Styrelserna i innerstadsföreningarna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm samarbetar gärna. I somras grillade vi på Marthas gård, Jaana kom med hemgjord korv, och sen kom regnet, så vi sprang tvärs över gatan till Södermalms medlemslokal och hade en trevlig fortsatt kväll med mycket prat.
Beatrice
År 2022 slöt Sveriges Allmännytta, privata Fastighetsägarföreningen och Hyresgästföreningen ett avtal om vilka faktorer som skulle beaktas i de årliga hyresförhandlingarna, kallat Treparten. Det löper till april 2026 och förlängs om inte någon part säger upp det senast 31 oktober 2025. Treparten har inte fungerat tillfredsställande för hyresgästerna, eftersom parterna tolkat den olika och Hyresgästföreningens tolkning inte har haft någon kraft i förhandlingarna. Hyrorna har de tre senaste åren gått upp med 15-16 procent. Innan Treparten hade vi betydligt lägre hyreshöjningar och då kunde vi också diskutera förvaltningskvalitetens betydelse för hyran. Det finns inte med i detta avtal. Löneutvecklingen har legat långt under hyreshöjningarna, matpriserna har stigit oerhört och hyresgäster tvingas lägga större delen av sin inkomst på bostaden. Beslut om utvärdering
Hyresgästföreningen Södermalm har, i en motion till Stockholmsregionens fullmäktige i april 2025, begärt att nu måste Trepartsöverenskommelsen utvärderas. Även Hyresgästföreningen i Brännkyrka-Hägersten lade en sådan motion. Bägge motionerna fick bifall av Regionfullmäktige och Brännkyrka-Hägerstens dessutom av Förbundsstämman i juni 2025. Det beslutades att vi förtroendevalda skulle sätta igång med en utvärdering av Treparten: Ska vi säga upp Treparten och förhandla fram en ny överenskommelse? Eller ska vi återgå till årliga förhandlingar med 1-årsavtal enligt reglerna i Hyreslagen. Som är baserat på bruksvärdet och förhandlingskvalitet?
Den 13 augusti 2025 samlades alla hyresgästföreningar i Stockholms stad för att göra en utvärdering på uppmaning av förhandlingsstrategerna. Södermalmsföreningen hade dessförinnan gjort en utvärdering och kommit fram till att det inte är värt att fortsätta om inte villkoren blir mycket mer hyresgästvänliga. Dessutom har de privata fastighetsägarna satt i system att gå till skiljeman, ett nytt förfarande som lagstiftades om 2023 och enligt förarbetena bara skulle användas i undantagsfall. De senaste tre åren har Fastighetsägarna kommit med orimligt höga utgångsbud, kring 15% per år, skenförhandlat i tre månader för att sedan gå till skiljeman med tiotusentals lägenheter (2025 var det 40 000). Vi enades om att man borde återgå till årliga förhandlingar med ettårsavtal. Annars måste Treparten omförhandlas på följande sätt:
I region Stockholm bildades tre olika grupper, Stockholm, Norrkommunerna, och Söderkommunerna, för att arbeta med utvärderingen. Sedan har man lagt ihop respektive inlägg till en gemensam skrivelse som Regionkontoret skickat till Förbundsstyrelsen, tillsammans med varje grupps egen skrivelse.
Gemensamma synpunkter från Stockholmsregionen
I Treparten talas det om att lokala utvärderingar av förvaltning ska ske i genomlöpande utvecklingsarbete där parterna kontinuerligt genomför hyresdialoger. Men det sker inte någon hyresdialog eller realförhandling när förhandlingarna varje år skickas vidare till skiljeman för medling.
Förbundsstämman fattade beslut i juni. Förbundsstyrelsen genomför en enkät med förtroendevalda i först i oktober.
Frågan kvarstår
Kommer Trepartsöverenskommelsen att förändras eller fortsätta löpa ett år i taget?
Förbundsstyrelsens svar bör komma i slutet av oktober.
Agneta Liljesköld och Yngve Sundblad
Stockholmshems fastigheter Linjalen och Vattenpasset med 480 respektive 139 lägenheter vid Magnus Ladulåsgatan ska stambytas. Efter samråd har hyresgästrepresentanterna i samrådsgrupperna ingått överenskommelser med Stockholmshem om ett antal åtgärder på basnivå och utökad nivå.
