30 jun 2025

År: 2025

Det är knappt ett och ett halvt år kvar till valet i september 2026. Tyvärr är det inget som tyder på att partierna frivilligt lyfter fram de bostadspolitiska frågorna. Ändå är bostäder och fungerande infrastruktur grundläggande för vår säkerhet.

Det finns mycket kunskap om bostadsfrågor och om hur viktig hyresrätten är som boendeform. Hyresgästföreningen har tagit fram ett stort antal rapporter och program med tydliga krav på förändringar. Utredningar om bostadsmarknaden görs av länsstyrelsen, regionen, handelskammaren, SCB, Boverket, intresseorganisationer och tankesmedjor av olika slag, som alla pekar ut bristerna.

Men nya fakta hördes det inte mycket av när hyresrätten behandlades i riksdagen 9 maj. Det blev en lam debatt, där alla höll sig till det som var förväntat. En ren formsak för att kunna avslå motionerna. I dessa fanns både bra och dåliga förslag.

Vänsterpartiet kräver att allmännyttan ska återgå till att drivas utan vinst och få tillbaka sin hyresledande roll. Socialdemokraterna lyfter fram kraven i Hyresgästföreningens tiopunktsprogram. Så finns förstås också krav på marknadshyra från moderater, liberaler och centern.

Det råder bostadskris i Sverige och i stora delar av världen. Folkrättsvidriga krig raserar bostäder och infrastruktur, klimatförändringar driver människor från sina hem. Bistånd pausas och investeringar stoppas när världsekonomin vacklar. Hur människors rätt till bostäder och till trygghet i sina hem ska kunna tillgodoses i Sverige och i världen måste lyftas i valet både på riksnivå och i Stockholms kommun.

Stockholmsföreningarna har ett bra bostadspolitiskt program och vi har kunskaperna för att backa upp våra krav. Nu måste vi alla tillsammans våga gå ut på gator och torg och väcka opinion.

Kom till årets Järvavecka 11–14 juni! Dit kommer politiker och politiskt intresserade. Där deltar också bostadsbolagen Victoriahem, Hemsö, Einar Mattson och Familjebostäder.  Hyresgästföreningen har inget eget arrangemang. Men Hyresgästföreningen Järva och Järvas lokala hyresgästföreningar kommer att vara synliga med flygblad och med frågor till politiker och bostadsbolag. Det är ett bra tillfälle att sluta upp från hela staden. Det är viktigt att föreningarna samarbetar och att vi medlemmar deltar i varandras aktiviteter.

Passa på att sprida information när folk samlas under sommaren. Kontakta någon av föreningarna om du vill ha sällskap, flygblad och affischer. Se sista sidan.

När riksdagen öppnar i september kommer vi att stå på Mynttorget igen. Då är det bara ett år kvar till valet. Under hösten, t.ex. vid medlemsveckan i oktober, blir det fler gemensamma aktiviteter för att lyfta våra krav.

På Hyrespressen.se hittar du det bostadspolitiska programmet för Stockholms stad med bilaga. Där finns också en särskild flik ”Rapporter ” med länkar och QR-koder till bostadsrapporter från Hyresgästföreningen och olika organisationer.  Jag hoppas att det kan bli en kunskapsbank när föreningar och bostadspolitiska grupper ska ordna diskussioner och skriva insändare och flygblad.

På Hyrespressen.se kommer vi att publicera nyheter löpande.

 

För det är nu det gäller om vi ska få en rättvis bostadspolitik!

En gång i tiden var kvarteret Plankan en del av ett löfte, ett löfte om modernitet, om en tillvaro bortom prångiga kök och trappor utan hiss. Om lägenheter som var anpassade efter familjens storlek och som hade rymliga badrum i stället för stockholmsduschar och dass på gården. Om bostäder med egen balkong och gemensam tvättstuga.  Om rymd, frisk luft och grönska. Kvarteret Plankan byggdes i mitten av 1960-talet. Miljön och lägenheterna var ett sätt att få familjer att stanna kvar i stan. På storgårdskvarterets öppna yta lades ett tillräckligt tjockt jordlager för att anordna en park. Trädgårdsarkitekten Sylvia Gibson ansvarade för trädplanteringar, blomsterrabatter och gräsmattor. Mitt på gården byggdes bollplan och plaskdamm. Parken skulle tillgodose även omkringliggande kvarter med en grannskapsträdgård och stora ytor som tillät både barn och äldre att ostört vistas där samtidigt. En del av kvarteret Plankans helhetskoncept var också ”Fri skolväg” som framför allt skulle få barnen att kunna röra sig fritt och säkert i stadsmiljön.

