1 jul 2025

År: 2025

Socialdemokratiska partidistriktet i Stockholms stad har skickat en motion till Socialdemokraternas kongress i Göteborg 28 maj–1 juni om ”Social bostadspolitik för samhällsgemenskap”. I den lyfter man särskilt fram allmännyttans betydelse.

Socialdemokraterna i Stockholm yrkar att

1. Socialdemokraterna ska efter EU:s breddning av statsstödsregler verka för att lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag reformeras så att de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen ges tydlig uppgift att upprätthålla samhällsnytta som övergripande mål.

2. Socialdemokraterna ska verka för att ett konjunkturdämpande system utvecklas för förmånliga statliga lån till bostadsbyggande. Kreditvillkoren bör tydligt styra mot sänkta boendekostnader, bostadssociala målsättningar och klimatneutralt byggande.

3. Socialdemokraterna ska verka för att statliga infrastrukturinvesteringar villkoras med att kommuner ska ta sitt bostadsförsörjningsansvar.

4. Socialdemokraterna ska verka för att en byggbonus införs för att gynna de kommuner som tar sitt bostadsförsörjningsansvar.

5. Socialdemokraterna ska verka för att en nationell planeringskedja införs för bostadsförsörjningen och att regionala målsättningar för bostadsbyggande, infrastruktur och välfärdsverksamheter i hela landet.

6. Socialdemokraterna ska verka för att regelverket för regional fysisk planering införs på fler platser i landet så att regioner därigenom får ökat verktyg för att tillse att bostäder planeras och byggs.

7. Socialdemokraterna ska verka för att Konkurrensverket ges i särskilt uppdrag att granska konkurrensen inom byggsektorn.

8. Socialdemokraterna ska verka för att en låg moms på hyran införs för att skapa rättvisa villkor mellan ägt och hyrt boende.”

Hjalmar Brantingområdet i Wien.

Inspirerande föreläsning om Wienmodellen av Lisa Pelling, chef för tanke-smedjan Arena Idé och författare till rapporten Wienmodellen – inspiration till en ny social bostadspolitik. Hägerstensåsens medborgarhus den 29 april.

– I Wien kan du bo till överkomlig hyra. Staden rankas högt när det gäller livskvalitet och tillgängliga och billiga hyreslägenheter

Wiens bostadspolitik är avgörande för att Wien år efter år rankas som storstaden med högst livskvalitet i hela världen. Här är det möjligt att få en hyreslägenhet med rimlig hyra, inom några veckor.

Ungefär 80% av bostadsbeståndet i Wien är subventionerade hyresrätter. Flest hyresrätter i Sverige har Örebro med ca 40% av det totala beståndet.

Bostadsbolag utan vinstintresse håller nere produktionskostnaden och försiktiga renoveringar bidrar också till att hålla nere hyrorna! Men även en långsiktig och strategisk markpolitik.Behov, inte kötid styr och målet är att ingen ska behöva betala mer än en tredjedel av sin inkomst i hyra enligt Lisa Pelling.

Finansiering av byggandet sker genom subventioner på stats- och stadsnivå till bostadsbolag och organisationer utan vinstsyfte.

Utmaningar för Wienmodellen

Befolkningen växer snabbt. Den ökande ojämlikheten och ideologiskt motstånd från marknadsliberalerna.

Samtidigt utvecklas Wienmodellen. Nya allmännyttiga bostäder byggs, ingen egeninsats krävs och de hyrs ut med hyreskontrakt berättade också Lisa Pelling.

Wiens ambitioner och visioner borde kunna inspirera politiker i Sverige men tyvärr verkar de ha svårt att ta till sig av de gjorda erfarenheterna och tänka nytt.

Själv tror jag att Hyresgästföreningen kan spela en roll för att få politikerna på rätt köl och börja åtgärda de försämringar som hyresrätten drabbats av.

Föreläsningen arrangerades av Arena idé, Gemensam Välfärd och Hyresgästföreningen Brännkyrka Hägersten i Hägerstensåsens medborgarhus den 29 april.