Åtgärderna på basnivå är förutom på en punkt, klinker på badrumsgolv, sådana att de avser underhåll inte standardhöjning.
Helt i enlighet med stadens intentioner blir renoveringen alltså varsam. Lägenheterna förändras inte, utan åtgärdas bara enligt gällande regelverk för tillgänglighet och tekniska installationer, helt i fastighetsägarens intresse. Ändå har Stockholmshem aviserat hyreshöjningar grundat på bruksvärdesprövning som kan leda till hyreshöjningar på mer än 30 procent. Det är omöjligt för många att betala. Ett stort antal hyresgäster måste flytta. Redan idag har många svårt att klara hyran.
En bruksvärdeshyra förhandlas mellan bolaget och hyresgästföreningen och sätts enligt hyreslagen genom jämförelse med andra lägenheter som har en förhandlad hyra och är likvärdig i standard, storlek, antal rum, allmänna utrymmen och läge.
Stockholmshem hävdar att läget är avgörande för hyran och räknar med att hitta jämförelseobjekt med hög hyra, som gör höjning möjlig. Hyresgästföreningen kan vid förhandlingen hänvisa till andra lägenheter med lägre hyra, men har svårt att hålla emot. Om ärendet går till hyresnämnden är praxis sådan att det troligen blir som bolaget vill.
Varsamma renoveringar blir till ett skämt
Politikernas löften om att varsamma renoveringar ska leda till låga hyreshöjningar år omöjliga med den nuvarande lagstiftningen. Politikerna måste istället ge tydliga anvisningar om hur hyressättningen bör gå till för att hålla hyrorna nere. För stambyte med badrumsrenovering på basnivå har det tidigare funnits badrumsavtal, med en rimlig överenskommen hyreshöjning. Det måste återinföras. Annars blir varsamma renoveringar ett dåligt skämt. Standarden förblir densamma men hyran tar ett språng uppåt.
Våtrumsmatta eller klinker
Hyresgästrepresentanterna har under samråden ställt krav på att få behålla våtrumsmattor i badrummen. Klinker har både praktiska och miljömässiga nackdelar. Stockholmshem har lyssnat och det verkade som det skulle ges möjlighet till frånval. Men Stockholmshem höll fast vid den enligt praxis standardhöjande åtgärden. I överenskommelsen för Linjalen finns en redogörelse för parternas ståndpunkter och det framgår att frågan ligger som en utredningspunkt för Stockholmshems projekteringsanvisningsgrupp.
Att detta var med liksom ett löfte om att hyresgästerna, Stockholmshem och entreprenören i fortsättningen ska ha regelbundet informationsutbyte gjorde att en majoritet i samrådsgruppen, fyra mot tre, skrev på överenskommelsen.
Vi jobbar vidare
I Linjalen skickas blankett för hyresgästgodkännanden snart ut. Det blir ett bomöte och en Linjalentidning där vi informerar om vad som gäller och att man ska skriva på bara om man förstår konsekvenserna. Genom vårt långvariga arbete med information och organisering har vi en bra grund för att ställa krav både på Stockholmshem och våra politiker.
I Vattenpasset har det varit förhandling i hyresnämnden mellan Stockholmshem och den grupp som inte skrivit på godkännanden. Beslut väntas i november.
Så här har vi i Linjalen arbetat hittills.
Att det var aktuellt med stambyte visste vi i Linjalen redan i samband med ICA-ombyggnaden som medförde kaos för hyresgästerna och många har känt stor oro för att det ska upprepas. I december 2022 fick vi genom Hyresgästföreningen veta att det skulle bli ett stort projekt för båda fastigheterna Linjalen och Vattenpasset med start 2025. I Linjalen började vi genast att engagera hyresgästerna genom att bilda en stambytesgrupp med några som varit med om stambyte och med byggtekniskt kunniga. Först i slutet av januari 2023 fick alla hyresgäster ett brev ”Dags att undersöka husets skick” som väckte många frågor. Stambytesgruppen träffades flera gånger under våren, jämförde erfarenheter och tog fram underlag som presenterades för hyresgästerna vid vårens bomöte.