Arkitekten Lars Bryde och landskapsarkitekten Sylvia Gibson skapade en boende- och stadsmiljö med inspiration från Wiens storgårdskvarter, som på liknande sätt kombinerade ett socialt bostadsbyggande med allmänna park- och grönytor. Kvarteret Plankan har byggnadsarvsstatus av Stockholms stadsmuseum.

Till denna löftesrika plats flyttade Lolita Ray som nioåring 1965.Tanken var att familjen skulle åkt på semester till Paris på sommarlovet, men erbjudandet om en modern fyrarummare i det nybyggda kvarteret Plankan kom i vägen så det blev flytt i stället.

Lolita minns:  ”För oss barn som var uppväxta i en omodern lägenhet på två rum och kök som saknade de flesta bekvämligheter vändes besvikelsen över den inställda semestern snabbt till glädje över lyxen i det nya hemmet”

Strax innan flytten 1965 fick Lolita och hennes bror varsin Kodak Instamatic i julklapp. Tanken var att de skulle använda dem för att fotografera Parisresan, men nu kom kamerorna kom till annan användning. Till att dokumentera livet och leken i det nya kvarteret.

Ett hav av lekytor och massor av kompisar

Kvarteret Plankan uppfördes år 1964 – 1968 på ett Södermalm som stod inför en ny tid. I boken Stockholms byggnader (Bedoire; Prisma 1977) beskrivs kvarteret som en bilfri dröm som binder samman bostäderna med Högalidsparken och skolan.

Förnyelsen av Södermalms bostadskvarter har under 60-talet genomförts i sammanhängande enheter, som bildar storkvarter med bilfritt inre. Man har inriktat sig på att åstadkomma stadsplanekvaliteter som motsvarar de nyexploaterade bostadsområdenas, men med bibehållande av stenstadens slutna kvarter. Putsfasaderna i rödgula toner bidrar också till sammanhanget med äldre bebyggelse. Här har två mindre kvarter slagits samman, och under den väldiga gårdsytan har garage inrättats. Kvarterets inre knyts också genom ett från gatutrafiken skilt gångstråk på broar samman med Högalidsparken och vidare över Långholmsgatan till skolan.

Kvarteret Plankan hade en innergård stor som Råsunda fotbollsplan och för Lolita Ray och de andra barnen som växte upp här var det en given plats för lek. Lolita Ray minns känslan av flytten: ”Det bästa av allt var den stora gården och alla barn. Vår asfaltplätt med soptunnor, piskställning och arga tanter utbytt till ett hav av lekytor och massor av kompisar. Det var inte ens färdigt när vi flyttade in och träden var små nyplanterade pinnar, gräsmattorna inte anlagda. Men trots det inbjöd gården till lek för de barn som, likt oss, kom från nedslitna, kalla, omoderna bostäder och trångboddhet.”

Staden ska förtätas och pengar ska tjänas

Nu finns inte Plankans stora gård kvar längre. Krav på nya bostäder, förtätning och byggherrars vinstlust gör att stadens gröna lungor naggas i kanten. I fallet Plankan är det mer än så. En byggnad med 92 nya lägenheter, varav 50 är avsedda för studenter, har byggts mitt på gården och ytterligare nästan 30 har lagts som en tillbyggnad på de ursprungliga husen. 82 träd har fällts och den generösa lekplatsen är ett minne blott. Planerna på att bebygga gården föddes på 00-talet och helt nyligen stod den runda byggnaden på gården färdig för inflyttning. Men vägen dit har varit lång och när byggplanerna blev kända 2010 startade en proteströrelse.  Ingen förbipasserande kunde missa plakaten som i åratal hängde ut genom fönstren i området.

