19 april 2026 10:35

År: 2026

I stället för att satsa på nyproduktion för att lösa bostadsbristen vill regeringen öka andrahandsuthyrningen av ägda bostäder.  I en lagrådsremiss ”En mer flexibel hyresmarknad” föreslås utökade möjligheter att hyra ut och friare hyressättning.

Förslaget till ny privatuthyrningslag ger ägare rätt att hyra ut två bostäder utöver delar av den egna bostaden. Hyressättningen är fri. Hyresgästen kan fortfarande få en prövning av om hyran är skälig, men det ska inte bedömas utifrån kostnaderna för ägaren utan om hyran är väsentligt högre än den hyra som i allmänhet tas ut när liknande lägenheter hyrs ut.  Det innebär ett tydligt steg mot marknadshyra.

Möjligheten för bostadsrättsföreningar att säga nej till uthyrning begränsas. Det har väckt mycket kritik från remissinstanser som varnat för spekulation.

Nya regler i hyreslagen om blockuthyrning ska göra det lättare att ”möta företags behov av bostäder till sin personal (företagsbostäder) och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor (delningsbostäder). Förslagen innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras.”

Detta när fler och fler larmrapporter kommer om hur bostadslösa tvingas välja s. k. co-living alternativ med undermåliga förhållanden och överhyror.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

31 januari, samtidigt som lagrådsremisssen presenteras. rapporterar P 3 Nyheter om hur mellanhandsföretaget Guestit driver hotellverksamhet i flera bostadsrättsföreningar i Stockholm. Företagets chefer sitter som ordförande i minst tre föreningar i Stockholm utan att vara skrivna där.  De flesta lägenheterna hyrs ut som korttidsboende eller övernattning.  Guestit förnekar att de ägnar sig åt hotellverksamhet och menar att de bara hjälper bostadsägare att hyra ut i andra hand. Stadsbyggnadskontoret har inlett en granskning gällande hotellannonser som kopplas till en av fastigheterna men Guestiits vd är inte misstänkt för något brott kopplat till detta.

Fritt fram alltså och det lär inte bli bättre med den nya lagstiftningen.                                                                     Redaktionen

 

 

Hyresgästföreningen bjöd in till diskussioner med ledande aktörer, forskare och politiker i november, temat var ”Bostaden som social rättighet”.

Jag reste till Göteborg lyssnade och blev starkt oroad om det är denna framtid vi har att vänta.

Huvudbuskapet var att Moderaterna och en ny framtida Tidö-regering efter valet kommer att införa de så kallade ”Trygghetshyrorna” som går i linjen med Produktivitetskommissionens utlåtande och slutsatser som har till syfte att göra uthyrning av lägenheter mer effektivt bl.a genom att vi hyresgäster skall bo mer trångt och dyrare. Dessa Trygghetshyror innebär att man i princip kommer att införa marknadshyror i hela hyresbeståndet.

Man utgår från en räknesnurra för de årliga hyreshöjningarna som baseras på fastighetsägarens kostnadsökningar som liknar Trepartsavtalet men gör det systematiskt. Detta kommer att ske automatiskt. Förhandlingsrollen för Hyresgästföreningen kommer att kortslutas och försvinna vilket är Moderaternas avsikt. Ett mål är också att hyresgästen förhandlar direkt med fastighetsägaren vilket blir katastrof för hyresgäster och Hyresgästföreningen.

Man räknar med att det blir en 100% hyresökning på Norrmalm och Östermalm som tidningen Hem & hyra skrivit om, liksom även Stockholms handelskammares rapport ”Från reglering till rörlighet- vägar mot en fungerande hyresmarknad”.