I juni delade Stockholmshem ut ett brev till hyresgästerna om att information skulle komma till hösten. Men ingen information kom. Däremot kallades Vattenpassets hyresgäster till ett informationsmöte !8 oktober. Det ryktades att det skulle bli informationsmöte i Linjalen i januari 2024. Det blev livliga diskussioner på Linjalens bomöte i oktober 2023 och fler anmälde sig till stambytesgruppen. Vid årsmötet i februari 2024 var punkten om stambyte öppen för alla hyresgäster och många synpunkter kom upp. Det gjorde det också vid bomötet i april.
Stambytesgruppen förberedde under våren en hyresgästenkät med frågor om lägenhetens storlek och skick, hyran och önskemål inför stambytet och också ett antal frågor till Stockholmshem. Inte förrän vid Öppet hus 13 och 15 maj 2024 presenterade Stockholmshem planerna på renovering. Enkäten delades ut i juni och sammanställdes efter sommaren. Stambytesgruppen hade möten, då även representanter för Hyresgästföreningen, Region Stockholm var med. Vi förberedde oss inför det kommande samrådet. På bomötet i oktober utsågs tio personer för att delta vid samrådet med Stockholmshem. I december hölls ett första förberedande samrådsmöte. I december delade vi också ut hyresgästtidningen Linjalen med information om vad som händer vid samråd och hyresförhandlingar och med en presentation av samrådsgruppen.
Gruppen har haft sju samrådsmöten med Stockholmshem under 2025 och har informerat i portarna och lagt upp protokoll på hemsidan. 2 oktober undertecknades en överenskommelse. När detta skrivs väntar vi på att Stockholmshem ska skicka ut begäran om hyresgästgodkännanden.
Därför är det bättre med våtrumsmatta!
Det finns idag biobaserade våtrumsmattor som är återvinningsbara. En beräkning av utsläppen som Tarkett gjort för sitt märke iQLOOP baserad på fyrahundra normalstora badrum, visar skillnaden mellan våtrumsmatta och klinker.
Totalt utsläpp
Kakelkonstruktion 36 000 kg co2
Standardvinylgolv 12 000 kg co2
Återvunnet vinylgolv 4 000 kg co2
Skillnaden mellan klinker och återvunnen matta är 32 000 co2 vilket motsvarar utsläppet från 16 000 mils körning med fossilt bränsle.
Klinker köps oftast från Turkiet. Materialet ska brytas, transporteras och är krångligt att lägga. Det krävs någon form av våtrumsmatta under som tätskikt. Livslängden för klinker är lång men ofta är andra installationer slut efter tjugofem år. Klinker ska då knackas bort. Det är inte återvinningsbart, utan läggs på deponi. Enligt Länsförsäkringar är livslängden på tätskiktet bakom kakel och klinker 25 -30 år, samma som våtrumsmatta för vägg och golv. Tarketts våtrumsmatta har en garanti på tjugo år. Spill från installation av våtrumsmatta kan återvinnas, genom att bli granulat som blir material för nya mattor. På samma sätt återvinns mattorna när de byts ut.
Klinker och kakel är svårskött. Det blir avlagringar i fogarna som är svåra att rengöra och missfärgade med tiden. Tandborste och specialmedel rekommenderas. Våtrumsmatta rengörs med trasa rengörs med en trasa med vanligt rengöringsmedel.
Klinker är hårt. Barn och äldre kan skadas vid fall och glas går sönder. Klinker ger också en kallare känsla, när det inte finns golvvärme.
Klimatmål
Enligt direktiven för allmännyttan från politikerna i Stockholms stad ska bolagen aktivt arbeta för att uppnå klimatmålen, bl.a. en fossilbränslefri organisation 2030 och halverade konsumtionsbaserade utsläpp 2030.
Hyresgästerna ska ges reellt inflytande över grad av standardhöjning utöver lägsta godtagbara standard i syfte att stärka livscykelperspektivet, värna kulturhistoriskt klassade värden och säkra hyresgästernas möjligheter att bo kvar även efter upprustning.
Även den av Stockholmshem anlitade entreprenören NCC har som mål att minska klimatpåverkan i sina husbyggnadsprojekt och har ett program Hållbar renovering, med mål att renovera miljonprogrammet med social hänsyn.
Delta i manifestationen på Mynttorget som nu pågått i ett år. Varje tisdag mellan 11.30 och 12.30 står Hyresgästföreningarna i Stockholms stad med banderoller och flygblad. Vi fångar upp både politiker och allmänhet och för diskussioner om bostadspolitiken och Hyresgästföreningarnas krav.