Av deltagarnas reaktioner fick jag intrycket att deltagarna fått en positiv bild av Wienmodellen, som den presenterades av Lisa Pelling.

Peter Bylund

Överstinnan i bostadspolitiken

”Överstinnan” och hennes medsystrar har haft ett stort inflytande på bostadspolitiken fram till nu. Ändå är de en påtagligt liten grupp.

”Överstinnan” var änka och bodde i en stor lägenhet i Stockholms innerstad. Hon hyrde ut rum och var en del av inneboendesystemet som försvann i slutet på 1900-talet, men nu återigen är stort. 130 000 bor inneboende i Stockholmsregionen idag.

”Överstinnan” avskyddes särskilt av studenter för beroendeställningen och för regler – typ inget snusk på rummet. En del av dem blev aktiva i bostadspolitiken under lång tid och bar med sig bilden av ”överstinnan”.

Skrönan om överstinnan formade många bilder, som fortfarande framförs.

”Innerstan består främst av stora bostäder”. Detta är helt felaktigt. Innerstaden består främst av små bostäder, särskilt i det som byggdes före mitten på 1960-talet. Omoderna smålägenheter var den vanliga bostadsstandarden i den tidens bostäder. Ombyggnader på 1970 och 1980 talet förde in centralvärme och badrum men ändrade bara en del på lägenhetsstorlekarna.

”Bostäderna är dåligt utnyttjade” De inneboende gjorde dock att bostäderna vanligen beboddes av fler än någonsin förr eller senare. Inneboendet var vanligt i en stor del av bostadsbeståndet. Den som vill kan läsa Fogelströms Mina drömmars stad från sena 1800-talet och begrunda boendesituationen och inneboendet.

Men beroendeställningen som inneboende var och är förstås ingen önskedröm. Under de stora bostadspolitiska diskussionerna under 1930 och 1940-talet var ett starkt mål att komma bort från inneboendesystemet.

”Äldre blockerar stora bostäder och måste flytta för att lämna plats åt barnfamiljer”. Påståendet om stora mängder äldre som bor stort och blockerar var en skröna redan på 1950-talet. Det är fortfarande en skröna. I synnerhet i städer, i flerbostadshus och i hyreshus. På landet och i mindre samhällen bor äldre ofta kvar i sina villor så länge de orkar. Det är socialt och mänskligt rimligt och är inget som egentligen påverkar bostadsbristen. För flertalet äldre är det väsentligt att kunna bo kvar i sin invanda miljö och med sina minnen.

”Flytta mera för att utnyttja bostadsbeståndet bättre”. Detta påstående började med ”överstinnorna”, men är också vanligt idag. Detta framförs som en ersättning för en bostadspolitik som ger tillräckligt med bostäder. Det bygger på den gamla föreställningen om att många bor för stort. Och visst finns det rika som bor riktigt stort. En av Sveriges fastighetsmoguler lät bygga sig en villa på 1500 kvadratmeter.

Men debattörerna hävdar lättvindigt att ett stort antal hyresgäster bor för stort.

I verkligheten bor hyresgästerna på den minsta genomsnittliga ytan. Hela 40 procent av hushållen med minst två personer i Stockholmsregionen är trångbodda. Många tvingas ha inneboende för att klara boendekostnaderna.

Flyttningarna är mycket konstanta. 13-14 procent av hushållen flyttar varje år, olika mycket i olika åldrar. Vi flyttar när det är rätt i livet. Det är en bra princip. Att många bor kvar och är stabila är bra för alla bostadsområden.

Att hetsa att folk ska flytta är i grunden osunt. Och ännu värre att det används som ersättning för en bostadspolitik som ser till att det finns tillräckligt med bostäder till rimlig boendekostnad.

Berättelserna om ”överstinnorna” har varit ovanligt långlivade och med många effekter. Sagorna har använts av aktörer som har haft andra agendor. Vore bra om den kunde hänvisas till historiens osanna roliga historier.