Det var mycket lärorikt och intressant att få resa, det gav mej en kampanda inför valet i höst.                                   Mia

Runt ett bord i en kvarterslokal sitter ett tiotal människor och pratar om bostäder. Det är sju hyresgäster, de enda kvarvarande i ett tills nyligen helt ordinärt hyreshus på östra Södermalm, samt ett par representanter för hyresgästföreningen. Genom mod, vilja och gemensam kamp har de närvarande hyresgästerna hållit sig kvar i huset trots att hyresvärden gjort sitt bästa för att bli av med dem. Han vill av allt att döma göra fastigheten till ett renodlat hotell – vilket ger betydligt mer klirr i plånboken – och de gamla hyresgästerna står i vägen för hans planer. För så är det – fasta hyresgäster är inte lika inkomstbringande som hotell- och korttidshyresgäster och i över 700 fastigheter runt om i Stockholm bedriver fastighetsägare och privata hyresvärdar därför hotellverksamhet.  De manövrerar ofta i lagens gråzoner, men med hjälp av bulvaner och fulspel och lögner lyckas de som regel med sina skumraskaffärer.

Men inte alltid. Det finns de som stör. Som vägrar flytta, som kämpar emot, som inte ger sig.

– De värsta de vet är när hyresgäster börjar prata med varandra, säger en representant för hyresgästföreningen, som är på plats för att stötta hyresgästerna.

Påverkar hyresmarknaden

Det finns olika nivåer av hotellverksamhet. Dels handlar det om regelrätta hotell där gäster bokar övernattning via hotellsajter och Airbnb och där städpersonal anlitas för att iordningställa lägenheterna mellan varje hotellgäst. Där sker självincheckning via fasta nyckeldosor och kodlås, och i vindsförråden förvaras sänglinne och städattiraljer. Ett annat sätt att tjäna storkovan på sin fastighet är att, via bulvanföretag, hyra ut delar av lägenhetsbeståndet för korttidsboende. Det är en lukrativ näring för mindre nogräknade värdar som älskar pengar men saknar samhällsansvar och effekterna på hyresmarknaden är förödande, då det leder till högre hyror och en växande grå hyresmarknad.

Sociala konsekvenser

Social otrygghet är en konsekvens. Den trygghet det innebär att känna igen sina grannar är viktig för människor och vantrivseln ökar när okända människor ständigt kommer och går i fastigheten.

– Ljudet av rullväskor ute på trottoaren alla tider på dygnet är ett tecken på att hotellifiering pågår, säger en av hyresgästerna vid bordet.

Hon och hennes grannar kämpar tillsammans för att få bo kvar i sina hem och deras gemensamma kamp är en nagel i ögat på hyresvärden.

Det finns flera instanser att vända sig till om man misstänker hotellifiering  i huset där man bor. Räddningstjänsten, miljöförvaltningen, ekobrottsmyndigheten och polisen är myndigheter som kan vilja ha ett ord i laget, beroende på hur hotellverksamheten ser ut i den aktuella fastigheten. Och kommunens stadsbyggnadskontor har koll på om verksamheten har bygglov och är tillåten enligt detaljplanen.

– Men det sker inte utan arbete, säger hyresgästen, som ägnat mycket tid åt att dokumentera hotellverksamheten, skicka in anmälningar och gå i svaromål mot hyresvärden.

Om hyresgästerna på östra Södermalm lyckas sätta stopp för sin hyresvärds klandervärda affärer återstår att se, men det finns exempel på att kamp lönar sig. Häromdagen landade ett meddelande i inboxen; hyresgästföreningen på Östermalm berättade där om ett lyckat exempel, där en hyresgäst genom idog dokumentation och mängder av anmälningar, lyckats få sin hyresvärd att ge upp och helt enkelt sälja fastigheten, när han blev hindrad i sitt uppsåt.

Politisk fråga

Men det kan förstås inte vara meningen att vår rätt att bo och leva under rimliga villkor, i Stockholm, ska vara avhängig enskilda hyresgästers uthållighet. Problemet med hotellifiering är djupt sammankopplat med den otyglade hyresmarknaden i stort. Den blottlägger en rad brister i nuvarande bostads-
politik – eller kanske bristen på politik. Och det är därför de
lokala hyresgästföreningarna på Kungsholmen, Norrmalm och Södermalm har bestämt sig för att göra hotellifiering till sin speciella valfråga.

Vi vill öka medvetenheten om hotellifiering hos allmänheten och lyfta problemet politiskt. Bland annat genom att kräva ett starkare skydd för hyresrätter och krav på tillstånd för korttidsuthyrning. Men vi vill lyfta blicken högre än så. Vi vill att hyresrätten ska vara en tillgänglig och attraktiv bostadsform, vilket den en gång var.