Vi uppmanar alla att skriva under namninsamlingen. Det är nog nu! Se sid 4 i tidningen.
Glöm inte att underteckna och dela till fler.
Det går en skiljelinje mellan de partier som står för en bostadspolitik där staten tar ansvar för att alla ska kunna ha råd till bra bostäder och de partier som vill fortsätta att låta marknaden styra. Men partierna ligger lågt, därför att bostadsfrågorna spänner över mycket och saknar enkla lösningar. Vi vet att Tidöregeringen har kvar sin marknadsagenda och har starka krafter bakom sig som måste bemötas.
Regeringens Produktivitetskommission för ökad tillväxt har kommit med en ny rapport där bostadssektorn kallas ”ett av få kvarvarande systemfel i Sverige” och där man kräver fri hyressättning kombinerat med andra reformer varav några kan vara bra. Man föreslår t.ex. att rotavdraget ska avskaffas, vilket har fått Elisabeth Svantesson att sparka bakut.
Stockholms handelskammare har lanserat en rapport av en universitetslektor på KTH ”Från reglering till rörlighet” som hävdar att dagens hyresreglering kostar samhället 13,6 miljarder. Borgerlig media driver ständigt på för fri hyressättning och den borgerliga tankesmedjan Timbro och SD:s tankesmedja Oikos har skrivit ett gemensamt manifest där marknadshyra är ett av kraven.
Hos tankesmedjor till vänster och inte minst hos Hyresgästföreningen finns massor av kunskap och rapporter till stöd för en bostadspolitik som inte är marknadsstyrd. Partierna till vänster måste inse detta och sätta bostadsfrågan högt på agendan.
Redaktionen
Staden har tagit fram ett förslag till ny handlingsplan som tillsammans med dokumentet ”Riktlinjer för markanvisning” ska vara styrande för stadens bostads- försörjning. Handlingsplanen är kopplad till översiktsplanen och till nationella och regionala mål som RUFS. Till handlingsplanen finns två bilagor. ”Lokala behov” redovisar behoven inom respektive stadsdelsområde och vad som bör tillföras för att skapa en mer blandad och sammanhållen stad. Där beskrivs bl.a. befolkning, åldersfördelning, bostadsbestånd och socioekonomiska förhållanden. Bilagan ”Kunskaps- och nulägesanalys” analyserar bostadsbeståndet, hushållsprognos, behov av bostäder och marknadsförutsättningar.
Föreningarna fick med kort varsel möjlighet att lämna synpunkter till regionstyrelsen i Hyresgärsföreningen. Södermalm och Norrmalm anslöt sig till de synpunkter som framfördes av föreningen Brännkyrka /Hägersten som bl. a. påpekade:
Det finns ytterligare ett problem med handlingsplanen, som ingen har tagit upp. I avsnittet finansiering står: ”För att uppnå ett högt bostadsbyggande är det viktigt att tillvarata de marknadsmässiga förutsättningar som finns genom att i högre utsträckning prioritera projekt med god genomförandeförmåga. Där det är möjligt bör lönsamheten öka, bland annat genomatt hålla nere investeringsutgifterna i områden där stadskvalitéerna redan är goda. Detta möjliggör angelägna och ickelönsamma exploateringsprojekt i översiktsplanens fokusområden.”
Det är inte rimligt att förstöra miljön i innerstaden i vinstsyfte. Staden måste kunna bygga bra och på sikt tillräckligt lönsamma och attraktiva projekt även i stadens ytterområden.
Eva Fee
När Ursula von der Leyen höll sitt inledningstal i september 2025 om ”Tillståndet i Unionen” manade hon till krismedvetande av många skäl. Europa måste stå emot stormakternas och deras underhuggares ambitioner att bygga en ny världsordning och det är nödvändigt att ta kontroll över teknik och energi, som behövs för Europas ekonomi och försvar. Hon betonade också att Europa måste bestämma vilket slags samhälle och demokrati vi vill leva i och uppmanade till enighet mot Rysslands krig, för pengar till Ukraina och sanktioner mot Israel.
