Under 1990-talet sjönk barnafödandet kraftigt i Sverige. Som lägst till 1,54 barn per kvinna. Ett skäl till detta bedömdes vara hög arbetslöshet. Vid början av 2000-talet blev tillgången till arbete, liksom lönenivåerna bättre. 2010 föddes hela 1,98 barn per kvinna. Sedan dess har barnafödandet återigen minskat, nu till 1,43 barn per kvinna, en nivå vi inte sett sedan 1740-talet.
Under 1900-talets andra hälft fick Sverige en familjepolitik. Barnbidrag, föräldrapenning, rätt att behålla arbetet när man fick barn, utbyggd förskola och en bostadspolitik som höjde familjernas boendestandard från omoderna enrummare till moderna fyrarummare. Det fanns gott om bostäder till rimlig boendekostnad ända fram till 1990-talet. Utbildningen ökade från åttaårig folkskola till studentexamen för flertalet, och studiemedel infördes. Kvinnorna gick, från att ha varit hemmafruar, till utbildning och förvärvsarbete. Något som ledde till uppskjutet barnafödande och färre barn i syskonskaran.
De samhällsförändringar som ledde till minskat barnafödande under 1900-talet skedde över lång tid. Det är inte lika lätt att förklara de stora förändringarna under 2000-talet, men kanske kan bostadsbristen och boendekostnader vara en del av förklaringen.
Vilken roll har bostadssektorn?
Under 2000-talet har bostadsbyggandet varit lågt. Det har lett till stor bostadsbrist och snabbt ökande boendekostnader. År 2000 var boendekostnaden i en nybyggd bostad cirka 20 procent högre än i en äldre bostad. Idag har en nybyggd hyresrätt cirka 80 procent mer i hyra än en äldre. Medianpriset för en bostadsrätt var år 2000 173 000 kronor. 2022 hade medianpriset ökat till 2 300 000. Dvs en ökning med 13 gånger. Konsumentprisindex (KPI) ökade under samma tid med bara 43 procent.
Utöver att bostadsbyggandet har varit lågt har också standarden sjunkit. Under de senaste 10 åren har andelen små bostäder ökat. Och de små bostäderna har fått mindre ytor och en annan utformning, vilket gör att en nybyggd tvårummare idag oftast är att betrakta som en bostad för en person, medan den förr kunde vara ämnad till en familj med ett eller två barn.
I Stockholmsregionen med 1,1 miljoner bostäder och 2,4 miljoner invånare bor 50 000 unga mot sin vilja hos föräldrarna, 130 000 bor inneboende, 70 000 bor i andra hand, 40 procent av hushållen med mer än en person är trångbodda.
Att få barn eller inte handlar ofta om en hållbar relation, studier och arbete.
Men det är troligt att bostadssituationen idag och bristande framtidstro utgör en viktig del av problemet. Ett problem som har accelererat kraftigt under de senaste 15 åren.
Ragnar v Malmborg
About the Author