Hyresgästen Hans Edler var en av de mest drivande i proteströrelsen. Han berättar om demonstrationer och politikeruppvaktningar. Protesterna och överklagandena pågick länge samtidigt som planerna långsamt blev verklighet och när bygget väl startade var det i stunder så infekterat att byggarbetare attackerades. Många var ledsna och frustrerade över att gården blev mindre och för att de nya lägenheterna kom för nära.

”Vi gjorde allt vi kunde för att stoppa planerna, säger Hans Edler. Väldigt många slöt upp men politikerna svek oss. Socialdemokraterna som först var på vår sida gjorde en omsvängning och röstade för bygget.”

Han är kritisk till slutresultatet och saknar den stora gården och all grönska. Men liksom andra har han resignerat inför faktum. Kristina Sundin, som är den lokala hyresgästföreningens ordförande uttalar sig relativt positivt till projektet i Hem & Hyra, men hon beklagar att det runda husets fasad inte motsvarar de initiala skisserna. Och själva byggandet har som sagt påverkat kvarterets hyresgäster avsevärt och Svenska Bostäder har betalat ut ca 22 miljoner kronor i hyresnedsättningar till de boende.

Ett utdraget och kostsamt projekt

2017 beräknades Plankan kosta 520 miljoner för 158 bostäder. Slutresultatet blev en miljard, men för bara 117 bostäder. Byggkostnaden per kvadratmeter ökade från 60 000 till 153 000, vilket nog är det dyraste bygget i Stockholm hittills. Grundläggningen ovanpå tunnelbanan blev mycket svår och dyr liksom

också påbyggnaden på ett av de gamla husen. Till det kom en konflikt mellan Svenska Bostäder och byggentreprenören, som lade ned arbetet.

En annan stad

Stockholm är idag en annan stad än vad den var på 1960-talet och Södermalm är en annan stadsdel. Låsta grindar blir vanligare och öppna gårdar färre. Marknaden har tagit över bostadspolitiken, allmännyttans roll har förändrats och försvagats och hyrorna i det nya huset är höga och exkluderande. Åsikterna går isär och gårdshuset håller som bäst på att fyllas med hyresgäster. Visionerna är andra idag än på 1960-talet och visionärerna är andra än de då var.

Lolita Ray är kritisk till att hennes barndoms lekplats inte längre finns kvar.

– Jag tycker att det är ett stort ingrepp i en viktig del av Södermalms arkitektoniska historia och stor förlust av den park som en gång ritades av Sylvia Gibson, säger hon. Fantastisk trädgårdsarkitekt vars arbete inte uppmärksammats tillräckligt.

Den begynnande växtlighet hon fick njuta av som barn har hon sett växa till sig och frodas på gården och hon tycker att det är synd att beröva människor en viktig rekreations- och lekplats.

– En stor förlust för miljön och de boende att jämna hela den fantastiska uppvuxna parkens grönska med marken med tanke på klimatet och den biologiska mångfalden. Nu kommer nya barn som skulle behövt platsen för lek och de äldre för rekreation nära hemmet, säger Lolita Ray.

Och så är det förstås. Att äldre människor behöver tillgång till bostadsnära uteplatser också idag. Och att dagens barn behöver leka lika mycket som barnen gjorde 1966. Om inte ännu mer.

Helena Gillinger

 Bilderna är tagna av Lolita Ray och andra barn i kvarteret Plankan. De har ställts ut på Hornstulls bibliotek och på fotoutställningen Planket. Lolitas citat är hennes egna, ur ett boksynopsis: Kvarteret Plankan – En historisk dokumentation i bild och ord med bakgrund och fakta om innerstadskvarteret Plankan på Södermalm, en del av Stockholms miljonprogram

På Kungsholmen finns en fastighet som ägs av Sakaila Fastighets AB, en privat hyresvärd som de senaste åren har gjort stora ingrepp i fastigheten utan att söka bygglov. Detta har gett upphov till ärenden hos Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen och Elsäkerhetsverket. Ingreppen har medfört olägenheter för hyresgästerna, bland annat brister i brandsäkerhet, luktstörningar och avfallshantering.