Men en stor del av talet tog upp vad som krävs för att göra Europa bättre för invånarna. Det går inte att vika ifrån miljömålen som ska vara uppfyllda 2040 och omställningen måste både stödja människorna och industrin. Det kräver stora investeringar, t.ex. genom den sociala klimatfonden (Social Climate Fund.). Det är bråttom med en ambitiös antifattigdomsstrategi (European Anti-Poverty Strategy). Det ska antas en plan för att utplåna fattigdomen till 2050 och skapa en stark garanti mot barnfattigdom.
Det ska läggas fram flera paket som kan ge rimliga levnadskostnader, t.ex. när det gäller energipriser och inte minst bostadskostnader.
När det gäller bostäder är Ursula von der Leyen mycket tydlig:
”Ett hem är inte bara fyra väggar och ett tak. Det är trygghet, värme, en plats för familj och vänner. Det är tillhörighet. Men för många europeer idag, är bostaden ångestladdad. Den kan innebära skulder eller osäkerhet. Siffrorna visar den olidliga sanningen. Huspriser har stigit med mer än 20 % sedan 2015. Bygglov har gått ner med 20 % på fem år. Det här är mer än en bostadskris. Det är en social kris. Den förstör Europas sociala väv. Den försvagar vår sammanhållning. Och den hotar vår konkurrenskraft. Sjuksköterskor, lärare och brandmän har inte råd att bo. Studenter hoppar av när de inte kan betala hyran. Barnafödande skjuts upp. Därför ska vi i år – efter parlamentets synpunkter – presentera Europas första plan för boenden med rimliga kostnader (European Affordable Housing Plan). Det ska göra bostäder billigare, mer hållbara och med bättre kvalitet. Det är ett europeiskt projekt grundat på lokala realiteter. Det behövs ett radikalt grepp för att tackla frågorna. Vi behöver ändra våra statsstödsregler för att möjliggöra bostadsstöd. Det måste bli lättare att bygga nya hus och studentbostäder. Det kommer lagförslag om korttidsuthyrning för att lösa kvarstående problem.
Det krävs att hela samhället, lagstiftare och intressenter kommer samman. I den andan ska vi sammankalla det första EU. bostadstoppmötet. (EU Housing Summit) för att säkerställa att frågan ligger på toppen av vår agenda. Bostaden handlar om värdighet. Om rättvisa. Och om Europas framtid”.
”För åtta år sedan antogs den europeiska pelaren om sociala rättigheter (the European Pillar of Social Rights) som gjorde bostaden till en social rättighet i Europa. Nu är det tid att göra detta löfte till verklighet.”
Kommer våra politiker att bry sig om vad Ursula von der Leyen säger? Eller vad som sägs när hennes initiativ följs upp med en stor bostadskonferens i Köpenhamn 29 september under ledning av EU:s bostadskommissionär Dan Jörgensen? En konferens där varken bostadsministern eller andra ansvariga svenska politiker var anmälda att delta!
Eva Fee
Stockholm växer, men inte för alla. I dag formas bostadspolitiken efter marknadens logik – inte människors behov. Resultatet ser vi varje dag: hyror som skenar, unga som inte hittar bostad, äldre som tvingas flytta och familjer som pressas bort från sina hem.
Tidöregeringens politik gynnar den som äger sitt boende och straffar den som hyr. Ränteavdrag och skattesänkningar staplas på varandra, medan stödet till hyresrätten försvunnit. Samtidigt talar politikerna i Stockholm om ”blandade boendeformer”, men bygger främst dyra bostadsrätter. Vem har råd att bo i den staden?
I Hyresgästföreningen ser vi en annan väg. En stad där alla kan bo bra, där trygghet och gemenskap väger tyngre än marknadsvärde. En stad som tar ansvar för klimatet, för barnen och för framtiden.
Och det är ofta kvinnor som driver kampen. Kvinnor som organiserar grannar, samlar namnlistor, deltar i förhandlingar och står på gårdsmöten för att försvara sina hem. De gör det utan arvoden och rubriker – men deras engagemang bär rörelsen. De vet att ett tryggt hem är grunden för jämlikhet, för barns uppväxt och för människors frihet.
Vi vill att alla ska kunna engagera sig i bostadsfrågan – oavsett om man är yrkesverksam, pensionär, student eller mellan jobb. För rätten till bostad angår oss alla, och demokratin stärks när fler röster hörs. Det är tillsammans vi kan påverka, förändra och försvara våra hem.
