle öka 60 -78 % ( på Östermalm och Djurgården med 100 % eller mer). En tvåa på 57 kvm på Södermalm beräknas gå från 8 500 kr till 15 500 kr. Hela hyresnivån lyfts med minst 30%. Bara I något enstaka ytterstadsområde skulle det kunna bli sänkning på 1- 2%. Hyresgästerna skulle tvingas lägga en mycket större andel av sin inkomst på hyran, med trångboddhet och segregering som följd.
78% av svenska folket är emot marknadshyra. Därför är partierna numera försiktiga med att uttrycka öppet stöd. Men införs fri hyressättning i nyproduktion eller s.k. Trygghetshyra kommer det mycket snart att vara marknadshyra på hela hyresmarknaden.
Partier som är för marknadshyra
Centerpartiet vill ha fri hyressättning i nyproduktion utan kollektiva förhandlingar, enligt det förslag som ledde till regeringskris 2021. Läge och efterfrågan ska slå igenom vid hyressättningen. Men man kommer inte att driva frågan i kommande regeringsförhandlingar. Istället vill man ha en utredning som ser över hela bostadspolitiken.
Kristdemokraterna vill se friare hyressättning i nyproduktion. Hyresregleringen bör luckras upp och hyresvärdarna få sätta hyror fritt utan kollektiv förhandling. Förändringarna ska ske ansvarsfullt och långsiktigt. Friare hyressättning i nyproduktion ska kombineras med socialt ansvarstagande och trygghet för hyresgäster. KD vill också ha sociala bostäder med lägre hyror.
Liberalerna vill ha fri hyressättning i nyproduktion och reformera bruksvärdessystemet så att hyror i större utsträckning speglar efterfrågan. Man vill ha behovsbostäder för dem som står långt från bostadsmarknaden.
Moderaterna går längst och vill ha en utredning om ”Trygghetshyra”. Man vill omreglera marknaden och hyran ska sättas fritt mellan hyresvärd och hyresgäst vid inflyttning. Därefter ska hyran höjas med ett index over tid. Det blir som systemet i Paris, se sid 8.
Öppna för förhandling
Sverigedemokraterna säger nej till marknadshyra, men vill reformera delar av hyresregleringen och minska Hyresgästföreningens inflytande. SD vill i grunden behålla dagens system, men förändra hur förhandlingarna går till.
Partierna mot marknadshyror
Socialdemokraterna är emot alla former av marknadshyra och värnar det kollektiva förhandlingssystemet och bruksvärdessystemet. Man vill ha en översyn av hyreslagen för att förhindra oförutsedda och kraftiga hyreshöjningar som leder till att människor inte har råd att bo kvar.
Miljöpartiet är emot alla former av marknadshyra, värnar den kollektiva förhandlingen och vill fortsätta utveckla bruksvärdessystemet. Det är viktigt med rimliga boendekostnader och renoveringar ska främjas istället för omotiverade standardhöjningar som driver upp hyran. Hyresgästernas delaktighet vid renoveringar behöver stärkas.
Vänsterpartiet är drivande i motståndet mot marknadshyror och har gjort hyrorna till en viktig valfråga genom att kräva frysta hyror. Man slår vakt om förhandlingssystemet, men vill utreda hur bruksvärdessystemet kan utvecklas för att motverka renovräkningar och resursslöseri och ge skydd mot oskäliga hyreshöjningar. Parterna bör ges chansen att hitta lösningar. Under tiden som parterna förhandlar och utredning pågår bör hyrorna frysas tillfälligt.
Andrahandsuthyrning
Hyresgästföreningen har länge arbetat mot ”hotellifiering” och annan korttidsuthyrning. För tre år sedan satte en HD-dom stopp för bulvanuthyrning av hyresrätter genom mellanhandsföretag. Sedan dess har många hyresgäster fått tillbaka överhyror och uthyrningsföretag har gått i konkurs. Nu öppnar Tidöregeringen för bulvanerna igen.