Ragnar von Malmborg

Ett nätverk mot hotellifiering har startats på Södermalm. Det är ett stort och växande fenomen att privata hyresvärdar upplåter en stor del av lägenhetsbeståndet till korttidsuthyrning och i vissa fall veritabel hotellverksamhet. En sådan verksamhet är skadlig på många sätt genom att den bidrar till att driva upp hyror, skapa otrygghet och minska tillgången på bostäder för stockholmarna. Den strider också i många fall mot gällande regelverk. Detta otyg vill Hyresgästföreningen på Södermalm motverka varför ett medlemsnätverk håller på att startas upp. Välkommen att kontakta föreningen om du vill veta mer.

Under 1990-talet sjönk barnafödandet kraftigt i Sverige. Som lägst till 1,54 barn per kvinna. Ett skäl till detta bedömdes vara hög arbetslöshet. Vid början av 2000-talet blev tillgången till arbete, liksom lönenivåerna bättre. 2010 föddes hela 1,98 barn per kvinna. Sedan dess har barnafödandet återigen minskat, nu till 1,43 barn per kvinna, en nivå vi inte sett sedan 1740-talet.

Under 1900-talets andra hälft fick Sverige en familjepolitik. Barnbidrag, föräldrapenning, rätt att behålla arbetet när man fick barn, utbyggd förskola och en bostadspolitik som höjde familjernas boendestandard från omoderna enrummare till moderna fyrarummare. Det fanns gott om bostäder till rimlig boendekostnad ända fram till 1990-talet. Utbildningen ökade från åttaårig folkskola till studentexamen för flertalet, och studiemedel infördes. Kvinnorna gick, från att ha varit hemmafruar, till utbildning och förvärvsarbete. Något som ledde till uppskjutet barnafödande och färre barn i syskonskaran.

De samhällsförändringar som ledde till minskat barnafödande under 1900-talet skedde över lång tid. Det är inte lika lätt att förklara de stora förändringarna under 2000-talet, men kanske kan bostadsbristen och boendekostnader vara en del av förklaringen.

Vilken roll har bostadssektorn?

Under 2000-talet har bostadsbyggandet varit lågt. Det har lett till stor bostadsbrist och snabbt ökande boendekostnader. År 2000 var boendekostnaden i en nybyggd bostad cirka 20 procent högre än i en äldre bostad. Idag har en nybyggd hyresrätt cirka 80 procent mer i hyra än en äldre. Medianpriset för en bostadsrätt var år 2000 173 000 kronor.  2022 hade medianpriset ökat till 2 300 000. Dvs en ökning med 13 gånger. Konsumentprisindex (KPI) ökade under samma tid med bara 43 procent.

Utöver att bostadsbyggandet har varit lågt har också standarden sjunkit. Under de senaste 10 åren har andelen små bostäder ökat. Och de små bostäderna har fått mindre ytor och en annan utformning, vilket gör att en nybyggd tvårummare idag oftast är att betrakta som en bostad för en person, medan den förr kunde vara ämnad till en familj med ett eller två barn.

I Stockholmsregionen med 1,1 miljoner bostäder och 2,4 miljoner invånare bor 50 000 unga mot sin vilja hos föräldrarna, 130 000 bor inneboende, 70 000 bor i andra hand, 40 procent av hushållen med mer än en person är trångbodda.

Att få barn eller inte handlar ofta om en hållbar relation, studier och arbete.

Men det är troligt att bostadssituationen idag och bristande framtidstro utgör en viktig del av problemet. Ett problem som har accelererat kraftigt under de senaste 15 åren.

Ragnar v Malmborg

 

Ur Sveriges Allmännyttas rapport ” En tudelad bostadsmarknad
– Efterfrågan, vakansläge och kötid inom allmännyttan” maj 2025, sid 15.

Åldersindelad befolkningsförändring till 2030

Prognos för hur befolkningsstrukturen utvecklas till 2030, med 2024 som basår. Procentuell förändring i
åldrar med fem års intervall. Källa: SCB Diagramillustration: Victoria Björk

Det skriver Per-Johan Fernström från Frälsningsarmén på Expressen Debatt.

Han lyfter fram att orsaken till varför människor idag hamnar i hemlöshet inte i första hand handlar om psykisk ohälsa, utan om ekonomi.