Bostadspolitiken i Stockholm behöver mer mod och mindre marknad. Det krävs politiker som förstår att rätten att bo inte är en handelsvara, utan en del av demokratin.
Så låt oss lyssna på de röster som redan gör skillnad – i föreningar, trapphus och gårdar runt om i staden. Det är där framtidens Stockholm byggs: av människor som bryr sig, organiserar sig och vägrar ge upp rätten till ett hem.
Jaana Andersson, ordförande Södermalm
Numera tillverkar banken pengar när den ger ett lån! Det behövs inga insatta pengar för detta. Sagan om räntenetto, dvs att skillnaden mellan utlåningsränta och inlåningsränta skulle vara det som avgör bankernas vinst, har inte heller mycket med verkligheten att göra.
Sedan bankerna själva fått möjlighet att skapa pengar, har penningmängden i samhället exploderat och bankernas vinster ökat mycket kraftigt, framför allt på bolån.
Mars 2004 var den samlade penningmängden 918 miljarder. Maj 2025 är den 4 100 miljarder, närmare en femdubbling. De samlade lånen till hushållen har ökat från 1 266 miljarder till 5 000 miljarder, dvs en fyrdubbling. Som jämförelse ökade konsumentprisindex med 49% under samma tid.
Positiva Pengar har dragit slutsatsen att det behövs ett nytt finansiellt system.
I ett antal länder i Europa pågår en diskussion att staten (Riksbanken?) borde skapa pengarna istället för att låta privata banker göra detta. Det kan skapas en e-krona. Det skulle ge möjlighet till statlig kontroll över penningmängd och utlån.
Pengar skulle kunna styras till viktiga investeringar, som klimatåtgärder, infrastruktur och bostadsbyggande.
Den tid som bankerna och kreditinstituten har haft det avgörande inflytande på bostadsbyggandet har ju varit rätt problematisk. Svårt att få lån, höga krav på egenfinansiering och höga kreditkostnader. Nog skulle ett system med återgång till bostadsfinansiering med kostnadskontroll och god finansiering med e-krona kunna vara ett alternativ för att både få tillstånd tillräckligt med byggande och rimligare boendekostnader till stånd?
Ragnar von Malmborg
Positiva Pengar är en ideell rörelse som arbetar för att reformera det svenska penning- och banksystemet för att skapa en mer rättvis och hållbar ekonomi. Hemsida: positivapengar.se
Vi var ett gäng aktivister från Stockholm som ställde upp med banderoll och flygblad i folkvimlet. Vi tyckte det var viktigt att inte bara gå på seminarier för redan insatta, utan ville fånga upp alla slag samhällsintresserade människor och politiker som rörde sig utomhus. Det blev många trevliga och intressanta diskussioner. Det fanns förstås också bostadspolitiska seminarier.
Under tre heldagar arrangerade nätverket som står bakom Bopol.se, d.v.s. bostadsbolag, bostadsbyggare och bostadsrätts-organisationer, olika aktiviteter. Där deltog bl.a. Marie Linder i en debatt om hyresrättens betydelse för en fungerande arbets-marknad (finns på Bopol.se) och avslutningen var en stor mingelkväll med organisationsföreträdare och politiker.
Hyresgästföreningen hade ett eget program onsdagen 9-15, med bl.a. Marie Linder och Erik Elmgren, tyvärr i en mycket liten lokal. Ämnena var – Bostadspolitik och Jämställdhet – Så skapar vi trädgårdsstäder – Hyresförhandlingarna 2026 – Ekonomin vänder, men för vem? Ämnena anknyter till Hyresgästföreningens rapporter ”Ett eget Rum”. ”Den verkliga trädgårdsstaden”, ”Privatvärdarnas ekonomi 2023” , ”Hyresgästerna 2024 Ekonomi och utsatthet”, ”Hyresgästernas läges-rapport: Vintern 2024”
Överflödet av intressanta seminarier och aktiviteter är ett problem. Det finns så mycket att ta del av, om klimat, infrastruktur, fred, frihet, ekonomi, kultur och från så många avsändare. Och det är spännande om man hamnar på något man inte alls har tänkt gå på, som Ragnar von Malmborg nedan.
Eva Fee