20 maj antogs en ny lag om privatuthyrning som gäller från 1 juli. Fler bostäder kommer att kunna hyras ut i andra hand med i princip fri hyressättning, dvs marknadshyra. Hyresvärdar ges ökade möjligheter till blockuthyrning (av minst tre bostäder) med uthyrningsföretag som mellanhand. De senare ska kunna ta ut ”anpassad” hyra långt över bruksvärdet. Blockuthyrning kräver tillstånd av hyresnämnden, som kan avslå om det finns ”särskilda skäl” men det finns inga regler om tillsyn eller möjlighet att återkalla tillstånd som missbrukas.
Det blir också möjligt att äga och hyra ut två bostadsrätter i andra hand till marknadshyra utan att bostadsrättsföreningens styrelse kan förhindra det. Det bäddar för ytterligare spekulation och otrygghet för både bostadsrättsägare och hyresgäster. Se Hyrespressen nr 1 2026, sid 7.
Så här röstade och argumenterade partierna:
M, KD, L, och SD röstade ja och hävdade att de nya reglerna innebär en viktig reform för att minska bostadsbristen. C röstade också ja, men kritiserade regeringen för bristande reformvilja. Regeländringarna har marginell påverkan. Regeringens bostadspolitik är ett stort misslyckande och måste ändras i grunden. Hyresgästföreningen beskylldes för att bara vilja värva medlemmar och bevara sin hittepå roll, genom att skrämmas med marknadshyra, som inget parti vill ha. Även M, KD och L anförde att det inte var fråga om att införa marknadshyra. SD hävdade att de själva var emot marknadshyra men att socialdemokraterna inte var pålitliga motståndare. De ingick ju januariavtalet.
S, V och MP yrkade avslag och lyfte fram Hyresgästföreningens och bostadsrättsorganisationernas kritik med betoningen på riskerna för spekulation, kriminalitet och förlorad trygghet.
Hur ska svaga grupper få bostad?
Hyresgästföreningen anser att den generella svenska bostadspolitiken med en stärkt allmännytta, statligt stöd till nyproduktion och renovering kan ge alla samhällsklasser tillgång till bra bostäder med rimlig hyra. Särskilda bostäder med lägre hyror för svaga grupper gör det lättare att behålla dagens höga hyror och övergå till marknadshyra. Det är fastighetsägarna som tjänar på att staten eller kommunen subventionerar hyran för den som inte har råd. Det är stor risk att de allmännyttiga bolagen får ta huvudansvaret för de svaga grupperna och att segregationen ökar.
Liberalerna vill skapa en helt ny form av kategoriboende, behovsbostäder, vid sidan av hyresrätten, för ekonomiskt utsatta, våldsutsatta, hemlösa och människor i akut nöd. Bostäderna ska hyras ut med särskilda villkor och med färre rättigheter än hyreslagen ger. Kommunerna ska ha en kvot av bostäder som ska tilldelas efter prövning av inkomst m.m. Privata och allmännyttiga bostadsbolag ska kunna bygga upp ett bestånd av behovslägenheter. Detta ska kunna genomföras helt utan statliga stöd.
Centerpartiet lyfter fram hemlösheten som ett misslyckande för samhället. Man vill rikta stöd till socialt hållbara bostäder med lägre hyror som behovsprövas. Bostäder i allmännyttan i Stockholm ska fördelas mer efter behov än kötid. Man vill också ha generella statsstöd riktat mot svaga grupper.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill fortsatt ha en generell bostadspolitik, dock helt utan statsstöd, men med mer riktat kommunalt stöd till särskilt utsatta grupper t. ex. genom Bostad först och hyresgarantier för barnfamiljer. KD vill att i allmännyttan i Stockholm ska ha särskilda bostäder med fokus på behov, inte agera hyresvärd för alla.
Miljöpartiet vill se fler sociala verktyg, men betonar att lösningarna inte får bidra till ökad segregation. Det behöver byggas nya bostäder till rimligt pris och det befintliga beståndet behöver användas bättre. Det behövs lägenheter för människor som är utestängda från bostadsmarknaden. Lägenheterna ska ingå i fastigheter med vanliga kontrakt så att det inte orsakar segregation.