Helena Gillinger

 

Samtala om och agera mot hotellifiering!

För den som vill prata om hotellifiering och korttidsuthyrning håller HGF Södermalm öppna träffar den tredje onsdagen varje månad klockan 18.00–19.30 i lokalen på Krukmakargatan 6. Här kan du dela erfarenheter, prata ihop dig med andra i liknande situation och få råd och tips om hur man bäst agerar mot sin hyresvärd men också vad man kan göra för att nå ut politiskt.

Välkomna!

 

 

 

 

I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Stockholm ska vara en stad där vanliga människor har råd att bo. Alla ska kunna hitta en bostad oavsett var i livet de befinner sig och alla som vill bo i hyresrätt ska kunna göra det.

Minst hälften av det som byggs ska vara hyresrätter och fler hyresrätter med rimliga hyror, exempelvis Stockholmshus, ska byggas i hela staden. En långsiktig målsättning är att allmännyttan ska öka i alla stadsdelar, i synnerhet i områden som idag domineras av andra upplåtelseformer, som en del i arbetet med att bryta segregationen.

Fler bostäder med många rum ska byggas för att minska trångboddheten som finns i staden.

Det ska finnas tillräckligt med bostäder i Stockholm för att unga ska kunna flytta hemifrån, äldre ska kunna flytta till tillgängligare och tryggare boenden och för att ingen i staden ska behöva vara hemlös.

Stockholm ska fortsätta arbetet mot hemlöshet och förebygga orsakerna till att människor blir hemlösa.

Utvecklingen av centrum i fokusområdena (t.ex.Järva och Skärholmen) är en viktig del när områden utvecklas

Mer natur skyddas genom nya biotopskyddsområden och naturreservat

Staden ska samarbeta med fastighetsägare och näringslivet för att tillvarata och främja stadsgrönska

Utgångspunkten för stadsplanering som initieras under mandatperioden är att mycket stor försiktighet ska råda med byggnation i ekologiskt särskilt betydelsefulla områden.

Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats i syfte att omvandla området till Bromma Parkstad, Stadsplaneringen ska medverka till att staden har en mer blandad bebyggelse.

Stadsplaneringen ska i ökande grad utgå från principen om områdesplanering, exempelvis med hjälp av ankarbyggaktörer, och genom att i fler fall driva detaljplaner i tidiga skeden för att öka kvaliteten, social hållbarhet och invånarnas möjlighet till inflytande över stadsutvecklingen.

Exploateringsintäkter ska kunna tas från lönsamma projekt för att möjliggöra angelägna icke lönsamma exploateringsprojekt i prioriterade ytterstadsområden.

Kommentar: Det sista innebär fortsatt förtätning i innerstaden, Det är där de lönsamma projekten finns.

Redaktionen

”En statlig utredning föreslog ett återinförande av hyresförvärvslagen. Kritiken från fastighetsbranschen var tung. Nu har regeringen satt ner foten och skippar förslaget.” skriver Fastighetstidningen.

Det är svårt att förstå varför seriösa fastighetsägare är emot lagstiftning som ska hindra oseriösa köp.

Den gamla hyresförvärvslagen som gav kommuner möjlighet till förköp, om en fastighetsköpare varit misskötsam, avskaffades 2010. Våren 2024 lades det äntligen fram ett urvattnat förslag till ny lagstiftning. Det har varit på remiss och välkomnats av bl.a. Hyresgästföreningen.

Utredarens förslag var att överlåtelser av hyresfastigheter skulle anmälas till kommunen, som kunde välja på att antingen lämna en anmälan utan åtgärd eller lämna vidare till hyresnämnden för tillståndsprövning. Efter massiva protester från fastighetsägarnas organisationer, som förklarade att detta skulle hota hela bostadsmarknaden, har regeringen bestämt att man inte går vidare med några förslag.

Under de senaste tjugo åren har det lagts olika utredningsförslag för att stärka hyresrättens ställning och motverka spekulation och misskötsel av fastigheter. Inga har genomförts.