De negativa förändringar i boendemiljön har påverkat hyresgästerna i hög grad och ett flertal hyresgäster har därför valt att flytta från fastigheten. För de hyresgäster som stått länge i bostadskö och kan få ett likvärdig boende, har detta kanske inte varit ett svårt val, men för de hyresgäster som inte har samma möjlighet och därför tvingas bo kvar, har det ställt till stora problem. Många boende upplever en förtvivlan över myndigheternas oförmåga att få bukt med problemen. Det har ställts åtskilliga krav på att fastighetsägaren ska rätta till brister, men uppföljningen har varit dålig och Hyresgästföreningen får hela tiden påminna myndigheterna om att fastighetsägaren inte utfört de åtgärder som krävts. Ett vanligt svar från myndigheterna är att ”fastighetsägaren säger att han utfört åtgärder och att det inte längre finns några brister”, trots att inga åtgärder har utförts.

De olovliga ingreppen i fastigheten började 2017 då en restauranglokal slogs samman med en mindre butikslokal, samt tog i anspråk delar av hyresgästernas bostadskomplement i fastigheten. Bland annat försvann ett större soprum och delar av ett cykelrum. Än idag är sophanteringen under all kritik, då återvinningsrum, grovsoprum och utrymme för matavfall saknas för hyresgästerna. Endast ett litet soprum på två kvadratmeter finns kvar för samtligt avfall.

Hösten 2017 gjordes en tillsynsanmälan till stadsbyggnadskontoret, som är den myndighet som har i uppgift att kontrollera att fastighetsägare följer de lagar och regler som finns gällande ombyggnader i fastigheter. Stadsbyggnadskontoret konstaterade redan 2017 att ombyggnaden av restauranglokalen krävde bygglov.

I Plan- och bygglagen (11 kap. 17 §) finns uttryckligen specificerat att byggnadsnämnden, ska utfärda ett föreläggande om att inkommamed ansökan om bygglov, om en överträdelse har skett. Då lagtext använder ordet ”ska”, innebär detta att det inte finns spelrum för tolkningar.

Stadsbyggnadskontoret väljer, istället för att följa lagen, att försöka få in ansökan om bygglov genom något som kan beskrivas som att tjata sig till detta. Ett märkligt sätt att driva tillsynsverksamhet. Att kontoret själva bryter mot plan- och bygglagen, tycks inte vara ett problem enligt de själva.

Fyra år efter att tillsynsanmälan lämnats in, fanns fortfarande ingen ansökan, trots att påminnelser skickats till fastighetsägaren ett par gånger om året. Frågan är varför stadsbyggnadskontoret inte följt lagen och utfärdat ett föreläggande redan då anmälan inkom 2017. Myndigheten borde ha insett att fastighetsägaren tänker förhala detta så långt det bara går, antagligen i förhoppning om att helt slippa komma in med en ansökan. Tillsynsärendet är nu inne på sitt åttonde år, vilket får Stadsbyggnadskontorets oförmåga att hantera ärendet att framstå som löjeväckande, samtidigt som de uppenbart själva bryter mot lagen.

Under de år som Stadsbyggnadskontorets försökt förmå fastighetsägaren att inkommande bygglovsansökan, har denne varit mycket aktiv med att uppföra ytterligare olovliga konstruktioner, speciellt på fastighetens innergård. Bland annat uppförandet av något som påstås vara en pergola och som byggts av gammalt skrot, samt en märklig en mur som saknar tydligt syfte. Hela innergården har sedan 2017 sett ut som en byggarbetsplats eller som en hyresgäst uttryckt det ”som en bombkrater”.

I augusti 2021 tröttnade några hyresgäster på situationen och lämnade in en kompletterande anmälan i tillsynsärendet och ifrågasatte varför delar av ärendet inte utretts. Den första tillsynsanmälan som skickades in hösten 2017 tog upp en hel del andra brister än bara restaurangombyggnaden, vilka stadsbyggnadskontoret tidigare ignorerat.

Under hösten 2021 utförde Stadsbyggnadskontoret en inspektion av fastigheten tillsammans med brandförsvaret, som resultat av nyanmälan. Inspektionen mynnade ut i en lista på 27 punkter som skulle granskas eller åtgärdas. Vissa punkter har än idag inte följts upp och verkar ha glömts bort. Stadsbyggnadskontoret bad även fastighetsägaren att inkomma med fullständig brandskyddsdokumentation för hela fastigheten. Någon sådan har det inte setts skymten av.