Debattinlägget bygger på en studie genomförd tillsammans med studenter från Handelshögskolan, där 35 personer i hemlöshet intervjuades vid Stockholms Centralstation. “Det är anmärkningsvärt att 22 personer av de 35 som vi djupintervjuade svarade att deras största problem är brist på pengar till mat och bostad eller att de inte har en bostad. Bara en enda person svarade att dennes främsta problem är avsaknad av hjälp för sin psykiska hälsa,” skriver Fernström. ”Eftersom de här 35 personerna är en relativt stor andel av personer utan egen bostad som rör sig på Centralstationen en kväll ger svaren en ögonblicksbild över orsaker till hemlöshet 2025… Utanförskap och hemlöshet uppstår oerhört snabbt när ekonomin rasar. Den som missar att betala hyran har numera ingen respit. Utan bostad fungerar sedan ingenting annat. Varken utbetalningar eller fakturor når fram och det är svårt att få hjälp från de offentliga instanserna.”

I en undersökning som Frälsningsarmén och Ipsos genomförde i december uppger 20 procent av föräldrar i Sverige att de är oroliga för att bli bostadslösa. Det är främst yngre som upplever en oro för att bli bostadslös och totalt är 16 procent oroliga, enligt undersökningen.

Enligt en rapport från Hyresgästföreningen, Majblomman, Röda korset och Rädda Barnen ”Barnfamiljernas ekonomiska läge 2024” har det ekonomiska utrymmet för barnfamiljer med lägre inkomst minskat kraftigt jämfört med 2023.

Av Hyresgästföreningens rapport ”Hyresgästerna 2024 Ekonomi och utsatthet” framgår att andelen hyresgäster med ohållbara boendekostnader stigit från 29 % till 43 % mellan åren 2022 och 2024.

Under 2024 genomförde Kronofogden 3 000 vräkningar. En ökning med 10 % och med 21 % från 2022. Antalet barn som berördes 2024 var 711 barn, en ökning med 5 %. Detta trots ökat vräkningsförebyggande arbete hos Kronofogden.

Redaktionen

Planer på nya lokaler och 120 hyresbostäder är på samråd till 23 juni 2025

Två hus ska byggas ett på befintlig parkering och det andra vid berget i fastighetens södra del.  Enligt kommunen ska området få förutsättningar för mer liv och rörelse. Samtidigt ska kopplingen till Söder Mälarstrand stärkas. Förslaget sägs bevara den befintliga bebyggelsens kulturmiljövärden samtidigt som den tillför ny arkitektur och stadsutveckling.

Enligt kritikerna innebär planerna ett stort ingrepp i det unika området.  Münchenbryggeriet inklusive gården och bergssidan är blåklassat i Stockholms Stadsmuseum kulturhistoriska klassificering och bedöms ha synnerligen höga kulturvärden.

Flera omtyckta utsiktspunkter mot Riddarfjärden och Villa Ludvigsberg kommer att blockeras och även Skinnarviksbergets utsiktspunkt österut påverkas. Münchenbryggeriets södra fasad kommer skymmas.

Münchenbryggeriet är ett område med levande kultur. Det finns flera nackdelar med bostäder på den här platsen. För det första kommer många att bli mörka. Husen kommer ligga i en grop med berget på ena sidan och Münchenbryggeriet på den andra. Men än värre är att verksamheten på Münchenbryggeriet kommer att störa bostäderna. Här finns förutom flera företag också föreningar och två skolor. Det finns också flitigt använda lokaler för mässor, konferenser och fester. På gården finns det replokaler för band som spelar och som låter en hel del.

Mitt i stan behövs grönområden för den lilla biologiska mångfald som finns kvar. Om planen går igenom kommer sex skyddsvärda träd fällas och den enda gröna korridoren mellan Skinnarviksberget och Mariaberget skäras av. Djur rör sig längs med denna korridor och det finns flera hotade arter i området. Det finns även fladdermöss som riskerar att skadas

Tidigare byggplaner har vid tre tillfällen lagts ner på grund av det kulturhistoriska värdet. Kulturförvaltningen har redan riktat stark kritik mot planerna och skriver att “Liggande förslag innebär en för hög exploatering av området och riskerar att påtagligt skada riksintresset”.