Redaktionen

 

När två lägenheter i vår fastighet vid Döbelnsgatan började användas för korttidsuthyrning förändrades vardagen snabbt. Nya gäster kom varannan till var tredje dag, och på bara ett år rörde det sig om mer än trehundra hotellgäster som passerade genom huset. Sopnedkasten fylldes, ljudnivån ökade och okända personer ryckte i förstahandshyresgästers dörrar.

Jag började med att ta reda på vilka myndigheter som faktiskt kan agera mot olovlig hotellverksamhet. Efter anmälningar till flera instanser stod det klart att avgörandet i praktiken ligger hos stadsbyggnadskontoret, men att deras handläggningstider ofta är mycket långa, där interna utredningar talar om runt 500 dagar.

Vändpunkten blev miljöförvaltningen. De hanterar frågor om buller, nedskräpning och andra störningar, och deras ärenden går betydligt snabbare. Jag anmälde konkreta problem och kopplade dem tydligt till hotellverksamheten. Det ledde till att fastighetsägaren tvingades vidta åtgärder, samtidigt som en omfattande dokumentation byggdes upp som visade att korttidsuthyrning faktiskt pågick.

Med detta underlag vände jag mig åter till stadsbyggnadskontoret. Efter cirka 350 dagars väntan åberopade jag att hotellifieringen avsevärt försämrade förstahandshyresgästernas mentala hälsa, vilket i sådana fall ska ge ärendet högre prioritet och snabbare handläggning. Jag redovisade också hur många gäster som passerade genom lägenheterna under ett år, baserat på bokningar och offentliga uppgifter på Airbnb.

I december 2025 kom beskedet. Stadsbyggnadskontoret bedömde att uthyrningen i två av fastighetens tjugofem lägenheter utgjorde en väsentligt ändrad användning som kräver bygglov, och att verksamheten därför är olovlig om den fortsätter utan tillstånd. Fastighetsägaren fick välja mellan att söka bygglov i efterhand eller att upphöra med korttidsuthyrningen. De valde såklart att upphöra med uthyrningen, eftersom ett bygglov för hotellverksamhet i ett bostadshus aldrig hade kunnat godkännas.

Erfarenheten har lärt mig att det går att påverka, men att det kräver tålamod, noggrann dokumentation och att man använder rätt myndighet på rätt sätt. Min förhoppning är att fler hyresgäster kan använda mitt ärende som mall och slippa ge upp när processen känns för lång eller krånglig.

För den som är intresserad, kolla upp diarienummer 2024-15955 hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

Monir Bounadi

Ledamot Hyresgästföreningen Norrmalm

 

 

Hyresgästföreningen Norrmalm bjöd in hyresgäster på Norrmalm till advent i medlemslokalen Vanadisplan 3 D. Vi har haft den här traditionen varje år, ända sedan den tiden när Norrmalm omfattade Gamla stan också och vi hade den mysiga lokalen där.

Beatrice Eriksson

 

Fram till mitten av 1990-talet fanns en genomtänkt tanke för svensk bostadspolitik. Målen sattes till bostad till alla och en god bostadsstandard. Bort med omodernt och bort med inneboende och fram för rimliga boendekostnader också i nyproduktionen.

Denna politik kom att leda till en mycket stor boendestandardökning. 1993 hade vi ingen bostadsbrist och priserna och hyrorna var hyggligt rimliga, också i nyproduktionen.

Viktiga medel var allmännyttan, bostadskooperationen, finansieringssystem och planeringssystem.

Finansieringssystemet skulle tillhandahålla kapital. Nyproduktionen skulle subventioneras och det skulle betalas tillbaka via fastighetsskatten.

Till detta fogades statliga regler för finansiering, byggkostnader, hyror, kommunal planering och kommunala garantier. Finansiering fanns till nästan hela byggkostnaden för hyresrätt till stor del för bostadsrätt. Insatsen till bostadsrätt var låga.

Det mesta bostadsbyggandet skedde efter dessa system. Ränteavdragen var relativt små i nyproduktionen, men blev höga för vissa äldre bostäder.

Stort skifte ett par år in på 1990-talet

Ett par år in på 1990-talet sattes det statliga finansieringssystemet och subventionerna på avveckling. Det fick snabbt stora konsekvenser för bostadsbyggandet som sjönk med 80 procent från 1993 till 1995.