Socialdemokraterna vill ha en generell bostadspolitik där det byggs bostäder som fler har råd att bo i. För de som behöver stöd föreslås bl.a. ett förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer.
Vänsterpartiet vill att de gemensamma resurserna satsas på en generell bostadspolitik – t.ex. genom stöd till byggande av fler billiga hyresrätter och höjda barn- och bostadsbidrag. Marknadshyror i kombination med sociala bostäder är en mycket dyr lösning för samhället. Pengar förskjuts från det gemensamma till hyresvärdarnas fickor. En tudelad hyresbostadsmarknad utmynnar alltid i ett ännu mer segregerat samhälle, av det enkla skälet att människor utan resurser helt enkelt inte kan efterfråga något annat än det de får tilldelat sig i mindre attraktiva områden.
Så vill partierna finansiera bostadsbyggande
Under lång tid har det byggts för lite hyresrätter och det som byggs är för dyrt. Hyresgästföreningen kräver statligt stöd, bl.a. med förmånliga bygglån och återinförda investeringsstöd för hyresrätter.
M föreslår inga finansieringslösningar, varken för byggande av hyresrätter, bostadsrätter eller villor. Marknaden ska styra investeringarna,
KD föreslår inga finansieringslösningar för byggande av hyresrätter. Utökat stöd föreslås för ägt boende. Man vill ha statligt lån för förstagångsköpare och för hushåll med lägre ekonomisk standard. Man går till val med krav på avskaffad reavinstbeskattning.
L och SD föreslår inga finansieringslösningar för byggande av hyresrätter, men vill ha statligt lån för förstagångsköpare.
I budgeten fokuserar Tidö-laget på att underlätta privat bostadsfinansiering och öka efterfrågan på ägt boende genom regelförenklingar av olika slag, t.ex. genom höjt bolånetak och ändrat amorteringskrav, nya regler för privatuthyrning, snabbare planprocesser. Ränte- och ROT-avdrag fortsätter att vara de ekonomiska verktyg som ska hålla igång byggsektorn och renoveringsmarknaden.
Socialdemokraterna vill i sin riksdagsmotion återinföra investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Under de sista gällande åren 2020 – 21 kostade stöden närmare 3 miljarder kr om året. På sikt ser man olika lösningar som stöttar både hyrt och ägt boende, som mer investeringsstöd, landsbygdsstöd och lån till förstagångsköpare. I sitt budgetförslag vill man avsätta 5 miljarder om året till statliga byggkrediter (lån) och återinföra investeringsstöd på 3 miljarder. Man vill ha en storsatsning på energieffektivisering av flerbostadshus och upprustning i miljonprogramsområden för att motverka segregation utan att kostnaderna helt vältras över på hyresgästerna. Man vill ha ett statligt bygg- och fastighetsbolag.
Miljöpartiet vill i sin riksdagsmotion ha statliga startlån för förstagångsköpare, statliga egnahemslån och investeringsstöd för att bygga hyresrätter, stötta ombyggnad och främja fler större lägenheter. I sitt budgetförslag vill man ha återinfört och utvecklat investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder, statliga startlån för förstagångsköpare och egnahemslån, grönt bosparande med statlig garanti. Man avsätter 2 miljarder årligen till riktat investeringsstöd, 9 miljarder till energieffektivisering för flerbostadshus och 7,5 miljarder till miljonprogramsområden. Satsningarna ingår i partiets övergripande finansiella plan där de föreslår att den gröna omställningen ska finansieras med ett lån på 100 miljarder om året under en tioårsperiod.
Vänsterpartiet föreslår i sin riksdagsmotion att statliga investeringsstöd ska återinföras och utvecklas och att statliga topplån med låg ränta för hyresrätter ska införas. Man vill också ha stöd för ny- och ombyggnad på landsbygden och ett statligt byggbolag med låga avkastningskrav. I sitt budgetförslag avsätter man 4 miljarder i investeringsstöd till hyresrätter och studentbostäder, 1 miljard till upprustning och gröna miljöer och 300 miljoner till riktade projekt.