I december 2021 inkom fastighetsägaren till slut med en bygglovsansökan för restaurangombyggnaden, mer än fyra år efter tillsynsärendets start. Den bygglovshandläggare som fick ärendet bedömde att vissa olovliga ombyggnader stred mot områdets detaljplan och därför inte kunde godkännas. Sex månader efter att ansökan inkom visade fastighetsägaren sitt missnöje av bedömningen genom att dra tillbaka bygglovsansökan.

Det kan ifrågasättas om det går att dra tillbaka en bygglovsansökan i efterhand för en åtgärd som redan är utförd, men eftersom inget föreläggande hade utfärdats, fanns det kanske ingen laglig grund att neka fastighetsägaren att dra tillbaka ansökan. Hade det funnits ett föreläggande, hade saken nog varit annorlunda. Stadsbyggnadsnämnden borde då kunnat kräva att de delar av fastigheten som byggts om, skulle återställas till tidigare skick eller att en ny bygglovsansökan skulle skickas in snarast. Stadsbyggnadskontoret valde att inte göra någonting alls.

Återigen går åren och efter att den tidigare tillsynshandläggaren sagt upp sig, fick tillsynsärendet en ny handläggare 2023.  Återigen skickades begäran om att inkomma med bygglovsansökan för restaurangombyggnaden. Tyvärr utfärdades heller inget föreläggande denna gång, vilket innebär att stadsbyggnadskontoret återigen bryter mot plan- och bygglagen.

Under hösten 2023 inkom fastighetsägaren för andra gången med ansökan om bygglov för samma ombyggnad av restauranglokalen, sex år efter att ombyggnaden gjordes. Denna gång hamnade bygglovsärendet hos en bygglovshandläggare som vare sig tog del av den tidigare bedömningen av bygglovet och inte heller de över 1000 inlägg som finns diarieförda i tillsynsärendet, där det tydligt framkommer fakta om hur ombyggnaden utförts.

Trots att Hyresgästföreningen Kungsholmen skickade in uppgifter till bygglovshandläggaren om vilka bostadskomplement som tagits i anspråk, valde handläggaren att lyssna på fastighetsägarens omarbetade förklaringar och ritningar över vad som byggts om. De tidigare ritningarna stämmer bra överens med den yta som byggts om, de senare stämmer inte alls. Inga ändringar hade heller utförts i restauranglokalen under den tid som passerat mellan de två bygglovsärendena. Handläggaren uppfattade också felaktigt att en frisersalong byggts om till restaurang, då det i själva verket var en utökning av en tidigare restauranglokal. Information om de bostadskomplement som tagits i anspråk har ignorerats, trots att detta strider mot gällande detaljplan. All information om detta återfinns i det tillsynsärende bygglovshandläggaren inte tagit del av. Att bygglovsavdelningen kan få så mycket om bakfoten är en prestation i sig, men visar också det tragiska med Stadsbyggnadskontoret sätt att arbeta. Det väcker även frågor om varför tillsynsavdelningen inte gjort någon form av överlämning till bygglovsavdelningen efter att ärendet legat på tillsyn i sex år, samt varför den nya bygglovshandläggaren inte är intresserad av tidigare bedömning i ärendet. Det förefaller helt obegripligt.

Hyresgästföreningen Kungsholmen har under 2024 överklagat fyra beslut till Mark- och miljödomstolen. Tre av dessa har avgjorts och vi vann på de flesta punkter. Dessa ärenden omfattade till stor del de konstruktioner som uppförts på innergården.

Delar av ärendet är därför återförvisade till Stadsbyggnadskontoret för fortsatt utredning. Hur tillsynsärendet kommer hanteras är idag svårt att bedöma. Möjligtvis kommer myndigheten ta detta på större allvar, när det nu finns avgöranden i domstol. Frågan är om de kommer att lyckas följa detta beslut.

Ärendet som gäller restaurangombyggnaden är inte ännu avgjort i Mark- och miljödomstolen, men förhoppningen är att även detta ärende kommer att återförvisas.