För nya hyreshus försvann subventionerna så småningom helt. Några år under 2000-talet har det funnits ett investeringsstöd till en mindre del av hyreshusbyggande av småbostäder.

För bostadsrätt ändrades finansieringssystemet. Lån ges till den enskilde som får del av avdragsrätten, istället för till fastigheten. På det sätes återinfördes en subvention, men förutsätter att den enskilde får lån. De tidigare låga insatserna gav många möjlighet att köpa. Avdragsrätten innebär dessutom inte bara en subvention till nyroduktionen utan till alla som tar lån

För välbeställdadet en fördel, för staten och mindre välbeställda en stor nackdel.

Varför ändrades systemet i början på 1990-talet?

Ett viktigt argument var att det tidigare systemet ansågs ge höga statliga kostnader. Den statliga kostnaden beräknades till 30 miljarder om året.

Men det fanns också intäkter. Byggandet gav momsintäkter, Byggandet ledde till nya fastighetsskatter och de anställda i byggsektorn betalade inkomstskatt. Det fanns de som hävdade att byggsektorn före den stora förändringen gick med vinst för staten.

Hur gick det då med statens utgifter?

Till idag har statens utgifter för bostadssektorn ökat mycket snabbt. Och intäkterna har minskat.

Idag kostar ränteavdragen cirka 55 miljarder om året. Rotbidragen kostar runt 13 miljarder (men 18 miljarder 2025). Till det kommer bostadsbidrag och bostadstillägg på drygt 20 miljarder. Men statens inkomster från fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har upphört, liksom den schablonbeskattning som fanns för bostadsrätt. Dock finns nu en mindre kommunal fastighetsskatt.

Statens utgifter ligger således i storleksordningen 95 miljarder och inkomsterna från fastighetsskatten och schablonskatt har försvunnit.

De 30 miljarder som bostadssektorn hävdades kosta i början på 90-talet skulle med dagens penningvärde ha ökat till cirka 45 miljarder.

Dagens bostadssektor kostar såldes staten väsentligt mer än vad bostadssektorn kostade i början på 1990-talet.

Effekter av den stora förändringen av bostadspolitiken.

Bostadsbyggandet har minskat. Hyrorna har ökat påtagligt mer än konsu-mentprisindex och mycket mer för nyproduktionen. Bostadsrättspriserna regionen har ökat fem gånger och villapriserna 3,5 gånger i regionen. De samlade bostadslånen har femdubblats.

Gårdagens bostadsstöd gick främst till att hålla byggkostnader, priser och hyror nere till förmån för hushåll med medel- och lite lägre inkomster. Dagens stöd går mest till dem med högre inkomster.

Idag bor 70 procent av svenskarna i kommuner med bostadsbrist.

Många är inneboende, andrahandsboende, hemmaboende och står i bostadsköer.

Ragnar von Malmborg

 

EU:s Affordable Housing Plan – hållbara bostäder till rimlig kostnad är beslutad

Jag har skrivit tidigare om EU:s bostadspolitiska initiativ och om hur lite intresse det har väckt hos politiker och i den offentliga debatten i Sverige.  Arbetet har pågått i flera år och har nu landat i en omfattande plan som antogs av EU-kommissionen i december 2025.

Bostadskris råder i Europa, hyror och huspriser har ökat kraftigt.  Alltfler unga saknar bostad. Många människor med samhällsviktiga uppgifter kan inte längre hitta överkomligt boende i närheten av sina arbetsplatser. Köer, orimliga hyror, låg bostadsproduktion, korttidsuthyrning ökat antal vräkningar och hemlöshet är problem som lyfts fram i planen.

Bostadsfrågor är nationella. Mycket i planen bygger på samarbete mellan länder, regioner, städer och organisationer. Målet är att se till att alla EU-medborgare har råd att bo under anständiga förhållanden. De offentliga och privata investeringarna i hållbara bostäder till överkomliga kostnader ska öka. Det planeras ett EU-toppmöte 2026 för att säkerställa att boendefrågan behåller sin plats högt upp på den politiska dagordningen och att politiska åtgärder vidtas på fältet.