Allmännyttan
Hyresgästföreningen anser att allmännyttan är det viktigaste verktyget för en socialt hållbar bostadspolitik och kräver att alla kommuner ska äga bolag, att det lagstiftas mot utförsäljningar och att vinsten ska stanna i bolagen. Allmännyttan ska stärkas och bostäder som passar alla slags hushåll ska byggas och förvaltas.
M vill att allmännyttan ska drivas affärsmässigt och vara ett komplement till övriga bostadsmarknaden med samma regler. Bolagen ska aktivt arbeta mot kriminalitet tillsammans med andra aktörer. Man är i Stockholmsenkäten för utförsäljningar, ombildningar och sammanslagning av de tre bolagen Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder..
KD ser allmännyttan som ett centralt verktyg för kommunernas bostadssociala ansvar. Utsatta grupper ska prioriteras, samtidigt som bolagen ska styras av affärsmässiga principer. Enligt svar i Stockholmsenkäten ska allmännyttan drivas utan vinstsyfte, vilket kan stämma med att man vill ändra den till en form av social housing. Man vill ha ombildningar till bostadsrätt och ägarlägenheter, vill bygga småhus och slå ihop de tre bolagen till ett bolag. Allmännyttan ska aktivt arbeta mot kriminalitet tillsammans med andra aktörer.
L anser att allmännyttan ska behålla sitt bostadssociala ansvar, samtidigt som man vill skapa behovsbostäder av delar av allmännyttan. I Stockholmsenkäten är man emot ombildning, tveksam till försäljning till privatvärd och till att slå ihop bolagen. Man är för att bygga allmännytta där det saknas hyresrätter och för att bygga småhus.
C ser allmännyttan som ett viktigt kommunalt verktyg för lokal bostadsförsörjning, som ska användas för att ge ett tryggt hem till svaga grupper. Men den ska drivas enligt marknadsmässiga principer. Allmännyttan ska spela en aktiv roll i den gröna omställningen och bygga småhus. I Stockholmsenkäten år man tveksam till ombildningar, men stödjer försäljning till privatvärd och man har svarat att allmännyttan ska drivas utan vinstsyfte. Det kan bero på att man som KD vill använda allmännyttan som social housing.
SD anser att allmännyttan har en viktig roll, men vill att fokus skiftas mot hjälp till ägt boende. Det kan vara lämpligt med fastighetsförsäljningar. Man är kritisk mot att nyanlända ges förtur i allmännyttan. I Stockholmsenkäten kan man tänka sig att ombilda och sälja till privatvärd och anser att bolagen bör slås ihop. Man kan även tänka sig att köpa fastigheter och vill bygga småhus.
Socialdemokraterna ser allmännyttan som grundbulten i den svenska bostadsmodellen och vill använda den för att skapa bostäder åt alla, motverka segregation och pressa byggpriser. Man är emot ombildningar och utförsäljningar, vill ha ändrade upphandlingsregler och statlig byggstimulans till allmännyttan. I Stockholm vill man bygga allmännytta där det saknas hyresrätter och kanske köpa fastigheter.
Miljöpartiet ser allmännyttan som en central del av den generella bostadspolitiken och vill använda den som en motor för klimatomställningen och för att minska bostadsbristen. Man är mot utförsäljningar och ombildningar får ske endast speciella undantagsfall. Uppdraget är i första hand samhällsnyttigt och att erbjuda bostäder med rimlig hyra snarare än att generera vinst. Man vill ha hårda miljökrav vid upphandling och grön renovering utan chockhöjningar. I Stockholm vill man bygga allmännytta där det saknas hyresrätter och kanske köpa fastigheter.
Vänsterpartiet kräver att allmännyttan stärks och helt befrias från vinstkrav för att kunna garantera billiga bostäder åt alla. Man vill riva upp ALLBO-lagen från 2011som kräver att bolagen ska följa affärsmässiga principer. Man vill utmana EU:s statsstödsregler, så att stat och kommuner kan ge subventioner till allmännyttan. Man kräver absolut stopp i lag för vinstuttag, ombildningar och försäljningar. I Stockholm kan man tänka sig att köpa fastigheter och att bygga småhus. Redaktionen