Vi får vänta och se.

Magnus Fajersson

Hyresgästföreningen Kungsholmen

 

 

Årets Ris- och Rospris delades ut vid Södermalms årsmöte.
Förhandlingarna med de privata bostadsbolagen uppmärksammades med både ris och ros.
Rispriset gick till Stockholms Fastighetsägarförening som valde att gå till skiljeman istället för att förhandla.
Rospriset gick till fastighetsbolagen Balder, Heimstaden, Viktoriahem och Wallenstam, som förhandlat och gjort upp med Hyresgästföreningen om 2025 års hyror i stället.

 

– vad händer?

 

Många av oss förtroendevalda är missnöjda med överenskommelsen mellan Fastighetsägarföreningen, Allmännyttan och Hyresgästföreningens Riksförbund. Den har inte fungerat eftersom parterna gjort olika tolkningar. Fastighetsägarföreningen har utnyttjat den nya lagen om skiljemän och räknade med att man då skulle få ett bättre resultat än om man förhandlade med Hyresgästföreningen på allvar. Överenskommelsen saknar regler om fastighetsförvaltningen, vilket är en stor brist.

Hyresgästföreningen Södermalm har i en motion till regionfullmäktige begärt att överenskommelsen ska utvärderas.

Vi hade tre yrkanden:

  • Att det snarast ska bli en utvärdering och att motionen överlämnas till förbundsstämman. Det avslogs.
  • Att Regionen till augusti 2025 genomför ett samråd med förhandlingsdelegationerna om trepartens konsekvenser
  • Att Regionen meddelar Förbundet resultatet av samrådet och förhandlingssystemet. Yrkandena bifölls.

Regionstyrelsen skrev i sitt svar på motionen att man ska ta ett eget initiativ att utreda och utvärdera Treparten eftersom det inte kommit något tydligt förslag från Förbundet. Förtroendevalda ska delta i detta arbete och deras synpunkter ska dokumenteras. Man har en modell för hur samrådet ska gå till och den skulle beskrivas närmare innan eller under fullmäktige. Det stämde inte. Vi fick inte se någon modell, men nu föreslår man en halv till en dags mötesdeltagande för förtroendevalda att fritt och djupgående diskutera förhandlingsverksamheten och förvaltningskvalieten. För tjänstemännen skulle det innebära fyra till fem arbetsdagar. Det finns dock inte något förslag till när detta samråd ska sätta igång

Trepartsöverenskommelsen tecknades våren 2022. Den gäller till och med den 30 april 2026. Om ingen av parterna säger upp den förlängs den med ett år i taget med en uppsägningstid om 6 månader. Sex månader! Det innebär att uppsägningen kan ske den 30 september! Nu säger regionstyrelsen att de ska påbörja en egen utredning och inhämta synpunkter från förtroendevalda.

Jag undrar:

Har regionstyrelsen i sin verksamhetsplan lagt in hur och när man kommer att stärka regionens interna arbete med förvaltningskvaliteten och förtydliga förvaltningsrådens roll?

Vilket arbete ska vi förtroendevalda utföra i relation till förhandlarna?

Det är positivt att regionstyrelsen gör en egen utvärdering när Förbundsstyrelsen inte tar upp frågan. Det är bra att förtroendevalda deltar i en utvärdering och att våra synpunkter får synas. Men när är det tänkt att arbetet ska börja och när blir vi klara?

Södermalm la redan vid fullmäktige 2024, en motion om Treparten och ville att regionen skulle skicka frågorna vidare till Förbundsstämman i maj. Så blev det inte. Nu är det försent, säger man.

Jag förstår inte vad man i Förbundsstyrelsen är rädda för? Avtalet löper på om det inte sägs upp i höst. Men jag har hört representanter från förbundet uttala sig. Man är ganska vag där också: ”Ja det är klart att vi ska göra en utvärdering, men vi har inte bestämt något datum” Och ”Ja vi gör en utvärdering så klart, men det är inte säkert att vi säger upp avtalet”. Och ”Vad kommer istället? Tänk om vi får marknadshyror”, säger man. Men vad jag vet så finns det en lagstiftning som stadgar att parterna ska förhandla årligen om hyran.