Södermalmsföreningen kommer att lämna synpunkter. Kontakta föreningen om du vill hjälpa till.

Eva Fee

Hyresgästföreningens förhandlare tycker att årets förhandlingar har gått bättre än tidigare, 58% av landets hyreshöjningar är avklarade. Höjningarna är på väg ner och ser man på hela riket kan det stämma. Höjningarna ligger på 4-6% generellt.

Men när det gäller Stockholmsregionen ser det illa ut. Fastighetsägarföreningen och andra privata fastighetsägare står fast vid sina yrkanden på femton procent. Förhandlingar är strandade och skiljeman tillsatt.

Fastighetsägarna har tidigare hävdat att inflationen och räntehöjningarna har ökat deras kostnader men nu i år när räntor och inflation sjunker begär man högre hyreshöjningar än någonsin. Men vi har fyra fastighetsägare Viktoriahem, Wallenstam, Balder och Heimstaden som har förhandlat med Hyresgästföreningen och inte ingår i Fastighetsägarföreningen, Där hamnar hyreshöjningen på 3-5 %. Förhoppningen är att den höjningen blir tongivande för resten av fastigheterna.

I maj 2024 fick vi som är medlemmar i den Privata delegationen (som förhandlar om hyrorna för privata fastigheter) veta att Fastighetsägarföreningen ska komma med ett bud om 2025 års hyreshöjning redan till sommaren, trots att hyresförhandlingarna för 2024 inte var helt klara och kostnader som underlag för förhandling inte fanns.

5 juli kom en förhandlingsframställan med höjningskrav på 15,4 %. Det kunde Hyresgästföreningen förstås inte gå med på. Det var redan från början tydligt att Fastighetsägarna tänkte utnyttja den nya lagliga rätten att efter 3 månaders förhandling och strandning gå till hyresnämnden och få ett beslut av en skiljeman.

Det blev tre meningslösa förhandlingstillfällen och efter tre månader strandade Fastighetsägarna och begärde medling av skiljeman. Därefter tog det sex veckor för Hyresnämnden att utse skiljemannen. För Stockholms stad blev det Johan Rosén. Han kunde ge besked tidigast den 6 december fick vi veta. Medlingen skulle kunna pågå in i februari.

Eftersom ett stort antal fastigheter i Stockholmsregionen är strandade så har medlingen dragit ut ännu mer på tiden. Parterna är fortsatt oense och beslut av skiljemannen sägs ska vara klart senast den 5 mars.

Att Hyresgästföreningen inte skulle acceptera den stora höjningen visste Fastighetsföreningen när de lade sitt bud. Fastighetsägarföreningen saknar respekt för förhandlingssystemet. De hade inte för avsikt att komma överens. Förra året satt de av tiden utan att visa på en vilja att förhandla. Sedan gick de till skiljeman för beslut. Och i år upprepar de samma beteende.

Fastighetsägarföreningen har hela tiden förhalat, dragit ut på tiden och inte svarat. De har arbetat hårt för att stora hyresvärdar som tidigare förhandlat direkt mot Hyresgästföreningen istället förhandlar via Fastighetsägarföreningen. Mindre hyresvärdar har varit utsatta för en hård press att gå med och förhandla via föreningen.

Vad vill Fastighetsägarföreningen uppnå? De har ju ändå skrivit under Trepartsöverenskommelsen som säger att det ska ske förhandlingar mellan Fastighetsägarföreningen, Hyresgästföreningen och privatvärdarna och att dessa ska vara snabbare.

Nu får vi ändå retroaktiva hyror. Det har aldrig tagit så lång tid att förhandla. Hyresgäster får nu betala extra hyror i 2-3 månader vilket blir svårt för många. Och många fastighetsägare ifrågasätter hur deras förening har agerat.

 

Agneta Liljesköld, medlem i förhandlingsdelegationen mot Fastighetsägarföreningen