I bostadskommissionären Dan Jörgensens uppdrag ingår också att under mandatperioden ta fram lagstiftningsförslag, t.ex. en lag som begränsar korttidsuthyrning.

Planen ska möjliggöra snabbare och enklare offentligt stöd för subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad för låg- och medelinkomsthushåll.  Kommissionen har sett över det gällande beslutet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som reglerar vad som är tillåtet statsstöd. Hittills har det omfattat subventionerade bostäder, nu ska det omfatta andra och större grupper. På så sätt kan enligt kommissionen medlemsstaterna behålla sina befintliga system och skapa ytterligare system för bostäder till överkomliga kostnader.

Detta ändrar förutsättningarna för bostadspolitiken i Sverige och gör det möjligt att återgå till en allmännytta utan vinstsyfte.  Det borde inte längre gå att hävda att det strider mot statsstödsreglerna. Det hindrar inte heller subventioner.

I planen ges exempel från olika länder på fungerande system för allmännyttiga bostadsbolag, stiftelser, fonder och investeringsstöd.  Skillnaderna i uppbyggnad av systemen är stora. Ingenting nämns om Sverige. Det kan bero på att Sverige inte deltagit i arbetet med planen. Nu borde det vara dags för politiken att ta den på allvar.

Vi måste också ta den på allvar. Medan regeringen och medierna har varit helt tysta har det dragits i gång diskussioner i mer slutna rum. På ett seminarium hos Danske bank (finns på Youtube Nextconomy*) diskuterade moderaternas David Josefsson och socialdemokraternas nytillträdda bostadspolitiske talesperson Joakim Järrebring, Båda lyfte fram att bostadspolitiken är avgörande för tillväxt och näringsliv. De var relativt samstämmiga även om Josefsson talade om behov av regeländringar och brist på mark och Järrebring talade om allmännyttan och betonade vikten av att slå vakt om den svenska förhandlingsordningen. Men han var också öppen för att göra ändringar i lagstiftning och ville ha en blocköverskridande bostadskommission.

Fastighetstidningen har rapporterat från ett intressant seminarium hos Fastighetsägarna, där Josefsson m.fl. upprepade budskapet och varnade för att godtyckliga statsstöd kan missgynna privat kapital. Bostadsforskare och Chatrine Holgerson, vd för Sveriges Allmännytta var däremot positiva till planen. Nu kan vi strunta i hela debatten om vi ska ha social housing eller inte och kan istället titta på de problem vi behöver lösa och se om några av de ideer som kommer från EU kan hjälpa oss, sa forskaren Anna Granath Hansson. Lisa Pelling från Arena Idé pratade om Wienmodellen och hoppades på en ny gryning för allmännyttan.

Nu måste diskussionerna komma ut i offentligheten!

Eva Fee

 

 Sedan 2020 har vräkningarna ökat med nästan 60 procent. Den vanligaste orsaken till en vräkning är att hyran inte betalas.

2025 genomförde Kronofogden totalt 3 330 vräkningar. Det är drygt nio procent fler än under 2024.

– Efter flera tuffa år med ökade levnadskostnader och små ekonomiska marginaler har fler hushåll fått det svårare att klara sina fasta utgifter. Vi vet att många prioriterar hyran in i det sista när ekonomin är pressad, men trots det får man det inte att gå ihop, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Under 2025 fanns barn med i 447 vräkningsärenden. Sammantaget berördes 824 barn, varav 433 barn var skrivna på adressen där vräkningen genomfördes. 391 barn var inte skrivna på adressen, men hade en förälder som vräktes.

– Att så många barn är direkt kopplade till den adress där vräkningen sker visar hur allvarligt det här är. En vräkning kan få stora konsekvenser för barnens vardag, trygghet och skolgång, säger Reza Baars, chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet.

Under 2025 kom det in 7 907 ansökningar om att få Kronofogdens hjälp att genomföra en vräkning. Av dessa återkallades 58 procent.

Tabell: Kommuner med flest vräkningar under 2025

   Kommun        2023             2024          2025

Stockholm       237               224            254

Göteborg        210               229            241

Malmö             155               119            143

Eskilstuna       87                 87              108

Hämtat ur pressmeddelande från Kronofogden

Redaktionen