Hyresförhandlarna i region Stockholm är mycket missnöjda med hur Fastighetsägarna agerat. Det kom en förhandlingsframställan på 15,5% redan vid midsommar 2024 trots att ingen vid den tidpunkten hade nyckeltalen, som ska ligga till grund för förhandlingarna. Så fort det gavs möjlighet gick man till medling och skiljeman.

Frågan är: Har Fastighetsägarna överhuvudtaget förhandlat?

Svaret blir: Om man medvetet saboterar genom att lägga ett bud tre månader för tidigt och inte bryr sig om att det inte finns nyckeltal.

Nej, då har inte varit någon förhandling.

Agneta Liljesköld, Södermalmsföreningen, privata delegationen 

 

På Södermalmsföreningens årsmöte visades utställningen Hyrespressen 50 år med utvalda bilder och artiklar från varje decennium sedan 60-talet. Det gavs möjlighet att bläddra i ett tjugotal tidningsexemplar. Många glada minnen väcktes. Det är en otrolig aktivitet som har utvecklats i innerstadsföreningarna genom åren. Se bilder från utställningen på Hyrespressen.se. Vi hoppas kunna visa den vid flera till-fällen och det finns möjlighet att låna den för visning.

Innerstadsföreningarna har gemensamma intressen. Norrmalm bjöd in alla styrelsemedlemmar i Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm (KNÖS) till en träff för att lära känna varandra efter årsmötena, och höra efter vilket intresse, vilka idéer och vilka resurser som finns för samarbeten. Under lättsamma förhållande var vi några som hade knytis. Vi pratade och pratade, det var skönt att slippa begära ordet, dagordning, protokoll och beslut.

Alla ville göra om det, så nu blir det samling vid grillen för styrelseledamöterna 27/5. Tillsammans är vi starkare, det är roligare, lättare och resursbesparande på alla sätt.

Rapportera gärna in era egna mer lättsamma aktiviteter i föreningar, LH och arbetsgrupper till redaktionen@hyrespressen.se. Som inspiration för andra.

/Beatrice Eriksson HGF Norrmalm 08-24 84 42, hgf.norrmalm@gmail.com

 

Oro kring byte av fastighetsägare gjorde att ett 50-tal hyresgäster samlades för att prata om möjligheten att starta upp en lokal hyresgästförening. Det var en lapp i brevlådan en vecka tidigare som skapade många frågetecken hos oss boende i hyresfastigheten Sockerbetan 1 vid Nytorget. Vi blev på detta sätt informerade om att huset som ägts av AFA Fastigheter hade sålts till Primula Bygg AB. Huset består av 209 lägenheter och det fanns redan många medlemmar i Hyresgästföreningen i fastigheten, men under veckan blev ett dussin nya hushåll medlemmar.

Det var oron kring den bristfälliga informationen gällande försäljningen och ovissheten kring förvaltningen med den nya fastighetsägaren som fick oss att samlas. Planen är att starta upp en lokal hyresgästförening och skapa en god kontakt med den nya fastighetsvärden. Det känns bra att det finns så mycket vilja att samarbeta och lyfta gemensamma frågor. Jag är stolt över att både grannar och Hyresgästföreningen snabbt fångade upp detta och att vi kunde hålla möte så snabbt.

På plats under det lyckade informationsmötet den 6 maj fanns Södermalmsstyrelsens ordförande Jaana Andersson och rekryterare från Region Stockholm. Kallelse till årsmöte för att bilda föreningen för föreningens möte har gått ut till alla boende i huset.

Marie Widerberg, som är husombud i huset och också ledamot i Södermalmsstyrelsen.

Torsdag 9 maj 2025 debatterade riksdagsledamöter i cirka en och en halv timme.

Det blev en ganska avslagen tillställning där Tidöpartierna (M, KD, L, SD) upprepade sina påståenden om vilken usel hyrespolitik de röd-gröna fört i regeringsställning och de röd-gröna (S, V, MP) anklagade regeringen för dess usla hyrespolitik. Ingen av sidorna anser att den andra kan komma till rätta med de höga hyrorna och bristen på hyresrätter. Några små inviter till samarbete över blockgränserna förekom, se nedan, men mest var det polemik.

Civilutskottet, med Tidöpartimajoritet, föreslår i sitt 103-sidiga betänkande att riksdagen avslår alla cirka 80 förslag i 22 motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.

I debatten deltog med totalt 19 inlägg civilutskottsledamöterna: David Josefsson (M, ledamot), Malcolm Momodou Jallow (V, ordförande), Larry Söder (KD, ledamot),), Markus Kallifatides (S, suppleant), Mikael Eskilandersson (SD, vice ordförande), Märta Stenevi (MP, ledamot och Patrik Karlsson (L), suppleant). Ingen ledamot deltog från C.

Några punkter i anförandena, utöver kritik av motsidan:

David Josefsson (M) talade om , en form av socialt hållbart boende för strukturellt hemlösa. Det som genomförs med kooperativ hyresrätt kvarteret Kymendö i Farsta Strand i samverkan mellan Stockholms Stadsmission och utvärderas av KTH. Vi bör följa det så att det inte urartar till segregerad ”social housing”.

Malcolm Momodou Jallow (V) talade mer om regeringens tillkortakommanden än om partiets motion med ett stort antal förslag i linje med hyresgästföreningens intressen, bl.a. allmännyttan till självkostnad och hyresledande och utredning om förstärkt trygghet för kvarboende hyresgäster i bostadsrätts-föreningar. Han polemiserade också mot det hyresgästfientliga-förslaget att förbjuda Hyresgästföreningen att ta förhandlingsersättning.

Larry Söder (KD) anser att reformerna 2011 (Allbolagen mm) inte fungerat så bra trots att hans parti medverkade. Talade också mot regeringen när han vill höja bostadsbidragen.

Markus Kallifatides (S) kritiserade det nyligen introducerade skiljemannaförfarandet för privatiförhandlingar och anser att det måste användas i undantagsfall som lagen säger och inte systematiskt, som av Stockholms Fastighetsägarförening senaste åren. Han vill värna partsmodellen, förbjuda uppsägning av andrahandskontrakt i förtid, genomföra berett förslag till lag mot ombildning av hyresrätter och satsa offentliga medel på byggande.

Patrik Karlsson (L) anser att bruksvärdessystemet leder till orimliga konsekvenser, bl.a. i nyproduktion, där han vill ha fri marknadshyra.

Mikael Eskilandersson (SD) anser att subventioner är ett problem. Det är bättre att påverka nyproduktionen, han säger dock inte hur. Det är bra med omvandlingar, ägt boende har klara fördelar.

Märta Stenevi (MP) vill se till att inga barnfamiljer vräks överhuvudtaget, socialtjänsten måste ges utökade möjligheter. Barnfamiljerna måste ges förtur i bostadsförmedlingen. Kraven på betalningsförmåga hos hyresvärdarna är ofta bisarra. Alla inkomster, även bidrag måste få räknas in. Att reformera bostadsbidraget, särskilt till barnfamiljer, är akut.

Riksdagen avslog 14 maj alla motionsförslag.

 

Yngve Sundblad

Vid Södermalmsföreningens årsmöte 16 mars antogs
följande uttalande:

Återinför bruksvärdesregler

om en allmännytta till själv-

kostnad och som hyresledande

Sedan AllBo-lagen infördes 2011 och jämförelse inte längre
görs med likvärdiga lägenheter i en allmännytta som drivs utan
vinstsyfte är reglerna i stället hyresdrivande. Det är dags att
kräva en återgång till det system som fanns före 2011.
Bestämmelserna från 2011 infördes med argumentet att EU:s
statsstödsregler satte stopp för en allmännytta som drevs med
självkostnad utan vinstsyfte. Men det prövades aldrig. Det
finnsett stort antal modeller för kommunägda bostäder utan
vinstsyfte, t.ex. I Österrike, Finland och Danmark, vilka inte
anses strida mot EU-reglerna. Idag har alla länder bostadskris
och det finns en beredskap i EU att ompröva statsstödsreglerna.
Det finns möjlighet att få godkännande av en svensk generell
bostadspolitik med en allmännytta för alla utan vinstsyfte.
Vi kräver att riksdag och regering genomför en sådan politik.